1515
Annons

Svenska techdoldisarna mäter fattigdom från rymden

Svenska Flowminder kombinerar satellitdata med data från mobiloperatörer för att kunna mäta fattigdomsnivån i olika delar av världen. Bakom satsningen står Bill & Melinda Gates Foundation.

Erik Wetter, forskare på Handelshögskolan, och Linus Bengtsson, som forskar vid KI, är medgrundare till Flowminder.
Erik Wetter, forskare på Handelshögskolan, och Linus Bengtsson, som forskar vid KI, är medgrundare till Flowminder.Bild:Flowminder

Trots att välståndet ökat globalt de senaste decennierna lever fortfarande nära 800 miljoner personer i extrem fattigdom, något som slår hårt mot människors hälsa och är en bidragande faktor till social oro. Särskilt utsatt är Sydasien och länderna söder om Sahara. Att utrota fattigdom är ett av FN:s prioriterade mål och antogs 2015 som det första av organisationens 17 mål för hållbar utveckling.

FN brottas dock med att tillräckligt exakt kunna mäta fattigdomens utbredning inom länder. Det gör att det kan vara svårt att rikta insatser till de områden som har störst behov och att följa förändringar i fattigdom. Det är ett problem som den svenska organisationen Flowminder är på väg att knäcka, genom avancerad dataanalys. 

Läs mer: Zennström: ”Om vi inte agerar nu kommer vi se en eko-kollaps”

De senaste två åren har Flowminder arbetat tillsammans med MIT Media Lab och operatörerna Telenor och Grameenphone med att analysera satellit- och mobildata från Bangladesh för att mäta fattigdomsnivåer. Projektet sker i samarbete med FN och har finansierats av Bill & Melinda Gates Foundation. 

Resultaten från projektet har publicerats i tidskriften Journal of the Royal Society Interface

”I dag mäts fattigdom huvudsakligen med hjälp av enkätundersökningar och data från folkräkningar, som i bästa fall utförs vart tionde år. Sådana undersökningar är kostnadskrävande och dessutom svåra att genomföra i svårtillgängliga regioner. Vår modell gör det möjligt att göra en skattning av större områden och pekar också mot möjligheten att följa fattigdomsutvecklingen över tid", säger Flowminders medgrundare Linus Bengtsson.

Satellitdatan används för att bedöma faktorer som nederbörd och temperatur, som är relaterat till jordbruksproduktivitet. Mobildata i form av antal sms, samtalsminuter och vilken tid på dygnet man ringer ger i sin tur en bild av en individs vanor och vilket ekonomiskt utrymme denne har för sin konsumtion. 

”Att löpande kunna mäta den ekonomiska utvecklingen i en region är helt centralt för att avgöra var man ska sätta in insatser för fattigdomsbekämpning och för att mäta effekter av bistånd”, säger Flowminders medgrundare Erik Wetter, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. 

Flowminder har uppmärksammats för sitt arbete med dataanalys som underlag för hjälpinsatser vid katastrofarbete

Flowminder grundades 2010 och i dag består verksamheten av fler än 40 personer runt om i världen. Trots att man delvis seglat under radarn i hemlandet brukar svenskarna lyftas fram som en av de främsta internationella aktörerna inom så kallat datadrivet bistånd.

Bland annat har Flowminder uppmärksammats för sitt arbete med dataanalys som underlag för hjälpinsatser vid katastrofarbete. Under jordbävningarna i Haiti 2010 och i Nepal 2015, samt i samband med orkanen Matthew i fjol använde sig bland annat FN av Flowminders analyser av mobildata för att följa och hjälpa flyktingströmmar i naturkatastrofernas spår.

Läs mer: Nu öppnar Norrsken dörrarna för startupbolagen

Samma teknik använde Flowminder vid Ebolautbrottet i Västafrika 2014 för att hjälpa WHO att kartlägga folkrörelser och försöka förutse spridningen av epidemin.

”Vår verksamhet består av tre ben: att mäta fattigdom och sårbarhet hos olika länders befolkning, att kartlägga spridning av infektionssjukdomar och att underlätta humanitära insatser vid naturkatastrofer. Det är liknande typer av big data-analys vi använder i samtliga dessa fall”, säger Linus Bengtsson.

 Utbredning av fattigdom i Bangladesh. (rött: fattigast. Blått: minst fattigt) Källa: Flowminder


Innehåll från Mpya DigitalAnnons

Mjukvaruutveckling med betoning på ”mjuk”

När Anton Gunnarsson hos Mpya Digital tog steget in i karriären inom mjukvaruutveckling, låg hans fokus på de tekniska aspekterna. Idag har han nått nya insikter och är övertygad om att betoningen bör ligga någon helt annan stans. 

När Anton började sin karriär var han den första att kasta sig över alla böcker om kodning och programmering, och han lyssnade noga på alla som predikade om testutveckling och andra nymodigheter om teknik och kod. 

– Jag var insnöad i tekniken. Visst, jag lärde mig massor, men ju mer jag jobbar med utveckling  inser jag att den sociala delen av vårt yrke är vad som verkligen betyder något. Det är trots allt i interaktionen med andra som de flesta nya idéer uppstår, understryker Anton, som är Web Developer hos Mpya Digital. 

Tyvärr är det inte helt lätt att skapa miljöer som främjar just det. Brist på tillit och trygghet är något som ofta kan saknas. Men vad är det som gör att man känner sig trygg? Antons övertygelse är att det handlar om att våga vara sårbar och våga prata om känslor. Men som det ser ut idag är det mycket enklare att argumentera om tekniska detaljer än att vara uppriktig med hur man känner. 

– Vilket kanske inte förvånar någon. Men det som förvånar i alla fall mig är att så få ser kraften i att prata om hur man känner eller hur man mår. Att det leder till en bättre miljö för kreativ utveckling och innovativ kod. 

Han tycker att det är dags att vi vågar prata mer om hur det är att vara människa i en tekniktung bransch; hur man ska göra för att må bra och hur man hittar modet att bli den bästa versionen av sig själv, istället för att bara prata om teknik och programmering. 

– Men att använda empati och sårbarhet för att hjälpa sig själv och andra är inte bara utelämnande, det är också skrämmande. Jag vet, för jag jobbar med det varje dag! Men att prata om riktiga känslor och mjuka värden gör att vi bygger förtroende och förståelse för varandra. Vilket i sin tur gör att den där tryggheten växer. Tryggheten att vara sig själv. Tryggheten som gör att vi blir modiga och vågar leda oss själva och andra. Och på köpet växer vi som människor och som team, inte bara som utvecklare. I ordet mjukvaruutveckling finns ordet ”mjuk”. Jag tycker vi ska våga ta fasta på det, avslutar han bestämt. 

Läs mer om Mpya här 

 

Mer från Mpya Digital

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mpya Digital och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?