1515
Annons

Techstjärnans uppdrag: Digitalisera USA åt Obama

Serientreprenören Kyla Fullenwider gick från en småskalig startupvärld till att hjälpa amerikanska myndigheter med sitt digitaliseringsarbete. ”Man kan nå fem miljoner användare när man släpper en app för en myndighet”, säger hon.

Kyla Fullenwider har arbetat med att digitalisera USA:s myndigheter. Nu besöker hon #googleopenmic i Almedalen.
Kyla Fullenwider har arbetat med att digitalisera USA:s myndigheter. Nu besöker hon #googleopenmic i Almedalen.Foto:Jesper Frisk.

Kyla Fullenwider startade sitt första bolag som 19-åring. Efter flera år i startupvärlden sökte hon sig till Obama-administrationens ettåriga innovationsprogram. Genom det har hon och cirka 100 andra techentreprenörer skapat nya digitala lösningar tillsammans med USA:s myndigheter.

”De myndigheter som ville ha vår hjälp fick vi försöka få tänka entreprenöriellt. Hur skulle Apple lösa det här problemet?” säger Kyla Fullenwider när Di Digital träffar henne i Almedalen. 

Hon har flugit in från Washington DC för att prata på #GoogleOpenMic som Di Digital och Doberman modererar på onsdagen. 

Obama insåg att techinnovation inte längre var något som var trevligt att ha utan ett absolut måste.

För fem år sedan, när Obama-administrationen startade innovationsprogrammet Presidential Innovation Fellows, hade ett tydligt digitaliseringsarbete blivit en nödvändighet, säger hon.

”Det finns många historier om varför president Barack Obama drog igång det här men en förklaring är att han insåg att techinnovation inte längre var något som var trevligt att ha utan ett absolut måste”, säger Kyla Fullenwider. 

Mest har kanske programmets deltagare gjort sig kända för att att ha räddat Obamacares healthcare.gov-portal som kraschlandade när den lanserades 2013.

De första åren var de flesta inom programmet entreprenörer med en djup kunskap om tekniken i sig. När Kyla Fullenwider klev in några år senare var teamet uppdelat mellan utvecklare, designers och entreprenörer med mer generella kunskaper.

”Tanken var att locka till sig gräddan av startupscenen och det lyckades de med.”

Deltagarna var inte i nivå med Mark Zuckerberg eller Daniel Ek men fortfarande lyckade techentreprenörer med ett eller ett par bolag bakom sig. Själv har hon bland annat grundat bolaget Imperative, som hjälper personer att uppfylla sin potential.

Tanken var att locka till sig gräddan av startupscenen och det lyckades de med.

Men hur lyckades man övertala entreprenörer inom techvärlden att börja jobba med myndigheter?

”Det finns fortfarande vissa myndigheter som fungerar som de gjorde på 1900-talet. Att få använda sin kunskap att hjälpa till att förändra en myndighet som når så många i samhället är otroligt lockande. Om man som startup når 10 000 användare vid en applansering, når man snarare fem miljoner när man släpper en app för en myndighet.”

När Barack Obama besökte techfestivalen SXSW i fjol talade han särskilt om samarbetet mellan techentreprenörer och offentlig verksamhet.

 ”Om vi kunde samla den privata sektorn och använda teknik, big data och sociala medier, så är det inget problem i världen vi inte skulle kunna lösa tillsammans”, sade Barack Obama från scenen då.

Läs även: Obama till entreprenörerna: ”Ta er i kragen och engagera er” 

Den tidigare presidenten menade allvar med programmet ”Presidential Innovation Fellows”. Som sin sista handling såg presidenten till att programmets framtid säkrades i en ny lag.

”Det här är ett av hans arv till vår nation”, säger Kyla Fullenwider.

Foto: Jesper Frisk

Kyla Fullenwider är på plats i Almedalen för #googleopenmic. Foto: Jesper Frisk.

Hon tror att många länder skulle gynnas av ett liknande program och nämner Italien som ett sånt exempel.

Nyligen tog Diego Piacentini, med 13 års erfarenhet av att ha arbetat på Apple och ännu längre tid på Amazon, på sig rollen att digitalisera den offentliga verksamheten i Italien. På uppdrag av Italiens statsminister Matteo Renzi ska han samla techpersoner från näringslivet och startupscenen för att på ett liknande sätt som i USA försöka förändra hur myndigheterna arbetar. 

Men Kyla Fullenwider har en större förhoppning till att Sverige skulle kunna ta på sig ledartröjan i en sådan digital förändring.

”Jag ser inte varför Sverige och andra inte länder skulle kunna göra något liknande. Man måste inte kopiera USA:s utan här skulle man kunna göra det på ett sätt som passade det svenska sättet”, säger hon. 

Precis som många av Kyla Fullenwiders arbetskamrater på innovationsprogrammet kände hon sig inte sugen att gå tillbaka till startupscenen efter att hon avslutat sitt år. Många av hennes kollegor tog nyskapade roller på myndigheterna de hade hjälpt, för att fortsätta innovationsarbetet. Hon själv fick jobbet som chief innovation officer på US Census Bureau, liknande statistiska centralbyrån i Sverige.

Ångrar du att du lämnade startup-världen? 

”Aldrig. Nu kan jag göra skillnad i mycket större skala.” 

Se Kyla Fullenwider på #GoogleOpenMic på onsdag klockan 10:30 på Hästgatan 1 i Almedalen.

Läs även: Så hittar du Di Digital i Almedalen

Innehåll från HogiaAnnons

”Därför måste kedjans alla delar hålla vid en cyberattack”

Efterhand som samhället blir mer digitaliserat ökar cyberbrottsligheten oerhört snabbt; den har blivit en global, evolutionsdriven affärsidé som omsätter enorma summor och skapar omfattande problem för aktörer världen över.

– Cybersäkerhet är en katt-och-råtta-lek med en mängd olika dimensioner, betonar Bjarne Johannesen, chefsdesigner inom infrastruktur på Hogia.

Cyberbrottslighet har gått från att handla om enstaka individer i en källare, till företagsliknande verksamheter med stora organisationer, tydliga mål och uttalade visioner. Den ökade tillgängligheten och komplexiteten har medfört att det blir allt vanligare att externa aktörer betalar för att få denna typ av attacker utförda – cybercrime-as-a-service. 

– Cyberbrottsligheten är synnerligen sofistikerad och tröskeln för att nyttja sådana tjänster blir allt lägre. Därför kan man inte enbart beakta externa hot, utan alla företag bör också ta hänsyn till interna risker. Vi lever i en informationsdriven värld och information kan lätt hamna i fel händer, oavsett om det beror på illvilja eller är ett misstag, konstaterar Per Boman, IT-säkerhetsspecialist hos Hogia. 

Den vanligaste hotbilden är fortfarande riktade attacker, såsom phishingattacker, där medarbetare, oavsett vem man är eller vad man arbetar med, exempelvis luras att klicka på osäkra länkar i falska e-postmeddelanden. Syftet för de kriminella är att på så sätt komma över uppgifter för att kunna ta sig in i företagets IT-system. Hogia, som under många år har byggt avancerade systemstöd inom HR, transport, lön och ekonomi, satsar därför stora resurser både på att utbilda sin personal förebyggande och på att bygga system med en så säker arkitektur som möjligt. 

– Ju större chans till ekonomisk vinning, desto mer tid ägnas åt att få länken eller budskapet i det falska mailet att kännas seriöst. Därför räcker det inte att enbart satsa på riktigt bra säkerhetssystem, utan det är centralt att kontinuerligt utbilda sina medarbetare kring hur cyberkriminella arbetar, förklarar Martin Thulin, utvecklingsansvarig för Hogia Signit.

– Vi har också valt att sätta säkerheten som främsta fokus i exempelvis vår digitala signeringstjänst Hogia Signit. Endast fyra av tjugofyra granskade signeringstjänster uppfyller kraven som EU-förordningen eIDAS ställer på avancerade elektroniska underskrifter, och Hogia Signit är en av dem. 

Ha en plan på plats

Både Martin, Per och Bjarne understryker vikten av att ha en utförlig plan på plats. Redan innan olyckan är framme behöver man ha färdiga rutiner så att man vet precis vad man ska göra om företaget drabbas av ett intrång. 

– Man behöver inte vara expert för att ta de första stegen. Tillsammans kan man komma en bra bit på väg vad gäller att identifiera risker och konsekvenser. Därefter bör man kartlägga sina viktigaste tillgångar – vad måste man skydda respektive vad vill man skydda? Skulle något ändå hända gäller det att ha kommunikationen på plats och vara transparent både med medarbetare och kunder, betonar Bjarne. 

Säkerhet som matchar brottsligheten

Även med de bästa avsikter kan det dock vara svårt att hålla sig à jour med den snabba utvecklingen och än svårare att på egen hand täppa till alla potentiella säkerhetshål. 

– Av den anledningen lägger Hogia omfattande resurser på omvärldsbevakning, för att ha stabila och robusta system vars säkerhet matchar den cyberkriminella utvecklingen, berättar Per Boman.

 Själva arbetar Hogia i lager på lager för bästa tänkbara säkerhet.

– Kärnan – våra kunders data – är det viktigaste. Det är med avstamp i detta som vi bygger våra lösningar och våra många olika lager av säkerhet, såväl som hanterar data och kryptering, behörigheter och mycket mer. Med tydliga regler och rutiner på plats kan vi leverera nya, säkra versioner av våra applikationer – varje dag. Därutöver har vi automatiska säkerhetskontroller i leveransprocessen, som larmar direkt vid avvikelser, förklarar Bjarne.

– De cyberkriminella är experter på att hitta de svaga länkarna, därför måste kedjans alla delar hålla vid en attack. Av den anledningen är det så viktigt att såväl de IT-system som vi själva använder och de vi utvecklar håller högsta klass. Men inte ens det räcker. Kompetens och medvetenhet hos alla våra medarbetare är minst lika viktigt när det kommer till att förhindra cyberattacker. Att våra kunder kan lita på oss som en säker IT-leverantör och att de kan vända sig till oss för att få råd och svar är det allra viktigaste för Hogia! 

Läs mer om Hogias säkerhetslösningar här  

Se Hogias affärssystem här 

 

Mer från Hogia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Hogia och ej en artikel av Dagens industri

Finanskändisar går in i Kry-grundarens haussade olja: ”Vi är redan inne på nästa runda”

Josefin Landgårds bolag Mantle verkar inte ha inte lidit någon större skada av Läkemedelsverkets beslut att förbjuda deras cannabisolja. Den nya hudvårdsserien går som på räls och grundarna har siktet internationellt.

Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina Lönnkvist
Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina LönnkvistFoto:Josefine Stenersen

Mantles medgrundare och vd Josefin Landgård, som också var med och startade vårdgivaren Kry 2014, har precis avslutat sitt måndagsmöte med teamet på fem personer. Snart ska de bli åtta. 

Bolagets försäljning av en ny hudvårdsserie som innehåller så kallad cannabidiol-olja, CBD-olja förkortat, har gått som tåget sedan den lanserades i december 2020. 

Från att bolagets intäkter helt stannade av, på grund av att Läkemedelsverket förbjöd försäljningen av den CBD-oljan i mars i fjol, är Mantle nu på banan igen. Under 2021 beräknar man att omsätta 10 miljoner kronor.

”Vi visste att det skulle komma utmaningar med Mantle, som det gör när man är i en ny bransch. Men det är också det som gör att det finns stor potential”, säger Josefin Landgård, och hänvisar även till Krys resa.

Läkemedelsverkets beslut utgick från att oljan kan uppfattas som ett läkemedel, vilket i så fall inte är godkänt i Sverige. Mantle har överklagat till Förvaltningsrätten, men ärendet har inte prövats än.

”Vi är övertygade om att vi ska vinna i frågan, för vi har rätt i sak. Sedan är Sverige bara en marknad, så det är egentligen inte så viktigt. Vi vill använda den svenska marknaden för att bevisa vårt case, men nu har hudvårdsprodukterna tagit sådan fart att det inte är så viktigt längre”, menar Josefin Landgård.

Istället fick bolaget gå ut och be om förtroende från investerare, då de saknade försäljningssiffror att visa upp. Och det gick bra. I november i fjol tog Mantle in en investering på 12 miljoner kronor. Något som grundarna Josefin Landgård och Stina Lönnkvist då valde att inte kommunicera. 

Läs också: Kry-grundaren talar ut om vd-bytet: ”Fick feedback om att jag var gravid” 

Bland de nya ägarna återfinns Oriflame-ägarna Anna af Jochnick och Helene af Jochnick. Även Voi-grundaren Fredrik Hjelm har investerat, via bolaget Semjorka, samt investmentbolaget Ernström & Co som ägs av familjen Hielte-Hobohm och som också är delägare i bolag som Apotea och nyligen i Na-kd. Även Daniel Pilotti, grundare av Ryska Posten, och Johan Karlsson, vd på Slättö, står på ägarlistan. 

Även bolagets tidigare investerare Cristina Stenbeck, Susanna Campbell, Sophia Bendz och Emilia de Poret har lagt in pengar i den nya rundan. 

”De investerare vi har fått in nu är både starka strategiskt och kapitalstarka, vilket innebär att de kan skjuta till kapital i många rundor framöver. Det är inte alla affärsänglar som har möjlighet att vara med hur länge som helst”, säger Josefin Landgård.

CBD-oljan säljs fortfarande på andra marknader och för hudvårdsserien tittar nu Mantle på att börja sälja produkterna i Danmark och Storbritannien. Danmark för att det ligger nära Sverige och det finns en överlapp i skandinavisk kultur och influencers som är de som främst sprider marknadsföringen av produkterna. 

Storbritannien har en mer mogen CBD-marknad, men ännu ingen större spelare som har fått fäste, menar Josefin Landgård.

”Nu har vi galna tillväxtsiffror och vill resa pengar snart igen. Vi diskuterar just nu med brittiska riskkapitalister”, säger Josefin Landgård.

Men att lansera hudvård tar tid. Det är långa ledtider från att ha formulerat en produkt tills att den finns på marknaden. Hudvårdsserien skulle ha lanserats i Sverige förra sommaren, men förpackningarna som produceras i Italien blev försenade på grund av pandemin.

”Vi släppte produkterna 17 december och det blev direkt en hype. Men det är roligt att se att de också konverterar bra i försäljningen”, säger Josefin Landgård.

Förutom på Mantles egna sida säljs hudvården genom bland annat Lyko, Bangerhead och Kicks.

Lyssna på podden

Äldre avsnitt av den här podden hittar du genom att gå till vår samlingssida.

Samlingssida för poddar

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera