1515
Annons

Test: Så bra är den nya svenska telefonen

Här är något så coolt som en telefon utvecklad i Hammarby sjöstad i Stockholm.

Det uttalade målet – att mäta sig med Apple – har dock inneburit en rejäl hajp som det nästan varit omöjligt att leverera på. 

Och det gör den inte heller.

Carl Peis nya mobil Nothing Phone 1 har LED-belysning på balsidan som främsta gimmick.
Carl Peis nya mobil Nothing Phone 1 har LED-belysning på balsidan som främsta gimmick.

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.
Innehåll från BillogramAnnons

Ändrade köpbeteenden ställer nya krav på framtidens betallandskap

Jonas Suijkerbuijk, vd på faktura- och betaltjänsten Billogram.
Jonas Suijkerbuijk, vd på faktura- och betaltjänsten Billogram.

E-handeln fortsätter att öka och har, i kombination med en stark ”Köp nu, betala sen”-trend, kastat om spelplanen för det moderna betallandskapet. Allt fler köp görs mot faktura, och med det kommer nya förväntningar på en smidig och enkel betalupplevelse. Nu står många företag inför stora förändringar för att lyckas hålla jämna steg med utvecklingen.

Trenderna som dominerar på den svenska betalmarknaden 

Fakturan har funnits i olika tappningar i omkring 5000 år. Ändå har den utvecklats oändligt långsamt. Dagens fakturor ser i princip likadana ut som de som utställdes för hundra år sedan, men något håller på att hända med betallandskapet. I framtiden är det inte alls säkert att fakturan fortsatt kan se ut på samma sätt.

Jonas Suijkerbuijk, vd på faktura- och betaltjänsten Billogram, säger att det ställs allt högre krav på enkelhet och användarvänlighet i samband med betalningen, speciellt bland yngre konsumenter.

– De kanaler man når ut till olika kunder genom blir en allt viktigare fråga. De som är unga idag är vana vid att sköta en stor del av livet digitalt – oftast via mobilen. Den upplevelse de skulle mötas av i ett traditionellt fakturaflöde, med ett fysiskt brev som skickas till dem eller betalning via dator och internetbank, håller helt enkelt inte måttet längre. De förväntar sig mer. 

Viktigt att möta kunderna där de redan är

Utmaningen framöver, menar Suijkerbuijk, ligger i att tillhandahålla ett format för faktura och betalning som är lätt att ta till sig och som känns enkelt och naturligt för användaren. 

– Idag är vi ganska beroende av e-post och sms för vår kommunikation, men det kommer med stor sannolikhet att ändras. Vi ser redan exempel i andra delar av världen, där företag i allt högre grad använder Whatsapp och Messenger för att nå kunderna. För många tror jag att en sådan flödesbaserad kommunikation skulle passa bättre i en kund-/leverantörsrelation. Det blir enklare för kunderna att välja om de vill agera direkt eller senare, samtidigt som företagen kan kommunicera mer frekvent, utan att det innebär ett störande moment för mottagaren.

Framtidens faktura: EU-direktiv driver teknisk innovation 

”De som erbjuder mervärde kommer att stå som vinnare”

På frågan om vad som kommer att hända i landskapet kring faktura och betalning menar Jonas Suijkerbuijk att vi, åtminstone på kort sikt, kommer att se en utveckling som präglas av en stundande lågkonjunktur.  

– De som hittills inte investerat i kundlojalitet får nu bråttom att göra det, om det inte redan är för sent. Att ”göra fel” kommer att stå leverantören mycket dyrare än vad det gjort tidigare och en sund kundhantering kommer på många sätt att bli avgörande framåt. För företagen blir det därför viktigare att kunna erbjuda flexibilitet och enkelhet i alla led – och dit räknas betalningen i allra högsta grad.

På längre sikt ser Suijkerbuijk en utveckling där dagens fakturor kommer att fasas ut, till förmån för enklare och mer kundtillvända format. Han avslutar:

– Redan när vi startade Billogram sa vi: ”Om fem år finns inte pappersfakturan”. Här sitter vi nu, drygt tio år senare, och det är fortfarande rätt mycket pappersfakturor i omlopp. Utvecklingen har gått väldigt långsamt, men vi ser att den har ökat de senaste åren i takt med att fler och fler utmanare dykt upp på marknaden och den digitala mognaden ökat bland både företag och konsumenter. Därför tror jag ändå att pappersfakturan kommer att fasas ut allt mer under de kommande åren. Det som vi idag betraktar som en faktura kommer istället att abstraheras i allt högre grad, och tillgodogöras i andra, mer interaktiva gränssnitt som även inkluderar själva betalningen. De företag som ser möjligheterna i detta, och erbjuder mervärde i kundrelationens alla led, kommer att stå som vinnare i kampen om kunderna.

Läs mer om framtidens betallandskap här 

 

Mer från Billogram

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Billogram och ej en artikel av Dagens industri

Fyra miljoner i straffavgift för brister i Stockholms skolplattform

Utbildningsförvaltningen i Stockholm ska betala fyra miljoner kronor i sanktionsavgift för säkerhetsbrister i Skolplattformen i Stockholms stad. Det fastslår kammarrätten i Stockholm. Det rapporterar nyhetsbyrån Siren.

Den klagande parten Integritetsskyddsmyndigheten får fullt gehör i målet, som tidigare prövats i förvaltningsrätten. Där sanktionsavgiften sattes till 3 miljoner kronor, vilket överklagades av myndigheten.

Integritetsskyddsmyndigheten, tidigare Datainspektionen, pekar på allvarliga överträdelser i it-systemet hänvisat till EU:s dataskyddsförordning. Det gäller bland annat en uppmärksammad läcka 2019 i delsystemet Elevdokumentationen, där omdömen och elevdata som personnummer låg till allmän beskådan. 

Skolplattformen i Stockholms stad har varit en följetong under det senaste året.  It-systemet innehåller uppgifter om uppåt 500 000 elever, vårdnadshavare och lärare i Stockholms stad och har kostat nästan en miljard kronor att bygga sedan 2013.

Det är det börsnoterade bolaget som Tieto Evry, där Christer Gardells Cevian är storägare, som ligger bakom driften av plattformen. Bolaget har under de senaste cirka 20 åren skött driften av Stockholms Stads i dag cirka 500 it-system, till en kostnad på motsvarande 300 miljoner kronor per år. I fjol tecknades ett nytt avtal på 15 år för 4 miljarder kronor.

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera