Annons

Syskonens träningsapp backas av doldissvensken

Syskonen Aasa vill bromsa sjukdomsutvecklingen hos kroniskt sjuka med sin medicinska träningsapp Vitala. Nu tar de in nytt kapital från bland andra Patrik Frisk, vd för den amerikanska sportklädesjätten Under Armour. ”Medicinsk träning kommer vara lika självklart att få utskrivet som alvedon”, säger medgrundaren och läkaren Jesper Aasa.

Patrik Frisk, vd för den amerikanska sportklädesjätten Under Armour, går in i träningsappen Vitala.
Patrik Frisk, vd för den amerikanska sportklädesjätten Under Armour, går in i träningsappen Vitala.

Petter Aasa startade föregångaren ”Träning på recept” 2018 tillsammans med brodern Jesper Aasa. Idén kom från läkaren Jesper Aasas vardag på vårdcentralen. Fokus var och är att hjälpa multisjuka patienter till bättre hälsa genom daglig anpassad fysisk aktivitet. 

”Vi växte helt organiskt med över 1.000 användare, men vi märkte snabbt att vi gjorde väldigt mycket manuellt. Det var inte skalbart, det kunde ta timmar att få ombord nya patienter, speciellt när de var multisjuka”, säger Vitalas vd Petter Aasa.

Duon fick ta ett steg tillbaka och bygga ett mer automatiserad och därmed kostnadseffektiv tjänst. Med på tåget fick de nu systern Lisa, som tidigare jobbat på advokatbyrå i USA. Träningsappen Vitala lanserades i slutet av förra året och man har redan hjälpt över 5.000 patienter.   

Här fyller patienterna i ett hälsoformulär, och får en individanpassade träningspass med återkopplande frågor om hälsan för stunden. 

Användarna har främst kommit via rekommendationer från vårdgivare. För patienterna har det varit gratis, intäkterna har kommit från vårdbolagen som använt appen i pilotstudier. Vitala har även samarbeten med patientorganisationer. 

”Vi har redan sett det stora värdet vi gör, inte bara för patienterna utan även för vårdgivarna och försäkringsbolagen.”

Nu planerar bolaget att lansera en plattform för vården. Tjänsten, som är enligt saas-modell (prenumeration som mjukvara, reds. anm) gör det möjligt för vårdgivare att förskriva appen, som är klassad som en medicinteknisk produkt. 

”Medicinsk träning kommer vara lika självklart att få utskrivet som alvedon”, säger Jesper Aasa.

För att lyckas med det tar Vitala in in över 9 miljoner kronor från investeringsbolaget Veq och Partnerinvest Norr. Noteras bör att även Patrik Frisk, vd för den amerikanska sportklädesjätten Under Armour, är med på ett hörn. Petter Aasa lärde känna företagsledaren under sin high school-tid i USA. 

I framtiden kan det bli upphandlingar med regioner, men ett första skede kommer Vitala rikta in sig på privata vårdaktörer, både inom primär- och specialistvård.

Andelen människor med kroniska sjukdomar har ökat kraftigt i Sverige och globalt, delvis drivet av en högre levnadsålder. Enligt en rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har idag närmare hälften av Sveriges befolkning en kronisk sjukdom - och en fjärdedel av befolkningen är multisjuka.

”Patienterna vi jobbar med i dag är till exempel cancerpatienter som går igenom cytostatika-behandling, parkinson-patienter, ibland i kombination med hjärtsvikt, diabetes typ 2 och benskörhet. Vi har även ett samarbete inom psykiatrin för att behandla ångest och depression”, säger Petter Aasa.

Han ser ingen konkurrent i appen Joint Academy, som ger digitala behandlingar för artros. 

”Vi jobbar inte så mycket med smärtrehabilitering utan med långsiktig hälsa med fysisk aktivitet. Vad de är för fysioterapeuter vill vi vara för läkare när det kommer till cancerpatienter och neurologiska sjukdomar.”

Vitala räknar med att kunna lansera plattformen mot vårdgivare efter sommaren 2022. 

”Sverige är en superbra marknad, men vi ser det som vår testbädd. Vi siktar på att innan årets slut dra igång med piloter i USA, England och förhoppningsvis även Tyskland.”

Syskonen kommer från en gedigen läkarbakgrund – föräldrarna Ulrika och Björn Aasa är välkända namn inom fysioterapi och idrottsmedicin. 

”Vår mamma har forskat på det här i över 20 år och driver stora projekt inom träning för äldre. Pappa jobbar kliniskt och har utbildningar världen över i smärthjälp. Så det är mycket av deras kunskaper som vi nu digitaliserar och får in i vår teknik”, avslutar Petter Aasa.  

Läs mer: Norrsken storsatsar på stamceller: ”Kan bota flera folksjukdomar”

Innehåll från SolitaAnnons

Därför behövs Data-Tactics för att få ut effekt av AI-driven innovation

Förutsättningarna kring dataanvändning och AI-driven innovation har förbättrats avsevärt de senaste åren. Verktygslådan för AI har blivit mer tillgänglig, bredare, kraftfullare och mer skalbar. Företag bygger upp interna operativa verksamheter med investeringar i data, system och kompetens – trots detta uteblir effekten.

I många fall har verksamheter en gedigen datastrategi för hur datautveckling ska stötta affären. Det läggs kraft på den operativa nivån och ibland även på strategin. Däremot saknas ofta fokus på den taktiska nivån, vilket kan resultera i en minskad genomslagskraft. 

– Data Tactics måste upp på agendan. Tre vanliga symptom på detta är ett gap mellan AI-lösningar och beslutsprocesser, utebliven verksamhetsförändring och oförmåga att industrialisera AI-lösningar, säger Niklas Liedholm, Principal Consultant, Solita.

Gap mellan AI-lösning och beslutsprocess

Kopplingen mellan en AI-lösning och hur den faktiskt driver värde i exempelvis en beslutsprocess måste vara mycket tydlig för alla som påverkas. En djup förståelse måste finnas för både verksamhetsmål, beslutskontext, beslutsalternativ och hur detta kopplar till möjligheter men också begränsningar med datadrivna insikter. Om dessa inte samspelar uteblir effekten.

Utebliven verksamhetsförändring

Att fatta datadrivna beslut är betydligt mer komplext än att se på data som stöttande fakta. Därför krävs ett förändringsarbete för att bygga upp en organisations förmåga och vilja att agera på datadrivna insikter. Lyckas man inte med detta skapas inget tydligt pull från verksamheten vilket kraftigt reducerar momentum kring införandet av AI-lösningar.

Oförmåga att industrialisera AI-lösningar

Det är viktigt att bygga upp strukturer och arbetssätt som driver produktivitet och skalbarhet för AI-användningsfall. Gör man inte det hamnar man lätt i en teknisk skuld som skapar risker med existerande modeller och stjäl allt mer tid från värdeskapande utvecklingsarbete. Här har det hänt väldigt mycket kring exempelvis Machine Learning operations (MLOps) och Data operations (DataOps).

Att bygga upp Data-Tactics förmågan är kritiskt för att få ut effekt

Data Tactics är verksamhetens förmåga att ständigt och effektivt identifiera, prioritera och säkerställa effekt från vitt skilda data-relaterade användningsfall, exempelvis vid AI-lösningar. 

Den underbyggs av en en förmåga att kombinera affärsbehov med mänskliga insikter och datamöjligheter, ett hypotes och evidensbaserat arbetssätt, multidisciplinär kompetens, ett tätt samarbete med affärsansvariga och processer, verktyg samt organisation som driver momentum och skalbarhet.

Möjligheterna kring användningen av AI för att optimera beslutsprocesser, automatisera komplexa processer och förbättra produkter och tjänster har aldrig varit större. 

– Många företag riskerar dock att få ut liten effekt av sina AI-investeringar för att de underskattar behovet av att bygga sina Data-Tactics förmågor, avslutar Carl Tivelius, CMO på Solita Sverige.

Är du intresserad av fler insikter kring AI, ChatGPT och low code, missa då inte att anmäla dig till Solita Summit 2023.

Mer från Solita

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Solita och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera