1515
Annons

Vaccinpass ger rekordtillväxt för Kivra

Deklarationstider och vaccinpass får svenskarna att rusa till den digitala brevlådan Kivra. Under december har tillväxten varit rekordartad – och man utesluter inte att den fortsätter efter årsskiftet. 

”Ökar antalet tillfällen då man behöver visa vaccinationsbevis innebär det sannolikt att fler får upp ögonen för vår tjänst”, säger Kivras kommunikationschef Henrik Höglin.

Från vänster: Kivras delägare tillika H&M:s ordförande Karl-Johan Persson och Henrik Höglin, kommunikationschef på Kivra.
Från vänster: Kivras delägare tillika H&M:s ordförande Karl-Johan Persson och Henrik Höglin, kommunikationschef på Kivra.

Under onsdagen nådde den digitala brevlådan Kivra en ny milstolpe: Nu är fem miljoner användare anslutna till tjänsten. Det motsvarar 60 procent av den vuxna befolkningen i Sverige, och innebär att Kivra har lockat 250.000 nya användare sedan mitten av november

”Vi har inte sett den här tillväxten tidigare under en så här kort period”, säger Kivras kommunikationschef Henrik Höglin. 

Kivra grundades 2011 och samlar digital post till privatpersoner från myndigheter, regioner och företag. Över 30.000 kunder är anslutna varav 200 inom offentlig sektor. 

Bolagets två största delägare är 41:an Invest, som ägs av Kivras ordförande Stefan Krook och H&M:s ordförande Karl-Johan Persson, och Wallenbergs investmentbolag FAM. Under 2020 omsatte verksamheten 140 miljoner kronor, och gjorde en förlust på 39 Mkr. 

41:an Invest drivs av Stefan Krook och Karl-Johan Persson.
41:an Invest drivs av Stefan Krook och Karl-Johan Persson.Foto:Filip Erlind

Den starka tillväxten som tjänsten nu upplever går att koppla till covidbevisen, som fram tills nu framför allt använts vid resor utomlands. Men sedan den 1 december krävs vaccinationsbevis även i Sverige, för vissa evenemang med fler än 100 deltagare. Beviset kan hämtas direkt hos e-hälsomyndigheten, men också via tjänster som Kivra, Digimail och Min myndighetspost. 

”Det finns vissa tillfällen då tillväxten toppar, som när det är dags att deklarera eller nu med covidbevisen. Sen ser vi även generellt en tillväxt som drivs av omställningen från papper till digital post, som har pågått under en längre period”, säger Henrik Höglin.  

Under torsdagens presskonferens kommenterade socialminister Lena Hallengren att det kan bli aktuellt med ett vaccinpass även på restauranger och gym. 

”Ökar antalet tillfällen då man behöver visa vaccinationsbevis innebär det sannolikt att fler får upp ögonen för vår tjänst”, säger Henrik Höglin.

Kivra vill inte dela några preliminära nyckeltal för 2021, men berättar att den tydliga tillväxten under året speglas i omsättningssiffrorna. 

”Framåt ligger vårt fokus på att addera flera viktiga funktioner. Vi har gått från att enbart vara en digital brevlåda till att nu även samla fler viktigheter såsom kvitton och till exempel covidbevis. Genom att använda digital brevlåda som strategisk kanal för bland annat covidbevisen visar regeringen och myndigheterna vägen för nya viktigheter att distribueras på samma sätt. Tittar man på möjligheterna med infrastrukturen så har vi i dag enbart skrapat på ytan, det finns en enorm potential i att förenkla för alla i ekosystemet”, säger Henrik Höglin.

Läs mer: Efter sju magra år – nu ska Kivra få betalt av staten 

Coronaviruset överraskar forskare: ”Det är oroväckande”

Mitt i sommaren rusar covidsmittan i flera europeiska länder – och även i Sverige ökar fallen. Utvecklingen överraskar virusforskare.

”Vi kan ha trott och hoppats att vi har det värsta bakom oss, men nu är jag osäker”, säger virusforskaren Niklas Arnberg.

Foto:Johan Nilsson/TT

Nästan 900.000 nya fall i Frankrike, 600.000 i Italien och över 500.000 i Tyskland.

Trots sommarvärmen ökar smittspridningen av corona.

Även i Sverige stiger smittan – för femte veckan i rad. De bekräftade fallen är dock betydligt färre här, totalt knappt 4.800, eftersom vi till skillnad från många andra länder inte masstestar längre.

”Jag är lite överraskad. Jag förväntade mig inte att det skulle bli så mycket smittspridning som vi har just nu”, säger Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet.

Hittills under pandemin har smittspridningen tydligt minskat under sommaren. Men undantag finns, påpekar Arnberg. I Sydafrika nådde smittspridningen sin högsta topp nånsin just under sommaren, när deltavarianten fick fäste i landet.

”Nu har vi den nya omikronvarianten BA.5 som verkar undgå tidigare immunitet som vi fått antingen genom vaccin eller infektion. Då kan det bli sådana här situationer som vi har nu med tilltagande smittspridning fast vi är mitt i sommaren”, säger han.

Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC har varnat för den nya coronavågen som man redan ser orsakar att fler läggs in på sjukhus. Prognosen är att smittan kommer att fortsätta att öka och att fler väntas bli svårt sjuka under juli och augusti.

”Det är klart att det är oroväckande, både på global och nationell nivå. Vi vet att sjukvården varit hårt belastad under hela pandemin, nu är många på en välförtjänt semester. Om de som är kvar blir ännu mer belastade är det inte alls bra”, säger Niklas Arnberg.

Vad som händer efter sommaren när jobb och skolor drar i gång igen är också oklart.

”Vi vet inte alls vad som kommer att hända i höst och vinter och hur allvarligt det kommer att bli. Vi har nog trott och hoppats att vi kan ha haft det värsta bakom oss, men nu är jag mer osäker”, säger han.

Han tillägger att han ändå har svårt att se framför sig att det skulle bli värre smittovågor med fler svårt sjuka på sjukhus samtidigt än tidigare.

”Men, det osäkra är hur lång tid det tar innan pandemin är över. Vi har inte varit med om en coronavirusorsakad pandemi tidigare. Vi kan bara jämföra med influensapandemier, som brukar vara över på ett till tre år.”

Kanske kan det ändå vara bra om en andel av svenskarna blir milt infekterade i denna sommarvåg av corona och får med sig ett visst skydd in i hösten och vintern, resonerar han.

Folkhälsomyndigheten har bedömt att en stor del av befolkningen troligen kommer att smittas av den nya undergruppen. Den som haft omikron under vintern eller våren är inte skyddad.

TT: Hur kan ett virus fortsätta att skapa nya undervarianter så snabbt?
”Man kan tycka att det är lite märkligt. Vi har inte alla svaren. En sak man kan säga om det här coronaviruset är att det är det största RNA-viruset som kan infektera människor, och det har en mer än dubbelt så stor arvsmassa som influensaviruset. Så man kan säga att det har en förhållandevis stor molekylär verktygslåda som det kan använda sig av för att till exempel trycka tillbaka vårt immunförsvar och förhindra att vi får en bestående immunitet”, säger Niklas Arnberg.

Att så många är smittade samtidigt globalt spelar också roll.

”Även om viruset muterar förhållandevis långsamt jämfört med andra RNA-virus sker det ändå på totalen en väldig massa mutationer”, säger Arnberg.

TT: Kommer vi nånsin att komma ur denna cykel?
”Ja, det kommer vi att göra. I takt med att vi blir vaccinerade och infekterade, så ser jag framför mig att det här viruset så småningom landar som ett av alla andra säsongscoronavirus eller säsongsinfluensavirus, som vi kan bli sjuka i en gång per år på sin höjd.”

WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus konstaterade häromdagen att pandemin ”inte är i närheten av att vara över”.

”Jag räknar inte med att pandemin kommer att vara över under den här vintern”, säger Arnberg.

Troligen kommer vi inte att behöva leva med restriktioner igen, men det går inte att utesluta, säger han.

TT: Detta sker trots att vi har vacciner?
”Ja, vaccinerna är inte så bra på att skydda mot smittsamhet som vi är vana vid att vacciner brukar göra. Vaccinerna verkar fortfarande ge ett skydd mot svår sjukdom och död, men lyckas inte hålla tillbaka smittspridningen.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera