Annons

Tesla-svensken miljardsatsar på stor batterifabrik

Den före detta Tesla-chefen Peter Carlsson ska utmana Elon Musk med en gigantisk batterifabrik – i Sverige. Upp till 40 miljarder kronor ska investeras och tusentals personer ska anställas.

Den före detta Tesla-chefen Peter Carlsson. Foto: Jonas Eng
Den före detta Tesla-chefen Peter Carlsson. Foto: Jonas EngBild:Jonas Eng

I höstas avslöjade Tesla-svensken Peter Carlsson att han har ett nytt projekt på gång: Han ska bygga en svensk ”gigafactory”, en gigantisk batterifabrik, i Sverige. Peter Carlsson var tidigare logistikchef på Tesla och där han var en av Elon Musks närmaste män.

Nu lanserar Peter Carlsson projektet, som fått namnet Northvolt, officiellt och berättar mer om detaljerna. Ambitionen att bygga en batterifabrik i Sverige är något som kräver gigantiska investeringar – upp till 40 miljarder kronor kan krävas för att färdigställa projektet.

”Det kan verka som en hög siffra men man måste komma ihåg att summan ska spridas ut över flera år, fram till år 2023”, säger Peter Carlsson som även investerar i startup-bolag och sitter i styrelsen för Fingerprint Cards och Gränges.

Hittills har Stena, Vattenfall, EU, Energimyndigheten och Vinnova klivit in och totalt har drygt 120 miljoner kronor investerats. Även riskapitalisten Harald Mix, som grundat riskkapitalbolaget Altor, är en av investerarna.

Läs mer: Harald Mix bland ägarna bakom Tesla-svenskens batterifabrik

”I de senare stegen kommer självklart fler institutioner och bolag att vara med men jag är väldigt optimistisk om att vi kommer att lösa det”, säger Peter Carlsson.

Anledningen till att projektet blir så dyrt är att Northvolt vill ta kontroll över hela kedjan, från brytningen av råmaterialet som utgör batteriet till den färdiga produkten.

”Problemet i dag är att batterier är väldigt dyra. Genom att skala upp batteriproduktionen och ta kontroll över hela kedjan, från gruvbrytningen av råmaterial till den färdiga produkten, tror vi att vi har en konkurrenskraftig affärsmodell”, säger Paolo Cerruti, operativ chef på Northvolt.

Läs mer: Tesla-profilen går in i Lundabolaget Terranet

Paolo Cerruti jobbade tillsammans med Peter Carlsson på Tesla och har en bakgrund inom fordonsindustrin, bland annat på Renault.

Förnyelsebar energi som sol- och vindkraft blir allt vanligare. Men då vinden inte alltid blåser då energin behövs det någonstans att lagra energin – det vill säga batterier. Både Peter Carlsson och Paolo Cerruti talar sig varma om den kommande batterirevolutionen som de tror kommer att komma.

”Om 10 procent av den europeiska fordonsindustrin ska vara elektriska fordon år 2025, kommer Europa att behöva minst tre liknande storskaliga fabriker bara för det. Så vi tror att efterfrågan kommer att vara enorm”, säger Peter Carlsson.

För närvarande befinner sig projektet i första fasen: ett projektkontor har etablerats i Stockholm och femton personer har anställts. I första fasen av projektet, de kommande 18 månaderna, ska totalt 30-35 personer anställas. Fabriken siktar Northvolt på att börja bygga i slutet av 2018 och under 2020 ska den ska stå färdig.

Att batterifabriken hamnar just i Sverige är ingen slump. För närvarande är världens batteriproduktion koncentrerad till Asien, framför allt Kina, Sydkorea och Japan, något som Northvolt inte ser någon anledning till. Att producera batterier är något som kräver väldigt mycket energi. Energin som produceras i Asien är ofta varken miljövänlig eller billig.

”Mer än 60 procent av kostnaden för att tillverka ett batteri består av kostnaden för råmaterial. Råmaterialet bryts för det mesta inte i Asien”, säger Paolo Cerruti.

Genom att etablera sig i Sverige får Northvolt tillgång till billig och miljövänlig energi och närhet till naturresurser.

Hittills har de inte bestämt sig för var i Sverige Northvolt ska etableras men enligt Peter Carlsson har gensvaret från politiker och tjänstemän på departement och i kommuner varit väldigt positivt och hjälpsamt.

När fabriken är fullt utbyggd siktar Northvolt på att ha ungefär 2.600 anställda men att upp till 10.000 kommer att skapas totalt, bland annat via underleverantörer.

”Där vi etablerar oss i Sverige tror jag också att vi kommer att se ett ekosystem där andra företag tar del av vår ’know-how’ och utvecklar det på andra sätt och för olika branscher”, säger Peter Carlsson.

”Fullt utbyggd tror vi att fabriksbyggnaden kommer att vara större än hela Gamla stan i Stockholm”, fortsätter han.

I Sverige siktar Northvolt främst på att bryta nickel, koppar, grafit och kobolt. I Finland håller fyndigheter med litium på att utforskas.

”Det finns långt skriden prospektering av litium i Österrike. Det finns också litium i Bosnien och Portugal”, säger Paolo Cerruti.

Köpa ny bil? Så säljer du den gamla smidigt (extern tjänst)

Hur påverkas miljön av den här gruvbrytningen?

”För närvarande kan man säga att en del av litiumbrytningen som pågår i Sydamerika är skadlig. Vår ambition är att skapa en hållbar process”, säger Peter Carlsson.

Trots att Northvolt ska bygga en svensk variant på Teslas ”gigafactory” ser Northvolt inte det som att bolaget utmanar Tesla och Elon Musk.

”Tesla och Elon Musk känner till projektet. Men Teslas ambition är att säkerställa att de har en tillgång till batterier till sina egna produktet, inte sälja batterierna vidare. Vår ambition är att sälja till andra”, säger Paolo Cerruti.

Läs mer: Professorn bakom litiumbatteriet gör nytt genombrott

Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera