1515
Annons

Spelprofilen: ”Jag vill anställa massa kvinnor”

Paula Fenjima Manrique sitter i dag som spelexpert i Nyhetsmorgons soffa och vill göra AR-spel i sitt nystartade spelbolag. Men vägen dit har varit krokig.

Paula Fenjima Manrique tror på AR-spel i framtiden.
Paula Fenjima Manrique tror på AR-spel i framtiden.Foto:Joey Abrait
Paula Fenjima Manrique tror på AR-spel i framtiden.
Paula Fenjima Manrique tror på AR-spel i framtiden.Foto:Joey Abrait

“Jag vill anställa massa kvinnor, men de är väldigt svåra att hitta. Kvinnorna finns, men man måste nätverka och jaga dem”, säger Paula Fenjima Manrique, spelprofil i både sociala medier och TV4 Nyhetsmorgon.

Det är hennes nystartade spelstudio, Happy Graveyard Productions (NTL), som hon pratar om. Studion ska skapa AR, Augmented Reality eller “förstärkt verklighet”, där spelinslagen blandas med verklighet likt Pokémon Go.

Läs även: Facit för Pokémon Go: 26 gånger högre vinst

Paula Fenjima Manrique har dock inte bråttom med att komma ut med spel. Än så länge producerar studion inte några titlar eller har några anställda, eftersom hon tycker att AR-spel och den dyra utrustningen som hör till, som Hololensglasögon, främst är tillgänglig för folk i spelbranschen. Hon vill vänta tills den breda massan kan använda AR. 

“Jag vill göra spel för allmänheten, till barn, föräldrar eller mina kompisar. Det tar ett tag innan det kommer men då är det skönt att redan ha startat min spelstudio”, säger hon.

Läs även: Ytterligare två spelbolag lotsas in i börsens miljardklubb

Men vägen dit har inte varit helt lätt. Paula Fenjima Manrique upptäckte spelvärlden för fem år sedan och ville då hitta kvinnliga spelkompisar. Hon bloggade på speltidningen Game Reactors communitysajt om spel och andra fritidsintressen och skrev sedan på teknik- och spelsajten Feber. Men bland Paulas läsare och de gamers som fanns i communityt var kvinnorna anonyma och svåra att hitta, medan hon mötte motstånd från männen som spelade och läste hennes texter.

“Det var män som försökte trycka ner mig på alla sätt. De kallade mig attention whore. Folk kom hem till mig och skrev dö med bajs på min dörr. De låtsades vara jag på dejtingsidor, pratade med snubbar och gav ut mitt telefonnummer så de ringde till mig och ville ha telefonsex mitt i natten eller kom hem till mig och ryckte i dörren. Det var riktigt hemskt.”

Till slut orkade hon inte mer. Hon slutade skriva om spel på nätet och raderade sina sociala medie-konton. Men lusten kom tillbaka när en vän uppmuntrade henne att vända sig till de som inte redan spelar: föräldrar, kommuner och skolor.

Läs även: VR-stjärnan och forskarnas spel ska lära barn förstå hjärnan 

I dag är Paula Fenjima Manrique tillbaka på sociala medier där hon uppdaterar om spel, film, tv-serier och familjeliv och hon har samarbeten med bland annat Xbox och LG. Hon sitter även i TV4 Nyhetsmorgon soffa som spelexpert.

I kölvattnet av #metoo har uppropet #teknisktfel uppmärksammat de sexuella trakasserier som kvinnor i IT-branschen blir utsatta för. Även om Paula Fenjima Manrique blev trakasserad av folk i spelcommunityt som läste hennes texter i början av karriären har hon inte upplevt något liknande i själva spelindustrin. När hon väl har stött på problem med de som jobbar i branschen har det snarare handlat om att hon känt sig ifrågasatt i en mansdominerad miljö.

Läs mer: Kvinnor inom spel växer så det knakar

Paula Fenjima Manrique har fortfarande trogna följare kvar ända sedan tiden på Game Reactor och hon ser dem nästan som sin familj. Av det hat som hon fick i början av sin spelkarriär finns i dag inte mycket kvar.

“Folk har accepterat och tänker ‘jaja, henne kan vi inte trycka bort. Hon kommer vara kvar’.”

Innehåll från HogiaAnnons

”Därför måste kedjans alla delar hålla vid en cyberattack”

Efterhand som samhället blir mer digitaliserat ökar cyberbrottsligheten oerhört snabbt; den har blivit en global, evolutionsdriven affärsidé som omsätter enorma summor och skapar omfattande problem för aktörer världen över.

– Cybersäkerhet är en katt-och-råtta-lek med en mängd olika dimensioner, betonar Bjarne Johannesen, chefsdesigner inom infrastruktur på Hogia.

Cyberbrottslighet har gått från att handla om enstaka individer i en källare, till företagsliknande verksamheter med stora organisationer, tydliga mål och uttalade visioner. Den ökade tillgängligheten och komplexiteten har medfört att det blir allt vanligare att externa aktörer betalar för att få denna typ av attacker utförda – cybercrime-as-a-service. 

– Cyberbrottsligheten är synnerligen sofistikerad och tröskeln för att nyttja sådana tjänster blir allt lägre. Därför kan man inte enbart beakta externa hot, utan alla företag bör också ta hänsyn till interna risker. Vi lever i en informationsdriven värld och information kan lätt hamna i fel händer, oavsett om det beror på illvilja eller är ett misstag, konstaterar Per Boman, IT-säkerhetsspecialist hos Hogia. 

Den vanligaste hotbilden är fortfarande riktade attacker, såsom phishingattacker, där medarbetare, oavsett vem man är eller vad man arbetar med, exempelvis luras att klicka på osäkra länkar i falska e-postmeddelanden. Syftet för de kriminella är att på så sätt komma över uppgifter för att kunna ta sig in i företagets IT-system. Hogia, som under många år har byggt avancerade systemstöd inom HR, transport, lön och ekonomi, satsar därför stora resurser både på att utbilda sin personal förebyggande och på att bygga system med en så säker arkitektur som möjligt. 

– Ju större chans till ekonomisk vinning, desto mer tid ägnas åt att få länken eller budskapet i det falska mailet att kännas seriöst. Därför räcker det inte att enbart satsa på riktigt bra säkerhetssystem, utan det är centralt att kontinuerligt utbilda sina medarbetare kring hur cyberkriminella arbetar, förklarar Martin Thulin, utvecklingsansvarig för Hogia Signit.

– Vi har också valt att sätta säkerheten som främsta fokus i exempelvis vår digitala signeringstjänst Hogia Signit. Endast fyra av tjugofyra granskade signeringstjänster uppfyller kraven som EU-förordningen eIDAS ställer på avancerade elektroniska underskrifter, och Hogia Signit är en av dem. 

Ha en plan på plats

Både Martin, Per och Bjarne understryker vikten av att ha en utförlig plan på plats. Redan innan olyckan är framme behöver man ha färdiga rutiner så att man vet precis vad man ska göra om företaget drabbas av ett intrång. 

– Man behöver inte vara expert för att ta de första stegen. Tillsammans kan man komma en bra bit på väg vad gäller att identifiera risker och konsekvenser. Därefter bör man kartlägga sina viktigaste tillgångar – vad måste man skydda respektive vad vill man skydda? Skulle något ändå hända gäller det att ha kommunikationen på plats och vara transparent både med medarbetare och kunder, betonar Bjarne. 

Säkerhet som matchar brottsligheten

Även med de bästa avsikter kan det dock vara svårt att hålla sig à jour med den snabba utvecklingen och än svårare att på egen hand täppa till alla potentiella säkerhetshål. 

– Av den anledningen lägger Hogia omfattande resurser på omvärldsbevakning, för att ha stabila och robusta system vars säkerhet matchar den cyberkriminella utvecklingen, berättar Per Boman.

 Själva arbetar Hogia i lager på lager för bästa tänkbara säkerhet.

– Kärnan – våra kunders data – är det viktigaste. Det är med avstamp i detta som vi bygger våra lösningar och våra många olika lager av säkerhet, såväl som hanterar data och kryptering, behörigheter och mycket mer. Med tydliga regler och rutiner på plats kan vi leverera nya, säkra versioner av våra applikationer – varje dag. Därutöver har vi automatiska säkerhetskontroller i leveransprocessen, som larmar direkt vid avvikelser, förklarar Bjarne.

– De cyberkriminella är experter på att hitta de svaga länkarna, därför måste kedjans alla delar hålla vid en attack. Av den anledningen är det så viktigt att såväl de IT-system som vi själva använder och de vi utvecklar håller högsta klass. Men inte ens det räcker. Kompetens och medvetenhet hos alla våra medarbetare är minst lika viktigt när det kommer till att förhindra cyberattacker. Att våra kunder kan lita på oss som en säker IT-leverantör och att de kan vända sig till oss för att få råd och svar är det allra viktigaste för Hogia! 

Läs mer om Hogias säkerhetslösningar här  

Se Hogias affärssystem här 

 

Mer från Hogia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Hogia och ej en artikel av Dagens industri

Spotifymiljardären: ”Jag lever enkelt och sparsamt”

Martin Lorentzon, grundare av Spotify och Tradedoubler, räknar inte med en tredje, operativ entreprenörsresa för egen del.

Han längtar efter barn och familj. ”Jag skulle absolut vilja få barn”, säger dollarmiljardären till Di Weekend, och bjuder på strömningslära och ett knippe affärsidéer.

Martin Lorentzon, grundare av Spotify och Tradedoubler.
Martin Lorentzon, grundare av Spotify och Tradedoubler.Foto:Janerik Henriksson/TT

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera