Annons

Svenska edtechbolag märker ökad efterfrågan: ”Solklar tillväxt”

Ett av Norges största startupbolag sysslar med edtech. I Sverige är bolagen mindre, men hoppfulla. ”Nu börjar det växa fram en betalningsvilja”, säger Christoffer Elings-Pers som har grundat edtechbolaget Coursio.

Christoffer Elings-Pers på Coursio, Johan Sanderoth på Edqu och Jannie Jeppesen på Swedish Edtech Industry. Foto: Jesper Frisk och Swedish Edtech Industry. Kollage.
Christoffer Elings-Pers på Coursio, Johan Sanderoth på Edqu och Jannie Jeppesen på Swedish Edtech Industry. Foto: Jesper Frisk och Swedish Edtech Industry. Kollage.

”För bara några år sedan frågade folk mig hur jag kunde sälja utbildning”, berättar Christoffer Elings-Pers. Han är grundare och vd för Coursio som är en digital plattform utanför den traditionella skolvärlden där experter och influencers inom olika ämnen kan bygga sina egna kurser.

De senaste tio åren har han grundat ett antal utbildningsföretag. Han har märkt av ett skifte på marknaden för edtech.

”Nu börjar det växa fram en betalningsvilja för att vidareutbilda sig. Det är kul att se. Tidigare var det storbolag som hade råd att vidareutbilda sina anställda, men nu är även privatpersoner villiga”, säger han.

Läs även: 10 av Sveriges hetaste edtechbolag just nu

Johan Sanderoth, som är medgrundare av och vd för Edqu, som utvecklar digitala läromedel till skolväsendet, har märkt av samma sak från sitt perspektiv.

”För några år sedan skyfflade man in pengar i skolvärlden varpå skolorna köpte hårdvara. Men nu inser man att det inte räcker. Det behövs mjukvara som är relevant för skolan. Den insikten i sig ökar betalningsviljan”, säger han.

Edtech, alltså teknik som används i utbildningsväsendet eller för vidareutbildning, har ett tydligt och lockande löfte. Med digital teknik kan utbildningen skräddarsys efter varje elev, inlärningen blir förhoppningsvis mer interaktiv och läraren kan spara tid genom att exempelvis få proven automatiskt rättade.

Läs även: Rapport: Edtech växer i Sverige 

Men trots det är antalet investeringar till svenska edtechbolag få och ganska små. Några svenska digitala utbildningsbolag i Klarnas, Spotifys eller Izettles storlek hittar man absolut inte. Få av de renodlade edtechbolagen når en omsättning över 10 miljoner kronor.

I Norge ser det annorlunda ut. Ett av landets största startupbolag är quizspecialisten Kahoot som har tagit in över 200 miljoner kronor och i juni nådde 50 miljoner månatligen aktiva användare.

Kahoot har ännu inte vridit på intäktskranarna, men visar att edtechbolag kan locka till sig både användare och investerare.

Både Coursios och Edqus grundare ser alltså en positiv utveckling på marknaden. Det gör även Jannie Jeppesen som är vd för branschorganisationen Swedish Edtech Industry.

”Jag märker att intresset för svenska startupbolag inom edtech ökar väldigt mycket. Entreprenörer har fler innovativa idéer än tidigare och även intresset bland investerare ökar”, konstaterar hon och fortsätter:

”Insikten sprids om vilken stor marknad utbildningssektorn är. Det finns mer än hundratusen lärare och 1 miljon grundskoleelever. Sen har vi universiteten och högskolorna. Alla ska jobba digitalt”, säger Jannie Jeppesen.

De 160 edtechbolag som är registrerade på Di Digitals databastjänst Nordic Tech List hade 5 800 anställda under 2017, och en genomsnittlig omsättningstillväxt på 200 procent.

Det svenska edtechbolag som har tagit in mest pengar är Soundtrap med omkring 60 miljoner kronor. Coursio har sedan starten 2011 tagit in omkring 10 miljoner kronor i riskkapital. Men det har inte varit helt lätt.

”Jag har sökt kapital i bland annat Silicon Valley och jag har märkt att många investerare inte förstår vad jag vill göra. Det är ju lättare att tjäna pengar på fintech. Så det kokar ned till att hitta affären och det har vi jobbat mycket med”, säger Christoffer Elings-Pers.

Johan Sanderoth på Edqu menar att edtech kan ha hamnat i skuggan av andra branscher i dagens blomstrande startupvärld.

”Framförallt i Stockholm finns det många heta branscher där det går att skala bolag på ett annat sätt. För att gå in i edtech på riktigt måste man vara långsiktig”, säger han.

Läs även: Natur & Kultur köper Digilär 

Christoffer Erlin-Pers tror att ytterligare en förklaring finns i den förra generationen av bolag som befann sig i gränslandet mellan teknik och utbildning. De kallade sig e-learning-bolag.

”Under it-bubblan floppade många av de här bolagen. Det trycktes in massor av pengar i självspelande böcker. Men det var inte vad marknaden ville ha och hårdvaran höll inte ens.”

I våras skedde vad Jannie Jeppesen ser som en milstolpe för svensk edtech. Regeringen meddelade då att programmering och datalogiskt tänkande ska införas som ett inslag i flera ämnen redan från årskurs 1. 

”Ur ett marknadsperspektiv är det såklart fantastiskt. Skolan kommer att behöva tjänster och produkter som edtechbolagen levererar”, säger hon.

Dessutom är utvecklingen viktig för att hemmamarknaden ska vara en språngbräda ut i världen för de svenska edtechbolagen, menar hon.

”Gemensamt för de startupbolag jag pratar med är att de ser Sverige som sin första testmarknad. Det är viktigt att det finns politiska strukturer så att man vågar testa saker ute i skolorna”, säger Jannie Jeppesen

Men Johan Sanderoth på Edqu håller inte helt med.

”Affärsmässigt är beslutet inte så viktigt. Men det kan göra lärarkåren mer digitalt mogna”, säger han.

Han och hans bolag lägger en hel del tid på att försöka ändra inställningen hos skolväsendet. I jämförelse med näringslivet är skolorna betydligt mindre benägna att använda sig av data men i förlängningen kan ett datadrivet arbetssätt ge lärarna mer tid att vara just lärare, menar han.

”Skolorna har byggstenarna på plats. De har datorer eller surfplattor. Men huruvida de är mentalt beredda på mer teknik i skolan, det varierar något otroligt”, säger han.

Att utbildningsmarknaden är komplex och trögrörlig är ett tema som återkommer när man pratar med edtechbolag och bedömare. Utbildning är omgärdat av regler och dessutom har varje land en egen läroplan, vilket är ett hinder vid utlandsexpansioner.

Men Jannie Jeppesen är optimistisk och tror att politiska beslut kommer att öka takten på edtechmarknaden.

”Tillväxten inom edtech är solklar, både i Sverige och internationellt”, säger hon.

Läs även: Natur & Kultur om Digilär-köpet: ”Vi kompletterar varandra” 

Innehåll från OxceedAnnons

Nytt succéår trots osäker omvärld – Fortsatt tillväxt för SaaS-bolaget Oxceed

Elif Schmidt, VD, Oxceed.
Elif Schmidt, VD, Oxceed.

När fintech-företaget Oxceed summerar 2022 kan de se tillbaka på ett framgångsrikt år meden ARR-tillväxt som landar på 74 procent, god omsättning och flera nya funktioner. Bakom bedriften ligger lyckade partnerskap, ambitionen att alltid ligga i framkant och en produkt som ligger rätt i tiden.

– Allt fler företag vill bort från att sköta den finansiella rapporteringen i Excel, framförallt för att minimera risken för fel, men också för att det är enkelt och sparar tid, säger Elif Schmidt, VD. 

Oxceed erbjuder en molntjänst för företag som ger dem möjlighet att få en tydlig överblick av sin ekonomi i realtid. Genom att koppla sitt bokföringssystem med Oxceed kan företag förenkla sin finansiella rapportering, budgetering och uppföljning. På senare tid har intresset för tjänsten ökat kraftigt. 

Under 2022 har bolaget lagt extra tyngd på att vidareutveckla och förbättra sina lösningar för företag, koncerner och redovisningsbyråer. Det innebär dels en fördjupad funktionalitet inom koncernrapportering, projektbudgetering och avancerade nyckeltal, men även ett breddat erbjudande gentemot redovisningsbyråer. 

Läs också: Techbolaget fick bättre finansiell överblick 

Stark efterfrågan visar på relevant lösning i tuffa tider

Den vässade produktportföljen, tillsammans med ett ökat behov av effektivare rapportering bland företag, har gjort att 2022 summeras som ett av de bästa åren i bolagets historia.

– Vi är glada över att arbetet som vi har lagt ned på att förbättra våra tjänster har tagits emot så positivt. Det är tydligt att intresset från företag, som vill automatisera sin rapportering, spara tid i den finansiella uppföljningen och enkelt kunna bevaka sina nyckeltal, har ökat. Samtidigt ser vi också att vår churn har minskat stadigt, vilket är ett tecken på allt nöjdare kunder, säger Elif Schmidt och fortsätter:

– Vår lösning behövs inte bara när det går bra, utan minst lika mycket när det går sämre för ekonomin. Då blir det extra kritiskt att snabbt kunna se avvikelser och på så sätt få möjlighet att agera snabbt. 

Läs mer: Ehandelsbolaget kapar kostnader med automatisk rapportering 

Fortsatt satsning på tillväxt och nya rekryteringar

Under 2022 har Oxceed förstärkt sina partnerskap, där deras lösning bland annat utgör ett centralt verktyg i redovisningsbyrån Grant Thorntons rapportering och rådgivning gentemot sina kunder. Oxceed är numera också en integrerad del av banken SEB:s företagserbjudande vilket innebär att deras företagskunder enkelt kan koppla på tjänsten ”Finansiell överblick” i Business Arena (tidigare internetbanken). 

Läs mer: Grant Thornton väljer Oxceed för budget och månadsrapportering 

Efter ett starkt 2022 inleder Oxceed det nya året precis som det avslutades: Full fart framåt med fokus på att fortsätta att växa genom att vässa på sina kunderbjudanden och stärka upp teamet med nya rekryteringar. 

– Vår målsättning framöver är glasklar, vi ska bibehålla samma tillväxttakt som vi haft tidigare. Det kommer att bli ett spännande år, avslutar Elif Schmidt. 

 

Mer från Oxceed

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Oxceed och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera