1515
Annons

Uber Eats kryper till korset: ”Vi har helt klart gjort misstag”

Efter kritiken har nu matleveranstjänsten Uber Eats höjt grundersättningen till sina cykelbud – och snittlönerna ökar. Genom bot och bättring hoppas bolaget öka sin tillväxt och vända till lönsamhet i Stockholm. 

Filip Nuytemans, Europachef på matleveranstjänsten Uber Eats.
Filip Nuytemans, Europachef på matleveranstjänsten Uber Eats.

När matleveranstjänsten Uber Eats lanserades i Sverige i slutet på 2016 hade bolaget svårt att få sin affärsmodell att gifta sig med den svenska arbetsmarknadsmodellen.

För knappt ett år sedan visade flera granskningar att många av cykelbuden arbetade för småpengar hos Uber Eats. Enligt Breakit kunde de tjäna så lite som 39 kronor i timmen före skatt – medan Dagens ETC talade med flera bud som uppgav att de fick ut 20-45 kronor i timmen efter skatt. De saknade dessutom försäkringar och sjukpenning.

Sedan dess har Uber Eats arbetat hårt för att förbättra situationen för sina kurirer, enligt vad bolaget själv uppgav vid en pressträff under tisdagen.

”Det är värt att understryka att våra snittlöner faktiskt var högre än de siffror som då uppmärksammades. Men när vi ser tillbaka kan vi ändå konstatera att vi helt klart har gjort misstag. Ersättningen till våra kurirer var inte tillräckligt hög eller stabil”, säger Filip Nuytemans, Europachef på Uber Eats, till Di Digital.

Läs mer: Uber Eats till 100 nya städer 

Numera ligger den genomsnittliga timlönen på 100 kronor kronor per timme före skatt. Under rusningstid ligger den i snitt på 110-125 kronor, vilket motsvarar en ökning med 15 procent sedan november. 

”Vi har dels höjt ersättningen, men också arbetat på att öka effektiviteten i plattformen. Sedan har vi jobbat med kurirerna för att hjälpa dem att öka sin intjäning, genom att tipsa om bra tider på dygnet att arbeta och vilka geografiska områden som har många beställningar”, säger Filip Nuytemans.

Den mest handfasta åtgärden är alltså att Uber Eats höjt minimiersättningen per kilometer. Sedan januari täcks också buden ute på gatorna av en försäkring som bolaget betalar för. Någon regelrätt timlön planerar man dock inte införa, vilket innebär att den ekonomiska risken till stor del fortsatt ligger på kuriren i det fall efterfrågan skulle minska.

Läs mer: Uber Eats en ljuspunkt för förlusttyngda bolaget 

Många av de restauranger som i ett tidigt skede hade anslutit sig till tjänsten reagerade starkt på uppgifterna om de låga lönerna. Även många potentiella kunder till Uber Eats satte ner foten på sociala medier.

Den negativa publiciteten gjorde det betydligt svårare för Uber Eats att skala upp sin verksamhet i Stockholm, erkänner Filip Nuytemans.

”Jag har inga exakta siffror, men självklart påverkade det våra affärer och våra möjligheter att växa. Det fanns en oro över kurirernas situation. Men under de senaste månaderna har vi pratat med alla restauranger om våra åtgärder och de är nöjda med våra framsteg”‚ säger han.

I dagsläget har Uber Eats över 200 restauranger anslutna till sin tjänst i Stockholm och antalet kurirer uppgår samtidigt till ungefär 100. Förhållandet mellan dessa har växt likartat över tid och enligt bolaget råder det generellt inget underutbud av order som kurirerna kan ta sig an – eller vice versa.

Matleveranserna har till viss del hamnat i skymundan av Ubers kanske mer välkända taxitjänst, men har växt till att bli den mest vinstdrivande delen av koncernen. I oktober 2017 framkom uppgifter om att Uber Eats var lönsamt i cirka 40 av 165 städer som man då var verksamma i.

”Marknaden i Stockholm befinner sig fortfarande i ett tidigt stadium och här har vi har inte nått lönsamhet ännu. Men vi ser redan nu positiva tecken och på längre sikt bedömer vi att den svenska marknaden har mycket hög potential”, säger han.

Läs mer: Så stora är Uber i Sverige 

Filip Nuytemans bedömer att den svenska marknaden håller på att nå fram till en viss mognad, där folk blir mer bekväma och spenderar allt mindre tid i köket.

”Servicen och plattformen blir också bättre, där leveranstiden till exempel har minskat från en timme till en halvtimme. Man får heller inte glömma bort att alternativen bland olika restauranger ständigt växer. Kunderna kan helt enkelt hitta det de vill ha på plattformen och det driver väldigt mycket tillväxt”, säger han.

Konkurrensen på marknaden har samtidigt blivit betydligt hårdare i Stockholm – med andra liknande alternativ som Foodora, Hungrig och Wolt. Men det är ingenting som avskräcker Filip Nuytemans.

”Konkurrens är positivt eftersom att det triggar utveckling. Så väl beställarna, kurirerna och restaurangerna har ju möjlighet att fritt välja den plattform som de tycker är allra bäst”, säger han.

Till skillnad från sina konkurrenter erbjuder dock Uber Eats för stunden bara leveranser i Stockholm. Men det kan det bli ändring på framöver.

”I första hand vill vi verkligen fokusera på huvudstaden och fortsätta arbeta hårt för att förbättra villkoren för våra kurirer. Det är vår högsta prioritet innan vi kan etablera oss i andra städer. Men jag skulle definitivt inte utesluta det för framtiden”, säger Filip Nuytemans, Europachef på Uber Eats, till Di Digital.

Läs mer: Han blir ny chef för Uber i Sverige 

Innehåll från SEBAnnons

Här hyllas nytänkare och pionjärer inom hållbart entreprenörskap

Rafael Bermejo, från stiftelsen IFS, har i mer än ett kvarts sekel delat ut utmärkelsen Årets Nybyggare till framgångsrika företagare med utländsk bakgrund. Nu firas han själv som en av pristagarna vid The Next Awards, SEB:s tävling för att hylla hållbart entreprenörskap.

– Det känns fantastiskt. Det är faktiskt första gången som vi får ett pris för vårt arbete. Vi är bara en katalysator för massor av extremt, hårt arbetande, kreativa och duktiga människor som kommer från andra länder. Jag ser priset som ett sätt att hedra dem också, sade Rafael Bermejo vid prisutdelningen i september.

Priset The Next Awards instiftades 2021 med syftet att hylla nytänkare och pionjärer som kan skapa en bestående positiv förändring.

– Under mer än 165 år har SEB stöttat entreprenörskap i alla dess former. Det är en del av vår historia och grunden för välstånd och sysselsättning. Syftet med The Next Awards är att fira de entreprenörer som har utmärkt sig under de senaste tolv månaderna, att få se deras glädje smitta av sig och inspirera andra, sade SEB:s vd Johan Torgeby under finalen.

Priset delas ut i tre kategorier: ”New Ideas” som hyllar nytänkande idéer och initiativ, ”Transformation” som lyfter fram företag som gjort en betydande förändring och det tredje priset ”Community” går till föreningar och organisationer som gör skillnad genom att lösa olika samhällsproblem.

Det är i den sistnämnda kategorin som Rafael Bermejo och stiftelsen IFS belönas med en utmärkelse, som förutom äran består av en prischeck på 250 000 kronor, som vid finalen överlämnades av Johan Torgeby.

Biogummi från restprodukter i skogen

Vinnare i kategorin New Ideas blev Henrik Otendal, vd för företaget Reselo, som har utvecklat ett biogummi baserat på restprodukter från skogsindustrin.

– Vi använder rester som man i dag bara eldar upp och gör ett gummi av dessa. Det kan ersätta syntetiskt, fossilbaserat gummi i allt från skor till kläder och träningsutrustning, berättar han.

Som vinnare får Reselo en plats i SEB:s tillväxtprogram Greenhouse med skräddarsydd rådgivning anpassad till företaget.

– Att driva en startup är en ständig kamp för att komma igenom bruset och få kunder. Det här priset här ger oss extra synlighet och hjälper oss med det, säger Henrik Otendal.

Pristagarna i The Next Awards.
Pristagarna i The Next Awards.

Självrengörande golv för djurhållning

Priset i kategorin Transformation gick till företaget Moving Floor, som representerades av systrarna Peg Söderberg, vd, och Katja Lindvall, vice vd. Företaget utvecklar ett självrengörande system för djurhållning, som i dag exporteras över hela världen. De kallar sig själva för Sveriges långsammaste startupbolag. Idén väcktes redan 1996 av deras far Tommy Lindvall, som insåg att om djuren inte kan förflytta sig från sin gödsel måste golvet förflytta sig under djuren.

– Vi gör automatisk rengöring för lantbrukets djur vilket minskar gårdarnas klimatutsläpp och ger friskare djur genom minskad antibiotikaanvändning, säger Katja Lindvall.

Är du intresserad av att delta? Här kan du ansöka till The Next Awards 2023.   

 

Mer från SEB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEB och ej en artikel av Dagens industri

Finanskändisar går in i Kry-grundarens haussade olja: ”Vi är redan inne på nästa runda”

Josefin Landgårds bolag Mantle verkar inte ha inte lidit någon större skada av Läkemedelsverkets beslut att förbjuda deras cannabisolja. Den nya hudvårdsserien går som på räls och grundarna har siktet internationellt.

Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina Lönnkvist
Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina LönnkvistFoto:Josefine Stenersen

Mantles medgrundare och vd Josefin Landgård, som också var med och startade vårdgivaren Kry 2014, har precis avslutat sitt måndagsmöte med teamet på fem personer. Snart ska de bli åtta. 

Bolagets försäljning av en ny hudvårdsserie som innehåller så kallad cannabidiol-olja, CBD-olja förkortat, har gått som tåget sedan den lanserades i december 2020. 

Från att bolagets intäkter helt stannade av, på grund av att Läkemedelsverket förbjöd försäljningen av den CBD-oljan i mars i fjol, är Mantle nu på banan igen. Under 2021 beräknar man att omsätta 10 miljoner kronor.

”Vi visste att det skulle komma utmaningar med Mantle, som det gör när man är i en ny bransch. Men det är också det som gör att det finns stor potential”, säger Josefin Landgård, och hänvisar även till Krys resa.

Läkemedelsverkets beslut utgick från att oljan kan uppfattas som ett läkemedel, vilket i så fall inte är godkänt i Sverige. Mantle har överklagat till Förvaltningsrätten, men ärendet har inte prövats än.

”Vi är övertygade om att vi ska vinna i frågan, för vi har rätt i sak. Sedan är Sverige bara en marknad, så det är egentligen inte så viktigt. Vi vill använda den svenska marknaden för att bevisa vårt case, men nu har hudvårdsprodukterna tagit sådan fart att det inte är så viktigt längre”, menar Josefin Landgård.

Istället fick bolaget gå ut och be om förtroende från investerare, då de saknade försäljningssiffror att visa upp. Och det gick bra. I november i fjol tog Mantle in en investering på 12 miljoner kronor. Något som grundarna Josefin Landgård och Stina Lönnkvist då valde att inte kommunicera. 

Läs också: Kry-grundaren talar ut om vd-bytet: ”Fick feedback om att jag var gravid” 

Bland de nya ägarna återfinns Oriflame-ägarna Anna af Jochnick och Helene af Jochnick. Även Voi-grundaren Fredrik Hjelm har investerat, via bolaget Semjorka, samt investmentbolaget Ernström & Co som ägs av familjen Hielte-Hobohm och som också är delägare i bolag som Apotea och nyligen i Na-kd. Även Daniel Pilotti, grundare av Ryska Posten, och Johan Karlsson, vd på Slättö, står på ägarlistan. 

Även bolagets tidigare investerare Cristina Stenbeck, Susanna Campbell, Sophia Bendz och Emilia de Poret har lagt in pengar i den nya rundan. 

”De investerare vi har fått in nu är både starka strategiskt och kapitalstarka, vilket innebär att de kan skjuta till kapital i många rundor framöver. Det är inte alla affärsänglar som har möjlighet att vara med hur länge som helst”, säger Josefin Landgård.

CBD-oljan säljs fortfarande på andra marknader och för hudvårdsserien tittar nu Mantle på att börja sälja produkterna i Danmark och Storbritannien. Danmark för att det ligger nära Sverige och det finns en överlapp i skandinavisk kultur och influencers som är de som främst sprider marknadsföringen av produkterna. 

Storbritannien har en mer mogen CBD-marknad, men ännu ingen större spelare som har fått fäste, menar Josefin Landgård.

”Nu har vi galna tillväxtsiffror och vill resa pengar snart igen. Vi diskuterar just nu med brittiska riskkapitalister”, säger Josefin Landgård.

Men att lansera hudvård tar tid. Det är långa ledtider från att ha formulerat en produkt tills att den finns på marknaden. Hudvårdsserien skulle ha lanserats i Sverige förra sommaren, men förpackningarna som produceras i Italien blev försenade på grund av pandemin.

”Vi släppte produkterna 17 december och det blev direkt en hype. Men det är roligt att se att de också konverterar bra i försäljningen”, säger Josefin Landgård.

Förutom på Mantles egna sida säljs hudvården genom bland annat Lyko, Bangerhead och Kicks.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera