Annons

Solcellsbolaget Ecokraft ser ”galen tillväxt”

Solcellsbolaget Ecokraft har sett en enorm efterfrågan under det första kvartalet. Och bolaget, som backas av Stenafamiljens Formica och Peter Dahlberg, sätter den europeiska tillverkningen som en stor kvalitetsstämpel.

 ”Vi provade några enstaka leveranser med billigare material från Asien, men insåg att om vi ska vi ha nöjda kunder så måste vi ha produkter av högre kvalitet”, säger bolagets grundare och vd Oscar Gustavsson.

Oscar Gustavsson håller hårt på bolagets Europafokus.
Oscar Gustavsson håller hårt på bolagets Europafokus.Foto:Jack Mikrut

Chockartade elpriser, krigsoro och ett ökat engagemang för miljön är några anledningar till att intresset för solceller skjutit i höjden. First North-noterade Midsummer sa i en intervju med Di tidigare i år att de dränks av efterfrågningar, och det gäller även Eskilstunabolaget Ecokraft, som blev Södermanlands Gasellbolag 2020. 

”Det är en galen tillväxt i branschen. Vår orderingång är normalt upp 70–80 procent varje år. Med Ukrainakrisen har vi ökat ytterligare 100 procent, Vi fick in 740 förfrågningar på en vecka”, säger Oscar Gustavsson.

Bolaget grundades 2008 och sysslade då med vindkraft. Men när solceller blev mer ekonomiskt fördelaktigt valde bolaget 2011 att byta spår.

Oscar Gustavsson hade redan under 1990-talet jobbat med tekniken i sin morbrors företag, som sålde solceller till husvagnar, husbilar och båtar. Där fick han goda kontakter med tyska leverantörer. 

”Jag har alltid varit inne på högsta kvalitet och är inte ute efter snabbast möjliga expansion och billigaste pris. Vi provade några enstaka leveranser med billigare material från Asien men insåg att om vi ska vi ha nöjda kunder så måste vi ha produkter av högre kvalitet.”

Ecokrafts europafokus gör bolaget relativt unikt i branschen, säger Oscar Gustavsson.

”Det innebär att vi ligger 15–20 procent högre i pris, men många kunder värderar det också. Vi vill ha sjysta arbetsförhållanden i alla led, från tillverkning till montörer.”

Vissa asiatiska komponenter går dock inte att undgå.

”Asien sitter på 97 procent av tillverkningen av kiselplattorna som används i solcellsmoduler. Det finns några tillverkare i Europa, men de kostar betydligt mycket mer och det finns inte så många kunder som är redo att betala så mycket.”

Oscar Gustavsson säger att den årliga uppskalningstakten för branschen normalt legat på mellan 60 till 80 procent. Nu är den på flera hundra procent, samtidigt som branschen ännu är relativt omogen. 

”Intresset finns men om man jämför med VVS-branschen så är vi var den var på slutet av 1990-talet. Det är fortfarande mycket 'prova på' som gäller.”

Oscar Gustavsson säger att väntetiden i dagsläget är på mellan 3–6 månader, med framöver kan det bli ännu längre.

”Hela branschen ska skala upp. Montagematerial som aluminium och stål är någorlunda under kontroll, men växelriktarna kräver halvledare, och själva solcellsmodulerna behöver kisel, glas och koppar, som det råder brist på.”

2021 hade bolaget en orderingång på 245 miljoner kronor – i år taktar man på att nå en halv miljard kronor. För att nå det kommer antalet anställda gå från dagens 160 personer till mellan 220-250 personer innan årets slut. Framöver väntar även en större kapitalrunda. 

”Med vår kundnöjdhet har vi potential att omsätta över en miljard 2024–2025. För att göra den resan behöver vi ta in runt 100 miljoner kronor framåt hösten”, säger Oscar Gustavsson.

Investerarprofilen Peter Dahlberg och Stenas investmentbolag Formica är två aktörer som satsar på Ecokraft.

För Peter Dahlberg var det bland annat den europeiska produktionen som lockade, och han tror att solcellsrevolutionen kommer bli ännu större. Det har på sina håll funnits en felaktig uppfattning att solpaneler inte är effektiva i Norra Europa, men den börjar ruckas upp nu, menar Peter Dahlberg. 

”Solen här fungerar alldeles utmärkt. Jag ser bra mycket mer solpaneler utomlands än i Sverige, men nu är vi kanske på väg att ta igen det. Tillväxten är i vart fall väldigt kraftig. Med dagens elpriser kan man räkna hem investeringen på fem år mot tidigare tio, och det är inte så lång tid. Många svenskar vill göra gott miljömässigt, men någon slags ekonomisk logik behöver också vara på plats för att slå igenom stort. Nu blir det en enkel kalkyl för att göra det.”

Sedan 2015 är det tillåtet för hushåll att vara mikroproducenter av el, alltså att pytsa tillbaka det i elnätet. Men säljer man mer än man tillverkar så har nätbolagen rätt att ta ut en årlig avgift för inmatningsabonnemanget. Det här är dock på väg att tas bort – regeringen har lagt fram ett lagförslag som förväntas träda i kraft till sommaren. Och Ecokrafts vd tror att flera lagändringar är att vänta. 

”Något jag tror kommer bli stort framöver är energiflexibilitet, där exempelvis ett villaområde kan dela på energin”, avslutar Oscar Gustavsson. 

Läs mer: Guide: Undvik fällorna – så installerar du solceller

Läs mer: Elkrisen ger boom för solceller: ”Vi dränks i förfrågningar” 

Läs mer: Gröna nyheten i deklarationen – så gör du avdrag för solceller  

Innehåll från ProactAnnons

Hybrid cloud – men var borde jag spara mitt data?

Molnteknologi är i dag en av de viktigaste faktorerna för en stark tillväxt. Att kombinera lokalt data med molntjänster möjliggör en flexibilitet som ger goda förutsättningar för nya affärsmodeller att växa fram. Här kommer Proacts gedigna erfarenhet av datalagring in.

Förr var det tillgängligheten av data som var fokus och utmaning för många organisationer, man jobbade hårt med exempelvis spegling av data mellan sina datacenter, vilket var tekniskt jobbigt och kostsamt. I dag är det enklare, nu är det dataskydd och säkerhet som seglat upp som den viktigaste frågan. I samband med den ökade konsumtionen av molntjänster ställs alla organisationer inför utmaningen hur och var deras värdefulla data ska lagras och skyddas. Många tjänster tillhandahåller lagring i själva applikationen, men detta är ofta inte optimalt då man skapar öar av data, menar Mattias Tamme, Presaleschef på Proact.

– Tänk på att ingen annan älskar ditt data som du, data är ofta en organisations mest värdefulla tillgång! 

För ökad kontroll pekar dock trenden på att fler och fler verksamheter idag väljer att kombinera lokalt lagrade data med molntjänster, en så kallad hybridlösning. Här ligger Proact i framkant, med skräddarsydda lösningar som matchar såväl den egna verksamheten som slutkundens krav.

Erfarenhet av säkra lagringslösningar

Proact är ett svenskgrundat men numera internationellt it-bolag med specialistkompetens inom molntjänster och lagring. Efter 28 år inom data management har man tillsammans med teknikleverantörer såsom NetApp, Commvault, Rubrik med flera utvecklat den erfarenhet som krävs för att skapa agila, kostnadseffektiva och säkra lagringslösningar, oavsett var man väljer att lagra sina data.  

Det kan vara ett avancerat och riskabelt jobb att flytta stora mängder data, och i synnerhet om informationen ska vara tillgänglig under perioden den flyttas. Molnplattformen Proact Hybrid Cloud är utvecklad i syfte att förenkla IT-infrastrukturen och därmed frigöra tid och skapa flexibilitet och frihet för verksamheten. Det är helt upp till kunden var ens data ska lagras: lokalt, hos Proact, i ett publikt moln – eller i en hybrid av samtliga alternativ.

– Vår definition av hybrid cloud handlar om att hitta den rätta mixen av olika typer av IT-lösningar som erbjuder en dynamisk flexibilitet, utan tekniska hinder. Kunden väljer externa eller interna IT-leverantörstjänster beroende på projekt, typen av data och legala krav, säger Mattias Tamme.

Säkerhet i flera lager

Med stora mängder data som är kritisk för verksamheten blir säkerhetsaspekten viktigare än någonsin, och något som alltid behöver tas i beaktning. Här har Proact stor erfarenhet att skydda organisationer mot till exempel ransomwarehot.

– Säkerhetslandskapet har ändrats markant, det räcker inte längre med brandväggar och antivirussystem, man behöver bygga säkerhet i flera lager och designa med inställningen att man garanterat förr eller senare kommer att drabbas av någon typ av intrång, säger Tamme och lyfter komplexiteten i att planera för sin datalagring.

– Allting passar inte i molnet och allt passar inte i samma moln. I dag har kunder en mer nyanserad och mogen moln-strategi än för ett par år sedan då publika moln var lösningen på alla problem. Nu ser vi i stället att många bygger sina egna privata moln – ”cloud on the ground”-organisationer – och de allra flesta kör hybrida miljöer. Det ger friheten att välja den bästa plattformen för varje enskild uppgift och möjliggör på så vis agilitet, avslutar Mattias Tamme. 

 

Mer från Proact

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Proact och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera