Trots hajpen – Stockholm endast fjärde bästa startupstad i Europa
Stockholm brukar beskrivas som att ha en av de bästa startupscenerna, åtminstone i Europa. I en ny topplista framtagen av Startup Genome, hamnar huvudstaden på 14:e plats i världen och på fjärde plats i Europa.
Mimi Billing
Text
Stockholm hamnar på 14:e plats på topplistan av startup-städer.
Stockholm är nykomling och hamnar totalt på en 14:e plats på en topplista som rankar de bästa städerna för startups att verka i. Det rapporterar The Next Web.
I årets undersökning av Global Startup Ecosystem Report and Ranking som Startup Genome står bakom hamnar Silicon Valley etta i alla kategorier utom ”talang” där de halkar ner till en andraplats efter Peking, skriver Finwire.
Men Nordens startupmecka, Stockholm, får inte bara mycket sämre betyg än Silicon Valley utan hamnar även under London, Berlin och Paris i rankingen. För de olika kategorierna får Stockholm följande poäng: ”prestation” 17, ”kapital” 20, ”market reach” 8, ”talang” 18 och ”startup-upplevelse” 12.
Stockholm halkar alltså ned mycket på grund av brist på både kapital och talang, enligt listan.
Stockholm hamnar högre upp i tillväxtligan med ett index på 5,3. Bara Sydney och Shanghai med 6,3 respektive 5,5 hamnar högre upp.
Men det finns med andra ord ett flertal andra städer som rankas som bättre startupstäder än Stockholm. De tio bästa städerna att verka i som startup är enligt undersökningen, i fallande skala: Silicon Valley, New York City, London, Peking (ny), Boston, Tel Aviv, Berlin, Shanghai (ny), Los Angeles och Seattle.
Det är tredje året som Startup Genome gör sin lista över startupstäder. Underlaget består av intervjuer med entreprenörer och en sammanställning av olika data.
Svenskarna tummar på hållbarhetstänket när elpriset stiger
Nära hälften av svenskarna kan tänka sig att byta till ett mindre hållbart energialternativ om det innebär att deras egen månadskostnad för el sänks. Det visar en ny undersökning som utförts av Novus på uppdrag av Billogram.
Undersökningen gjordes i mars 2022 i syfte att ta reda på hur de stigande elpriserna har påverkat slutkundernas inställning, ageranden och önskemål gentemot sina energileverantörer. Nu släpper Billogram en rapport där resultaten har sammanställts.
Enligt undersökningen har omkring 8 av 10 konsumenter märkt av att elräkningen blivit högre under hösten och vintern. Många uppger att deras inställning till sin elleverantör har försämrats på grund av de höga priserna, och en betydande del säger att de redan har gjort aktiva förändringar i sina elavtal till följd av detta. Det mest anmärkningsvärda är dock att nära hälften – 45 procent – av de tillfrågade säger sig vara villiga att byta till ett mindre hållbart elalternativ om det sänker deras egna månadskostnader.
Privatekonomin går före hållbar el
Hållbarhet och miljöfrågor har länge präglat de svenska energibolagen och deras arbete. Drygt en fjärdedel av världens koldioxidutsläpp kommer från produktion av el och värme, och elektricitetens ursprung har därför stor betydelse för miljön. I Sverige har vi idag världens högsta andel förnybar energi. Dessutom är svenskarnas miljömedvetenhet stor och miljöfrågan har länge påverkat kundernas inställning till, och val av, energileverantörer.
Att så många nu säger sig vara villiga att byta till mindre hållbara alternativ tyder på en utbredd priskänslighet bland konsumenterna. Det går i linje med en SCB-undersökning från 2021 som visade att allt fler svenskar oroar sig för hushållets ekonomi – en oro som kan antas ha ökat med vårens börsnedgångar och Riksbankens nyliga höjning av reporäntan.
Få upplever sig ha informerats om stigande elpriser av sin leverantör
Energikrisen har i flera månaders tid fått stor uppmärksamhet, och ibland helt dominerat, i svensk media. Det är också via traditionella medier som majoriteten säger sig ha tagit del av mest information kring de höga elpriserna. Bara 6 procent upplever sig ha fått information direkt från sin elleverantör.
Rapporteringen i media har i hög grad kretsat kring de bakomliggande orsakerna till krisen. Mindre fokus har lagts på information av mer konkret karaktär, kopplad till kundernas egna kostnader – trots att det är vad konsumenterna själva vill veta mer om. I undersökningen uppgav 76 procent att de skulle uppskatta att få information som förklarar den höga kostnaden direkt på sin faktura. Andra ämnen som kunderna gärna vill informeras om direkt av sin leverantör är regeringens elpriskompensation, sätt att minska sin elförbrukning samt hur man går tillväga för att producera egen el.
