Annons

Svenska robotrådgivare på väg ur startgroparna

I takt med att allt färre besöker bankkontor har marknaden öppnats för en ny typ av personlig bankman: Robotrådgivaren. Nu försöker en rad nystartade företag slå sig in på marknaden.

Primepilots grundare Ulf Ahrner (tv) och Anton Fagerlönn. Ann Grevelius, medgrundare av och styrelseledamot i Opti. Foto: Kollage
Primepilots grundare Ulf Ahrner (tv) och Anton Fagerlönn. Ann Grevelius, medgrundare av och styrelseledamot i Opti. Foto: Kollage

Automatiserad sparrådgivning är inget nytt fenomen. I USA förvaltas redan åtskilliga miljarder genom robotar som fördelar kapital mellan tillgångsslag åt privatpersoner. Så sent som för två veckor sedan investerade Kinnevik, för andra gången, en halv miljard kronor i amerikanska Betterment.

I Sverige har utvecklingen inte kommit lika långt. Men just nu tar en handfull nya aktörer sina första steg på marknaden för att försöka få svenskarna att lämna sin personliga bankman och låta en robot ta över sparandet.

Samtliga befinner sig i vad som brukar kallas sådd-stadiet, där de ska bevisa sin affär för potentiella investerare.

Läs mer: Nu slåss robotarna om dina sparpengar – här är bolagen
Foto:
Di Digital har listat några av de mest spännande svenska och utländska aktörerna på marknaden.

Ett av bolagen är Primepilot som i juni släppte en öppen testversion av sin tjänst som automatiskt placerar sparpengar i fonder beroende på riskprofil och utveckling. 

“Just nu står 850 miljarder kronor på bankkonton utan ränta. Dessutom har vi ett nysparande på över 100 miljarder där två tredjedelar går in på vanliga bankkonton. Folk är inte benägna att ta tag i det själva och där kommer vi in”, säger Ulf Ahrner, vd och medgrundare av Primepilot. 

Primepilot är sprunget ur rådgivningsföretaget Delphi och grundarna kommer alla från finans- och rådgivningsbranschen. Ulf Ahrner är övertygad om digitaliserad rådgivning kommer att bli en massprodukt på sparmarknaden.  

“Till en början finns alltid en skepsis. Det var samma sak när resebranschen digitaliserades. Först var folk osäkra när de bokade ett hotell på internet, skulle det verkligen finnas ett rum när de kom fram? Men det fungerade och nu; vem går till en resebyrå för att träffa en reserådgivare?”, säger Ulf Ahrner.  

Läs mer: Kinnevik satsar halv miljard på robotrådgivare 

Primepilot har fått finansiellt stöd av Vinnova och ett par privatinvesterare, bland annat Per Westerberg, tidigare talman i Riksdagen och ordförande för Aktiespararna som också är Primepilots styrelseordförande. Han är en i raden av namnkunniga personer som engagerat sig i den bubblande branschen. Den tidigare Avanza-chefen Nicklas Storåkers har investerat i bolaget Lysa, Collector-grundaren Lena Apler har investerat i Sigma Stocks och Ann Grevelius, tidigare investerings- och strategichef på SEB, har investerat och i fondjämförelsetjänsten Opti. 

Att automatiserad rådgivning fungerar råder det idag ingen större oenighet kring. Portföljteorin som används togs fram redan på 50-talet och är vetenskapligt bevisad. Den stora frågan nu är vad som krävs för att robotrådgivning ska bli en tjänst som slår igenom i de breda massorna. Rådgivningsbolaget Lysa hade i maj i år 100 miljoner kronor under förvaltning och Sigma Stocks har gått ut med att de har 2000 kunder, men behöver 20 000 för att nå break even. 

“Jag tror att det här ärr genombrottet för en rationell effektiv portföljförvaltning för privatpersoner. Men inget av de svenska bolagen har fått upp någon riktig volym ännu. En vanlig fond behöver ett par miljarder kronor under förvaltning för att gå runt och en robotrådgivare behöver då logiskt en volym på 10-15 miljarder på grund av de ytterst små marginalerna”, säger Filip Peterson, investment manager på SEB Venture Capital.

Läs mer: Primepilot fyller på kassan och lanserar robotrådgivare 

Filip Peterson tror att samarbeten med banker kan bli det som får de breda massorna att hitta robotrådgivarna. 

“Trovärdighetsfrågan är viktig. Vem är bekväm med att sätta sina pensionspengar och sina barns sparpengar hos ett bolag som man inte har koll på? Genom att samarbeta med en medelstor bank kan man lösa det och samtidigt få tillgång till kundstocken”, säger han. 

Ulf Ahrner på Primepilot är inne på samma spår men tror också att något av de stora mediehusen skulle kunna bli avgörande för branschens genombrott. 

“Schibsted har köpt bolag och satsat medieutrymme för att få dem att bli etablerade. Bonnier investerar redan i fintech via NFT Ventures och har kapaciteten att satsa en miljard i medieutrymme för att ta marknaden. Jag tror det är en tidsfråga innan de ger sig in i det här”, säger Ulf Ahrner. 

För trots att bolagen i nischen knappt har tagit sina första steg har de investerarnas ögon på sig. 

”Jag tror inte det finns någon tech-investerare som inte tittar på detta. Det vore närmast tjänstefel att inte göra det”, säger Filip Peterson. 

Läs mer: Reportage: Bankrådgivarnas sista strid 

En förändring som kan komma att spela robotrådgivarna i händerna är ny lagstiftning från EU som träder i kraft vid årsskiftet. För att en oberoende rådgivare ska kunna kalla sig oberoende krävs då att de inte säljer bolagets egna produkter. Det diskvalificerar till exempel samtliga personliga bankmän på storbankerna.

“Det kan skapa en ökad medvetenhet om oberoende rådgivning. Samtidigt innebär den nya lagstiftningen i princip att de enda som har råd att ge oberoende rådgivning är de elektroniska tjänsterna”, säger Ulf Ahrner. 


Missa inget viktigt från Di Digital. Följ oss på Facebook och anmäl dig till vårt kostnadsfria nyhetsbrev:
Foto:

Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera