1515
Annons

Trustbuddys användare lånade ut 280 miljoner – bara 15 procent har återfåtts

Trustbuddys konkurs närmar sig slutet. Den största delen av pengarna som lånats ut saknas fortfarande. ”Vi har fått tillbaka en del pengar, men det går inte jättesnabbt”, säger Glenn Sundhagen, före detta anställd på Trustbuddy. 

Till höger: Lars-Henrik Andersson, Trustbuddys konkursförvaltare.
Till höger: Lars-Henrik Andersson, Trustbuddys konkursförvaltare.Foto:Trustbuddy/Lindahl

Det har snart gått två år sedan lånesajten Trustbuddy ansökte om konkurs. Konkursen pågår fortfarande men enligt konkursförvaltaren Lars-Henrik Andersson, advokat på Lindahl, börjar den nu närma sig slutet. 

"Vi håller på att dela ut de innestående medlen i omgångar. Det som återstår är att vi ska bestämma om det finns anledning att föra talan mot någon tidigare ställföreträdare eller liknande", säger Lars-Henrik Andersson och poängterar att det inte pågår några rättsliga processer i nuläget. 

Trustbuddys affärsmodell gick ut på att privatpersoner lånade ut pengar till varandra via plattformen. Då bolaget gick under hade drygt 3 000 personer hunnit låna ut omkring 280 miljoner kronor.

Endast cirka 40 miljoner kronor har gått tillbaka till långivarna, kan Di Digital rapportera.

Konkursen är uppdelad i två olika delar: själva konkursboet och långivarnas pengar som omfattas av separationsrätten, med andra ord kan de inte användas för att betala Trustbuddys övriga skulder. 

Läs mer: Betalo rekryterar Trustbuddys ledning 

När tror du konkursen kan vara avslutad?

"Förutsatt att det inte blir några processer av de här utredningarna så hoppas vi att det i bästa fall är klart innan årsskiftet", säger Lars-Henrik Andersson. 

När det kommer till de personer som vid konkursen hade pengar utlånade via Trustbuddy bildades en styrningsgrupp i Norge. Denna styrningsgrupp samlade sedan in fullmakter från en majoritet av långivarna och avtalade med inkassobolaget Alektum att driva in de utestående fordringarna. 

Enligt Anders Svensson, inkassochef på Alektum, löper indrivningsprocessen på bra. 

"Det går bättre än förväntat. De som har lånat pengar har ändå gjort det på rätt premisser och det har inte varit något fel på kreditbedömningen vilket gör att det indrivningsmässigt inte är något bekymmer. Jag tycker låntagarna gör rätt för sig efter den förmåga de har", säger han. 

Läs mer: Konkursförvaltaren: Trustbuddys lånehärva pågick i fem år

Så de flesta låntagare har möjlighet att betala tillbaka?

"I den takt de klarar av. Det är till och med nästan lite mindre bråk än normalt vilket förvånar mig då jag trodde det skulle vara tvärtom. Man kan tro att många skulle passa på att utnyttja situationen men det tycker jag faktiskt inte", säger Anders Svensson. 

"Jag tror faktiskt att över tid så kommer de flesta långivarna få tillbaka tillbaka majoriteten av sina pengar. Men det kommer ta tid och långivarna får ha lite is i magen", fortsätter han. 

Anders Svensson vill dock inte ge någon exakt siffra på hur stor andel han tror att långivarna kommer få tillbaka. 

"Alla kommer självklart aldrig kunna betala, men så är det med alla kreditgivning. Men jag tror som sagt att vi kommer få in lejonparten av det som långivarna har lånat ut över tid", säger han. 

Den norska styrgruppen leds av Glenn Sundhagen, som tidigare haft tre olika chefspositioner på Trustbuddy, och enligt honom har man samlat in drygt 2 700 fullmakter vilket motsvarar omkring 95 procent av det utlånade kapitalet. 

Läs mer: Lånesajten Trustbuddy går i konkurs

"Vi gör en tredje utbetalning till långivarna i dagarna och inklusive den börjar det närma sig 40 miljoner som vi betalat ut till långgivarna", säger Glenn Sundhagen. 

Därmed har ungefär 15 procent av långivarnas omkring 280 Mkr samlats in från låntagarna och betalats tillbaka. Enligt Glenn Sundhagen har Alektum drivit in omkring 30 Mkr och medan de 40 miljoner man betalat tillbaka består av en kombination av pengar från konkursboet och Alektum. 

Hur ser prognosen ut? 

”Det kommer ta lång tid. Vi har fått tillbaka en del pengar, men det går inte jättesnabbt", säger Glenn Sundhagen. 

Den norska styrgruppen har även erbjudit personer som lånat ut mindre än 5 000 kronor att köpa ut deras fordran för 10 procent av det utlånade beloppet. 

"Det är helt enkelt för att det är en kostnad att betala ut pengarna. Vi har sagt att vi inte kan betala ut belopp som är mindre än 5 000 kronor för då är det för stora kostnader i förhållande till beloppets storlek", säger Glenn Sundhagen. 

I samband med att Trustbuddy ansökte om konkurs i oktober 2015 polisanmälde bolaget även tre personer i den tidigare ledningen. Den förundersökningen lades ner i maj 2017.

"Vad som framkommit under förundersökningen ger inte stöd för att någon eller några personer uppsåtligen eller av grov oaktsamhet offentliggjort eller annars bland allmänheten och bolagets intressenter spridit vilseledande uppgifter eller annars agerat på ett sätt som kan innebära att ett brott som hör under allmänt åtal begåtts", kommenterar Ted Murelius, förundersökningsledare på Ekobrottsmyndigheten, beslutet i ett mail. 

"Inom ramen för förundersökningen har flertalet utredningsåtgärder vidtagits, bland annat förhör och analys av IT-material. Ingen person har delgetts misstanke om brott", fortsätter han. 

Detta har hänt i Trustbuddy-konkursen:

– I september 2015 startade Trustbuddys nytillträdda ledning en utredning där man kom fram till att det fanns en brist på 44 Mkr på kontona med långivarnas medel. Man identifierade dessutom osäkerhet kring en större andel av låntagarnas betalningsförmåga. 

– Den 7 oktober 2015 redovisade bolagets ledning ett antal missförhållanden för FI och First North. Aktien handelsstoppades. 

– Den 12 oktober 2015 meddelar FI att bolaget ska upphöra med sin kreditförmedlingsverksamhet. 

– Den 19 oktober ansöker Trustbuddys styrelse om konkurs och lämnar in en polisanmälan mot tre personer i bolagets tidigare ledning.

– Maj 2017: Förundersökningen läggs ned.  


Innehåll från BillogramAnnons

Svenskarna tummar på hållbarhetstänket när elpriset stiger

Nära hälften av svenskarna kan tänka sig att byta till ett mindre hållbart energialternativ om det innebär att deras egen månadskostnad för el sänks. Det visar en ny undersökning som utförts av Novus på uppdrag av Billogram.

Läs mer och ta del av alla undersökningsresultat här 

Undersökningen gjordes i mars 2022 i syfte att ta reda på hur de stigande elpriserna har påverkat slutkundernas inställning, ageranden och önskemål gentemot sina energileverantörer. Nu släpper Billogram en rapport där resultaten har sammanställts.

Enligt undersökningen har omkring 8 av 10 konsumenter märkt av att elräkningen blivit högre under hösten och vintern. Många uppger att deras inställning till sin elleverantör har försämrats på grund av de höga priserna, och en betydande del säger att de redan har gjort aktiva förändringar i sina elavtal till följd av detta. Det mest anmärkningsvärda är dock att nära hälften – 45 procent – av de tillfrågade säger sig vara villiga att byta till ett mindre hållbart elalternativ om det sänker deras egna månadskostnader.

Privatekonomin går före hållbar el

Hållbarhet och miljöfrågor har länge präglat de svenska energibolagen och deras arbete. Drygt en fjärdedel av världens koldioxidutsläpp kommer från produktion av el och värme, och elektricitetens ursprung har därför stor betydelse för miljön. I Sverige har vi idag världens högsta andel förnybar energi. Dessutom är svenskarnas miljömedvetenhet stor och miljöfrågan har länge påverkat kundernas inställning till, och val av, energileverantörer.

Att så många nu säger sig vara villiga att byta till mindre hållbara alternativ tyder på en utbredd priskänslighet bland konsumenterna. Det går i linje med en SCB-undersökning från 2021 som visade att allt fler svenskar oroar sig för hushållets ekonomi – en oro som kan antas ha ökat med vårens börsnedgångar och Riksbankens nyliga höjning av reporäntan. 

Så kan elbolagen möta kundernas behov genom krisen 

Få upplever sig ha informerats om stigande elpriser av sin leverantör

Energikrisen har i flera månaders tid fått stor uppmärksamhet, och ibland helt dominerat, i svensk media. Det är också via traditionella medier som majoriteten säger sig ha tagit del av mest information kring de höga elpriserna. Bara 6 procent upplever sig ha fått information direkt från sin elleverantör.

Rapporteringen i media har i hög grad kretsat kring de bakomliggande orsakerna till krisen. Mindre fokus har lagts på information av mer konkret karaktär, kopplad till kundernas egna kostnader – trots att det är vad konsumenterna själva vill veta mer om. I undersökningen uppgav 76 procent att de skulle uppskatta att få information som förklarar den höga kostnaden direkt på sin faktura. Andra ämnen som kunderna gärna vill informeras om direkt av sin leverantör är regeringens elpriskompensation, sätt att minska sin elförbrukning samt hur man går tillväga för att producera egen el. 

Läs hela rapporten och ta del av alla undersökningsresultat här 

 

Mer från Billogram

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Billogram och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?