Annons

Trögt för Fishbrain – går ut med crowdfunding-håven

Fiskeappen Fishbrain har lockat 14 miljoner användare och investerare som den japanska jätten Softbank. Men förlusterna har hopat sig – och nu testar man att ta in pengar via gräsrotsfinansiering.

”Såsom kurvorna pekar nu är vi två år från att gå med vinst”, säger vd:n och grundaren Johan Attby.

Fishbrains vd och grundare Johan Attby.
Fishbrains vd och grundare Johan Attby.Foto:Torbjörn Selander

Fishbrain har sedan starten 2013 uppmärksammats som ett en av Sveriges mest lovade nischade sociala medier-appar. Engagemanget bland sportfiskare har varit imponerande. Bara det senaste året har fiskeappen ökat antalet användare från 12 till 14 miljoner.

”Appens kärna bygger på att sportfiskarna själva loggar sin fångst och de väljer alltid vad de vill dela med andra. Man är välkommen på Fishbrain även om man vill behålla sina fångstpositioner för sig själv eller bara dela med sina fiskepolare”, förklarar företagets vd och grundare Johan Attby.

Han menar att bolaget är störst på marknaden.

”Vi är tio gånger större än våra konkurrenter och växer tio gånger så snabbt”, säger han. 

Vidare har investerare som svenska Northzone, B Capital Group och Softbank flockats kring bolaget. När Di pratade med Fishbrain förra året hade de precis fått napp på 263 miljoner kronor när japanska Softbank ökade sitt innehav.   

Ändå har det stora kommersiella genombrottet låtit vänta på sig.

I fjol ökade bolagets omsättning endast med 11 procent, jämfört med året innan, och landade på 94 miljoner kronor, enligt vd:n. Det kan jämföras med en tillväxt på 32 procent mellan 2019 och 2020.

Förlusterna ökade samtidigt med hela 31 procent till närmare 78 miljoner kronor i fjol.

”Det är svårt med balansen mellan tillväxt och lönsamhet. Vi har bemannat upp men måste som alla företag se över vår kostnadsmassa”, säger Johan Attby. 

För att öka intäkterna lanserade bolaget 2019 en premiumtjänst. Betalande kunder fick då tillgång till ai-tjänsten Bitetime, med information om när och var fisket är som bäst. Sedan förra året har antalet premiumanvändare ökat med 10 procent, enligt Johan Attby. 

I juni gick bolaget även ut med crowdfunding-håven via investeringsplattformen Seedrs, vilket är ovanligt för ett bolag som redan tagit in stora summor riskkapital från etablerade investerare. Hittills har de tagit in 11 miljoner kronor från 88 aktieägare. 

”Syftet är att öka medvetenheten bland användare. Vi är ju en konsumenttjänst och är du en liten aktieägare blir du en långsiktig kund”, säger Johan Attby. 

Han menar att Fishbrians vikande tillväxttakt beror på Apples nya integritetspolicy, som försvårat möjligheten att nå kundgruppen och ökat den högre kundanskaffningskostnaden.

”Hela branschen drabbades men jag är nöjd över att vi ändå kunde växa trots detta och med fortsatt positiv enhetsekonomi”, säger han.

Johan Attby tror att 2022 kommer bli ett riktigt bra år för Fishbrain. Mycket tack vare deras satsning på e-handel som enligt honom, växer mellan 50–100 procent varje år. 

”Fokus är nu att nå lönsamhet och så som kurvorna pekar nu är vi två år från vinst”, säger han. 

Hur länge de klarar sig på existerande kassa är inget som bolaget delar. 

Lyssna på avsnittet med Digitalpodden där gräsrotsfinansiering diskuteras här:

Lyssna på podden

Äldre avsnitt av den här podden hittar du genom att gå till vår samlingssida.

Samlingssida för poddar
Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera