Annons

Strawbees sluter jätteavtal med 30 000 skolor i Thailand

Strawbees har på några år gått från ett leksaksbolag till ett edtechbolag. Genom den senaste affären får bolaget tillgång till 30 000 skolor i Thailand och tar upp kampen mot Lego när det gäller kreativt lärande. ”Det här sätter oss på den globala kartan”, säger Erik Bergelin.

Strawbees har gått från att vara ett leksaksbolag till ett edtechbolag på ett par år.
Strawbees har gått från att vara ett leksaksbolag till ett edtechbolag på ett par år.Foto:pressbild.

Under 2014 tog Strawbees in närmare 800 000 kronor i en uppmärksammad Kickstarter-kampanj för att tillverka sugrörsliknande moduler. Bolaget har sedan dess breddat sig från enbart leksaker till att sälja utbildningslönsningar.

”Vi började med att sälja kreativa leksaker, sen märkte vi att en massa lärare börja använda Strawbees i skolan för att lära ut matematik, kreativitet och fysik”, säger Strawbees medgrundare och vd Erik Bergelin.  

Läs även: Kickstarter-succén Strawbees värderas till 39 miljoner 

Det var för två år sedan som bolaget påbörjade förvandlingen med att anställa lärare och personal med inriktning på utbildning. Strawbees började även samarbeta med Quirkbot, som erbjuder hård- och mjukvara för utlärning av programmering, för att ta steget från leksaker till digitala hjälpmedel. I december i fjol förvärade Strawbees Quirkbot för att integrera det i verksamheten.

”Vår lösning liknar väldigt mycket den som Lego har, med ett konstruktionssystem och programmering. Skillnaden är att vi kostar en fjärdedel så mycket. Det gör oss väldigt intressanta för marknader som annars inte har råd med Lego, som Afrika, Sydostasien och Sydamerika”, säger Erik Bergelin.

Strawbees, vars produkter och tjänster numera ses som ett hjälpmedel för att lära barn kreativt tänkande och även förstå programmering, har just slutit avtal med en stor distributör i Thailand. Avtalet gör Strawbees till leverantör till 30 000 skolor i landet.

”Programmering och kreativt lärande håller just nu på att explodera runt om i världen, där det blir ett obligatoriskt ämne i skolan i land efter land. Att vinna Thailand, i konkurrent med bland annat Lego education, sätter oss på den globala kartan och är ett erkännande att vi kan leverera utbildning och produkter i världsklass.” säger Strawbees vd Erik Bergelin.

Erik Bergelin är grundare och vd för Strawbees.
Erik Bergelin är grundare och vd för Strawbees.Foto:pressbild.

Läs även: Svensken gör lurar av vapen – stal showen i Las Vegas 

I samband med avtalet tar bolaget även in 6 miljoner kronor från bland annat Fabian Bengtsson, delägare i Siba och Netonnet, Daniel Johnsson, före detta ägare och vd för Captech, och Anna Stenberg, grundare av Women Executive Search WES. 

”Vi kom i kontakt med Anna Stenberg vid ett runda-bordssamtal på Prins Daniels entreprenörsdag i våras. Hon bestämde sig där och då för att investera i oss och introducerade oss även för Fabian Bengtsson”, säger Erik Bergelin.

För ett år sedan var de fyra personer på Strawbees. Nu har antalet vuxit till 17 personer men fler behövs. Därför ska det nya kapitalet delvis användas för att att anställa fler säljare men även för att utveckla fler produkter.

Samtidigt som arbetsstyrkan växer ökar även omsättningen. I fjol låg försäljningen på cirka 15 Mkr. 

”Strawbees har tredubblat omsättningen tre år i rad, och kommer att nå det målet i år igen genom att landa affärerna vi har på gång. Vårt mål för i år ligger på 60-70 miljoner”, säger Erik Bergerlin.

Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera