1515

Trots krisen – många techbolag blickar mot börsen

Aptiten för technoteringar har svalnat till följd av coronakrisen. Men det finns ändå mycket som talar för börskandidater som Klarna, Readly, Acast och Yubico. Di Digital har listan över techbolagen som blickar mot börsen.

Readlys vd Maria Hedengren, börsklockan på Nasdaq Stockholm och Klarnas vd och medgrundare Sebastian Siemiatkowski.
Readlys vd Maria Hedengren, börsklockan på Nasdaq Stockholm och Klarnas vd och medgrundare Sebastian Siemiatkowski.

Oron kring coronavirusets effekter har fått världens börser att rasa de senaste månaderna. Men även återhämtningen har varit stark, inte minst för många teknikbolag. I USA handlas Google, Apple, Facebook och inte minst Microsoft på högre nivåer än vid årsskiftet. E-handelsjätten Amazon noterade all-time-high i slutet av april och har nu en värdering på motsvarade 42 Ericsson.

I Sverige är samtliga stora spelutvecklare stora vinnare på börsen, liksom livevideobolaget Bambuser och it-bolaget Sinch. Ljudboksbolaget Storytel är upp kring 33 procent för året och noterade ”all time high” i slutet av april.

”Techjättarna och många etablerade teknikbolag går nog stärkta ur detta. Men intresset för förlustdrivande teknikbolag med obeprövade affärsmodeller är på nedgång”, säger Kristoffer Lindström vid Redeye.

Redan före krisen publicerade analyshuset en techrapport för 2020 som tydde på ett svalnande intresse för technoteringar i år. Under 2018 noterades 39 techbolag i Norden, i fjol hade antalet minskat till 28. Under de första fyra månaderna i år rör det sig om kring fyra techbolag hittills, beroende lite på hur man räknar. 

”Många förhoppningsbolag gick till börsen 2019. De hade i regel tagit in riskkapital till höga värderingar. Men det visade sig att börsen var skeptisk till bolag med låg omsättning och stora förluster”, säger Kristoffer Lindström.

Även kapitalinflödet minskade i fjol, jämfört med året innan. Under 2019 tog nykomlingarna på Stockholmsbörsen in 2 miljarder kronor, via olika typer av nyemissioner, vilket kan jämföras med 2,8 miljarder under 2018.

Kursutvecklingen för de nybakade techbolagen imponerade inte heller. Sett till helåret 2019 generade endast hälften av bolagen positiv avkastning, enligt Redeyes rapport.

Nu tror Kristoffer Lindström att viruskrisen gjort läget ännu tuffare.

”Stämningen är väldigt avvaktande just nu. Man vet inte hur länge krisen varar eller hur världen ser ut efteråt”, säger han.

Men han betonar att det finns många undantag till regeln. 

”Bolag vars tjänster gör det lättare jobba från hemmet har ju ett bra läge, men även bolag inom digital underhållning, som streamingtjänster och dataspel, samt digital vård”, säger han utan att gå in på specifika exempel. 

Di Digital har gått igenom teknikbolagen som på olika sätt indikerat att en börsnotering är troligt framtida scenario. Av dessa ser många ut att vara välpositionerade i krisen.

Bland dem kan nämnas några av tech-Sveriges tyngsta börskandidater: det miljardvärderade it-säkerhetsbolaget Youbico, den miljardvärderade kommunikationsappen Truecaller och förstås betaljätten Klarna (se listan nedan).

I sin senaste finansieringsrunda i augusti värderades Klarna till drygt 50 miljarder kronor. Nu förbereder Klarna sig för en börsnotering i USA inom ett eller två år.

”En börsnotering skulle sannolikt ske i USA eftersom det finns en större förståelse för teknikbolag som vårt och därför att USA kan vara för största marknad om ett år eller två”, sa bolagets vd Sebastian Siemiatkowski till Bloomberg i mitten av december i fjol.

Huruvida Klarna vågar ta steget i år återstår att se. Bolaget gynnas sannolikt av uppsvinget inom e-handeln, men kan även missgynnas av ökade kreditförluster för sina konsumtionslån i viruskrisens spår. 

Ett klockrent exempel på ett techbolag som ligger rätt i tiden är annars norska Pexip, som jobbar inom den glödheta marknaden för videokonferanser. Småsparare erbjuds redan nu att anmäla teckning av aktier inför en notering på Oslobörsen. Svenska TIN Fonder som en av fyra huvudinvesterare. Förhoppningen är att nå en värdering på 5,7 miljarder kronor – den största noteringen någonsin för ett mjukvarubolag i Norden. Under 2019 omsatte Pexip motsvarande 351 miljoner svenska kronor och noterade ett resultat på 72 Mkr, vilket ger Pexip en ebitda-marginal på 21 procent. 

Läs mer: Stjärnförvaltarna tar nytt bolag till börsen – kan bli Nordens största technotering

En annan tydlig börskandidat är Readly READ -1,01% Dagens utveckling , som kan beskrivas som ett Spotify för tidsskrifter. För ett par veckor sedan kunde Di Digital berätta att Readly-appen fått en boost av viruskrisen, inte minst i länder som Italien och Storbritannien. Bolagets omsättning steg med 35 procent till närmare 265 Mkr under 2019 och man har en bruttomarginal på 31 procent. Readly har investerare som Swedbank Robur och Tredje AP-fonden, och vd Maria Hedengren bekräftade i april att en notering är en framtida möjlighet. Den senaste värderingen, på cirka 900 miljoner kronor, tyder på att förväntningarna inte är allt för uppskruvade.

Även Acast kan gynnas av krisen. Poddplattformen har varit en börskandidat ända sedan Swedbank Robur investerade i september 2017. Nu uppges bolaget fokusera på att ta in kapital i USA, eventuellt inför en notering under 2020. Värdet på de aktier som handlas på andrahandsmarknaden uppges indikera ett marknadsvärdevärde på cirka 2 miljarder kronor.

Läs mer: Spotify utmanar Acast – börjar med målgruppsstyrda poddannonser  

En annan börskandidat som Swedbank Robur investerat i under 2019 är G-loot, med en plattform som låter deltagare i e-sportstävlingar satsa pengar på sig själva. Bolaget tycks dock ha en del att bevisa vad gäller intäkter. 

Även det svenska finansbolaget Lendify, som erbjuder blancolån, förbereder en notering. Bolaget vill ta in över 700 miljoner kronor i en så kallad pre-IPO, uppgav källor till Di Digital i början av mars.

Exempel på svenska techbolag som skjutit på noteringsplanerna är högtalarbolaget Zound Industries, specialeffektsbolaget Goodbye Kansas och databasbolaget Neo4j.

Zound är kanske det tydligaste exemplet på ett bolag som överskattat sitt marknadsvärde på senare år. Hårdvarubolaget, som är känt för sina Marshall-högtalare och Urbanears-lurar, började förbereda en börsnotering eller försäljning redan i början av 2019, med investmentbanken Carnegie som rådgivare. Bolaget värderas då till 2 miljarder kronor i gråhandeln och siktade på ett börsvärde betydligt högre än så. I slutet av februari i år hade värderingen halverats, vd:n sparkats och planerna om en notering har skjutits upp med 2-3 år. 

”Klimatet inte är så gynnsamt just nu. Jag vet om minst två andra börsnoteringar som ställts in”, sa Zounds ordförande Tommy Jacobson till Di Digital redan i januari i år.

Även det hyllade grafdatabas-bolaget Neo4j, med bas i Malmö och Silicon Valley, har senarelagt sina börsplaner, enligt Di Digitals uppgifter. Bolaget har tidigare siktat på en börsnotering i USA senast 2020 med en värdering på åtskilliga miljarder kronor. Bolaget uppges vara välkapitaliserat och snabbväxande.

Generellt tror Redeye-analytikern Kristoffer Lindström på ett ökat intresse för Saas-bolag i år, det vill säga prenumerationsbaserad mjukvara. Det gäller inte minst om de är lönsamma, eller tydligt kan visa att svarta siffror är inom räckhåll.

”Allt fler molnbaserade mjukvarubolag vänder sig till oss och vill diskutera notering. Investerarna gillar dem. De är ofta förutsägbara, skalbara, med snabb tillväxt och har höga bruttomarginaler”, säger han.  

 

 


Innehåll från LitiumAnnons

Har ditt företag rätt förutsättningar för en framgångsrik internationalisering?

Att expandera internationellt för ökad tillväxt har historiskt medfört stora insatser och en fysisk etablering med omfattande investeringar i allt från personal till lokaler. I och med ehandeln har förutsättningarna förändrats och det senaste årets snabba digitaliseringstakt har gett den digitala handeln en rejäl skjuts framåt. Men hur genomför man egentligen en lyckad internationalisering?

Läs Litiums guide till en framgångsrik internationalisering här 

Att nå nya marknader är betydligt enklare idag, men att etablera en internationell närvaro är inte utan utmaningar. Medan de flesta företag kan gynnas av att vända blicken mot nya marknader, drar vissa mer nytta av en internationell expansion än andra. 

– D2C-företag har till exempel ofta internationell expansion i tankarna redan tidigt i sitt bolagsbyggande. Så fort man satt den kommersiella modellen och fått igång försäljningen börjar många expandera internationellt, vilket gör att de kan växa mycket snabbt, säger Håkan Nylander, Chief Strategy Officer hos Litium. 

De företag som direkt kan ta sig in på nya marknader genom digitala lösningar behöver således hantera en betydligt mindre komplex internationalisering och kan i många fall genomföra sin expansion på flera marknader parallellt. Den data som samlas in under arbetet ger sedermera konkreta insikter, vilka skapar ett bättre beslutsunderlag inför fortsatta satsningar. 

– Att få i gång försäljningen är alltid den första utmaningen. Att noggrant kartlägga tillgängliga kanaler, den lokala marknadens villkor och potential och relevanta målgrupper är därför avgörande för att bedöma sina möjligheter. Generellt rekommenderar vi att börja litet för att komma i gång och att sedan skala upp i takt med att intresset ökar.

Tekniska förutsättningar för expansion

En annan viktig faktor att ta hänsyn till är naturligtvis vilka lokala regulatoriska krav som måste efterlevas. För den som inte är insatt kan det verka som en djungel, så för den som är osäker rekommenderar Håkan att ta in hjälp utifrån, oavsett om hjälpen finns i det egna partnernätverket eller hos industriorganisationer som kan erbjuda rådgivning. Allt förutsätter emellertid att man har de tekniska förutsättningarna för en internationell expansion. 

– Utan en plattform som erbjuder rätt stöd för digital handel kan internationaliseringen bli en administrativ mardröm, med stora omkringliggande kostnader och betungande manuellt arbete. Därför har Litium utvecklat ett grundstöd för våra kunder, ett globaliseringsramverk med integrerat PIM, Product Information Management, som skapar rätt förutsättningar för effektivitet och kontroll vid inträde på nya marknader. 

Konfigureras efter behov

Håkan förklarar att Litium som plattform kan konfigureras helt efter kundens individuella behov, inklusive vilka produkter som ska säljas och hur, vilka marknader det gäller och genom vilka kanaler. I takt med att verksamheten växer på de nya marknaderna skalar plattformen upp, så att företaget på ett enkelt och effektivt sätt kan hantera sin internationella satsning. 

– Vår flexibla plattform för digital handel, med sitt avancerade stöd för såväl språk och valuta som logistik och olika betalsätt, blir en nyckelfaktor för de företag som vill genomföra en snabb och enkel internationalisering – oavsett den behovsbild som finns, avslutar Håkan Nylander.

Läs fler tips på hur en lyckad internationalisering genomförs i Litiums guide 

 

Mer från Litium

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Litium och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?