1515
Annons

Sofi Fahrman: ”Vi kunde inte tävla med Instagram”

Sofi Fahrmans sociala nätverk byggde på enkla omröstningar, eller "social polling”. När de fick konkurrens av Instagram såg det länge mörkt ut – tills för några veckor sedan.

Sofi Fahrmans app Left or Right, som grundades 2016, säljer sin tekniska plattform till Wellstreet.
Sofi Fahrmans app Left or Right, som grundades 2016, säljer sin tekniska plattform till Wellstreet.Foto:TT.

I oktober 2017 drog Instagram undan mattan för Sofi Fahrman och de fem andra grundarna till den svenska appen Left or Right.

Med hjälp av den nya funktionen ”shoppable posts” skulle Instagrams användare kunna be sina följare om hjälp när de ska fatta beslut genom enkla omröstningar. E-handlare kunde dessutom tagga enskilda produkter i sina inlägg och länka användarna vidare till sina butiker.

Vid det laget hade Left or Right erbjudit sina användare en liknande tjänst i drygt ett års tid. Det blev dags att tänka om.

”Men där och då kände vi att vi inte kunde tävla med Instagram. Det kändes övermäktigt. Men vi har vetat att vi har en väldigt bra produkt. Idén har blivit bekräftad”‚ säger Sofi Fahrman.

Facebook, som äger Instagram, har gjort sig ökänt för att kopiera framgångsrika koncept från andra appar. Det främsta exemplet är hela funktionen ”stories”, ett koncept som lånade mycket från konkurrenten Snap.

I det här fallet såg Instagram ut att ha inspirerats av appar som Polly, som samarbetade med just Snap, och möjligtvis svenska Left or Right.

Instagrams uppdatering fick läget att surna för den svenska appen, som uppges ha haft 10 000 registrerade användare efter lanseringen 2016. Omsättningen sjönk i fjol från drygt 600 000 kronor 2016 till ingenting.

För helåret 2017 redovisade bolaget ett minusresultat på drygt 500 000 kronor. I början av det här året hade Left or Right drygt 200 000 kronor kvar i kassan.

Vid det laget hade grundarna börjat tänka annorlunda. De funderade på om Left or Rights teknik – som låter användare ställa frågor till andra och få snabb feedback om saker som klädval – kunde vara till nytta för andra företag.

”Vi fick börja tänka på företaget mer som en plattform”, säger Sofi Fahrman.

Läs mer: Wellstreet går från ett kyffe på Brunnsgatan till The Factory i Häggvik 

Under 2018 seglade investmentbolaget Wellstreet upp som en möjlig köpare av Left or Rights teknik.

Nyligen blev affären klar genom att så kallat inkråmsförvärv, där Wellstreet köper rättigheterna till Left or Rights tekniska plattform. Prislappen är hemlig och projektet kommer att sortera under det nya benet Wellstreet Digital, som skapar digtala tjänster åt storbolag.

Tanken är nu att rikta tjänsten mot exempelvis modekedjor, som skulle kunan låta kunderna be om feedback i realtid från ett provrum.

”Just i köpbeslutet kan det vara bra med en tjänst som hjälper kunden bestämma sig. Plattformen kan också bli ett sätt för influencers att ta hjälp av sin målgrupp”‚ säger Maryam Ghahremani, en annan av Left or Rights grundare som numera är vd på börsnoterade videobolaget Bambuser.

Hon och Sofi Fahrman grundade Left or Right 2016 ihop med Anna Kult, med en bakgrund inom Aftonbladet och Schibsted, samt tre tidigare medarbetare på startupbolaget Wrapp: Lisa Rytter, Pelle Almquist och Henrik Sandström.

Samtliga jobbade med projektet på deltid och förblir aktieägare i bolaget. Efter affären kommer Sofi Fahrman och Maryam Ghahremani att agera rådgivare till Wellstreet.

”Det skulle vara kul att få alla som är inne på en viss plattform samtidigt att hjälpa varandra till rätt köp. Att skapa engagemang och roligt innehåll kommer framöver att vara en utmaning för många inom retail”, säger Sofi Fahrman.

Left or Right tog in kapital från flera affärsänglar, till exempel Ludvig Linge och Spotify-veteranerna Sophia Bendz och Gustav Söderström.

Läs mer: Spotify-veteran investerar i Sofi Fahrmans mode-Tinder 

Sofie Fahrman är en av gästerna på scen av finalen av Di Startup Tour den 28 november på Hamburger Börs i Stockholm. Hämta din biljett till eventet här.

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

Prisregn över digital plattform – gör det enklare att testa demenspatienter

Mindmore står som vinnare av Di Digitals tävling Health Tech Pitch Day 2020. Bolagets vd Sara Wallén lyckades övertyga juryn om nyttan med deras digitala plattform – som ska göra det enklare för sjukvården att testa patienter mot demens och depression.

Sara Wallén och hennes bolag Mindmore tog hem segern i Health Tech Pitch Day 2020.
Sara Wallén och hennes bolag Mindmore tog hem segern i Health Tech Pitch Day 2020.Foto:Pax Engstrom.

”Det viktiga är att vi kan hjälpa patienter. Vi vill att bedömningen av patienter ska bli så komplett som möjligt. Där vill vi skapa så effektiva förutsättningar för vårdpersonalen som det går. Patientperspektivet är det viktigaste tycker vi”, säger medgrundaren och vd:n Sara Wallén, som pitchade för Mindmores räkning i tävlingen.

Bolaget startades 2017 och bygger på en idé som Sara Wallén fick när hon läste på psykologprogrammet.

”Jag lärde mig om sådana här tester och såg hur mycket de behövs. Jag använde manuella tester på flera närstående då vi har demens i släkten. I samma veva fick jag barn och hade inte så mycket tid och det var då jag började fundera på om det verkligen var så här som det skulle gå till. Det måste finnas ett effektivare sätt”, säger hon.

Bolagets plattform mäter patientens kognitiva förmågor genom att bland annat testa minne, språk, exekutiva funktioner och reaktionssnabbhet. Resultaten används som underlag vid utredningar av bland annat demens, depression och utmattningssyndrom.  

Mindmore har digitaliserat redan etablerade tester på sin plattform, som är CE-märkt i Europa, och de kan utföras på en surfplatta. Målsättningen är att därigenom kunna testa fler patienter, frigöra resurser från sjukvården och minska tidskrävande administration för vårdpersonal.

Bolaget var ett av fyra startupbolag som tävlade under Health Tech Pitch Day 2020, där vi letar efter det nästa stjärnskottet inom digital hälsa. De övriga deltagarna var Anton Kärrbrink från Boneprox, Hani Movahed från Mypick och Alexander Knezevic från Remisshjälpen.

Remisshjälpens vd Alexander Knezevic gratulerar vinnaren Sara Wallén från Mindmore. I bakgrunden: Anton Kärrbrink från Bonebrox.
Remisshjälpens vd Alexander Knezevic gratulerar vinnaren Sara Wallén från Mindmore. I bakgrunden: Anton Kärrbrink från Bonebrox.Foto:Pax Engstrom

TV-SÄNDNING: Se hela sändningen från Health Tech Pitch Day 2020 här.

Health Tech Pitch Day arrangerades av Di Digital i samarbete med Dagens Medicin och Digital Hälsa. Juryn bestod av Medeon Science Parks vd Ulf G Andersson, pitchexperten Jenny Lindblad från Eliza Communications och Visiba Cares vd Johan Gustafsson.

Mindmore var till slut det bolag som imponerade allra mest – och vinner nu annonsutrymme i Dagens industri och Dagens Medicin till ett värde om 100 000 kronor.

Priset delades ut av Magnus Liungman, grundare av Doctrin, som vann den första upplagan av Health Tech Pitch Day under 2017. 

Det var en glad och lite omskakad vd som mötte upp Di efter att vinnarbeskedet ropats ut. 

”Jag är jättestolt över vårt team, över den resa vi gjort och vart vi ska. Priset ger oss utrymme att skapa opinion på ett väldigt professionellt sätt där vi både kan lyssna och prata om de ämnen som berör oss, hjärnhälsa och att vi ska få upp det på kartan”, säger Sara Wallén.

Mindmore står nu i startblocken för att ta nästa steg i kampen för bättre hjärnhälsa. I dag har de ett 30-tal kliniker runt om i landet på kundlistan, som prenumererar på deras tjänst. 

”Vi gick ut på marknaden och började aktivt sälja runt årsskiftet. Vi jobbar nära våra användare och kunder så att de kan möta deras patienters behov. Kunna bedöma hjärnhälsa och få upp det på agendan. Så att vi kan stötta människor med stressrelaterad ohälsa och demenssjukdomar”, säger Sara Wallén.

I fjol tog bolaget in 7,5 miljoner kronor i externt kapital från bland andra statliga Almi Invest, Sting och flera privata investerare som börsbolaget Elektas grundare Laurent Leksell. 

Tanken är att nu börja skala upp verksamheten för att nå fler kunder i Sverige, men även internationellt från och med nästa år.

”Vi är precis i slutfasen av att utforma hur vår investeringsstrategi ska se ut. Vi har tagit in kapital 2019 och gjort en bryggfinansiering från existerande ägare, plus några till. Nu tittar vi på hur nästa steg ska se ut. Under de närmsta veckorna kommer vi att gå ut och resa kapital.”

Tanken är också att på sikt bredda produkten för att kunna upptäcka fler sjukdomar – utöver demens, depression och utmattningssyndrom.

”Det finns stor utvecklingspotential då diabetes, Parkinsons, MS och en rad andra sjukdomar påverkar kognitionen. För oss är det viktigt att nu hålla fokus så att vi verkligen utvecklar tjänsten utefter våra patientgrupper – och inte går för snabbt fram”, säger Sara Wallén.

Även Martin Löfbom och Fredrik Wetterhall har varit med och grundat Mindmore.

Läs mer: Mindmore gör det enklare att testa demenspatienter – tar in 7,5 miljoner 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera