1515

Snabbväxande datakonsult slåss mot dolda glastak: ”Företagen måste själva ta ansvar”

Skippa dolda glastak och utbilda personalen själv. Med det upplägget har datakonsultföretaget Solita tredubblat sin omsättning i Sverige sedan i fjol. ”Techbranschen kan inte vänta på att någon annan löser kompetensproblemen”, säger Petronella Posti, sälj- och marknadschef på Solita.

Petronella Posti har tillsammans med sina kollegor byggt upp datakonsulten Solitas verksamhet i Sverige.
Petronella Posti har tillsammans med sina kollegor byggt upp datakonsulten Solitas verksamhet i Sverige.

Petronella Posti är i sin lägenhet på Mallorca och jobbar på distans. De flesta av de anställda på Solita jobbar hemma under pandemin. Hon tillträdde som Skandinavien-chef på datakonsultbolaget 2017 och har sedan dess byggt upp organisationen i Sverige. I december i fjol gick hon över till att bli sälj- och marknadschef.

I dag har Solita 125 anställda i Sverige och har tredubblat personalstyrkan från 40 personer i början av året. Bolaget som startades 1996 är finskt och har totalt 1 100 anställda. Förutom i Sverige har Solita verksamhet i Finland, Estland, Danmark, Belgien och Tyskland. 

”Vi hjälper stora bolag att bli datadrivna och jobbar med olika aspekter av data. Från idé till utförande med tjänster inom dataplattformar, artificiell intelligens, molninfrastruktur och data- och informationsstyrning”, säger Petronella Posti.

Det som särskiljer Solita som it-konsult är helhetsperspektivet på data, menar hon. Bolaget jobbar med strategiska frågor och tillväxtmodeller där kunderna kan dra nytta av datamängderna.

Solita har stora kunder som Tele2, Scania och Assa Abloy och riktar sig även till offentlig sektor. Det handlar ofta om transformationen från att vara ett produktbolag till att börja addera tilläggstjänster. 

”De större bolagen har en utmaning för att det finns mycket ’legacy-system’ och strukturer som hänger kvar och inte fungerar med nya sätt att arbeta”, säger Petronella Posti.

Det handlar om att gå från en centraliserad datainsamling till en användarvänlig sådan. Datan ska fungera som ett drivmedel, snarare än ett rapporteringsunderlag, beskriver Petronella Posti.

”De traditionella rollerna byts ut och det får inte finnas hinder i organisationen”.

Det kräver också mycket av hennes anställda i att kunna utbilda kunderna. Hon vet precis vilken kompetens hon vill ha in, som dataanalytiker och systemarkitekter, men det råder en brist på de yrkesgrupperna.

Ingen annan kommer att lösa det för oss.

Enligt en undersökning som branschorganisationen IT- och Telekomföretagen gjorde för ett par år sedan saknas det 70 000 it-experter i Sverige fram till år 2022. Företrädare för branschen gick ut i en debattartikel på Di Digital i november i fjol och uppmanade regeringen och utbildningsväsendet att agera, men Petronella Posti är av en annan åsikt.

”Vi som företag måste ta ansvar för det här. Ingen annan kommer att lösa det för oss”, säger hon.

Därför har Solita startat Solita Academy, som just nu pågår i Sverige, för att utbilda ny personal. 100 personer sökte till sju platser och programmet börjar med en månads intensivutbildning som följs av 2-3 månaders praktik där deltagarna jobbar på kundprojekt bredvid mer erfarna kollegor.

”Tyvärr är det bara två kvinnor med i den här omgången och vi hade gärna sett fler, men det var få kvinnor som sökte”, säger Petronella Posti.

Det oroar henne att så få kvinnor jobbar som dataanalytiker och systemarkitekter. 

”När systemen vi lever med bara är byggda av män så blir de snedvridna”, säger hon.

En dataanalytiker måste inte ha en formell utbildning, menar hon. Till exempel har anställd nummer två på Solita i Sverige en ekonomibakgrund. 

”Det handlar om att ta sig an data från olika perspektiv. Ofta ligger fokuset kring data på tekniska lösningar, men man måste även förstå människans beteende och påverkan på till exempel affärsmodeller”, säger Petronella Posti.

I fjol köpte Solita upp två konkurrenter i Sverige, Sparks och Ferrologic, men innan dess var 54 procent av de anställda kvinnor. Nu ligger den siffran på 30 procent och målet är att öka andelen igen. Personalomsättningen är låg. 

”Vi brottas med att kvinnor ska våga sig på techbranschen och vi vill gärna att vår företagskultur ska synas mer utåt. Tech måste inte vara en byråkratisk och hård miljö”, säger Petronella Posti.

Läs också: Se upp när powerkvinnorna går sin egen väg

Solita jobbar systematiskt med företagskulturen. Petronella Posti använder termer som kulturell passform, individen i centrum och det dolda glastaket. Det kan låta som floskler, men hon menar att siffrorna talar sitt tydliga språk.

”Lönsamheten är mycket bra med tanke på att vår primära affär är konsulttjänster. Vi har haft 20 procents tillväxt oavsett konjunktur. Är organisationen engagerad går det snabbt att ställa om”, säger Petronella Posti.

Omsättningen beräknas att tredubblas i Sverige i år och då ingår även uppköpen Ferrologic och Sparks. Men vilken siffra det handlar om får Petronella Posti inte säga med hänsyn till investerare. Totalt omsatte Solita-koncernen drygt 1,1 miljarder kronor under 2019.

Solita har fasta löner, utan provisioner och bonusar. Det handlar om att personalen ska kunna få balans i livet. För anställda som är eller ska bli föräldrar gör man en föräldraledighetsplanering. 

Varför ska man straffas för något som är en del av livet.

För några år sedan gick Solita ut med en handbok, tillsammans med installationskonsultbolaget TFIP och FEN – nätverket för yrkesverksamma ingenjörskvinnor i Sverige, om det ”dolda glastaket”. Det handlar om att kvinnor innan, under och och efter sin graviditet marginaliseras och missar att ta del av nya tjänster och utvecklingsplaner.

”Vi investerar stora pengar i att hitta rätt personer och varför ska man straffas för något som är en del av livet. Det är ju då vi ska ställa upp och visa att personen är mycket värd för oss”, säger Petronella Posti.

Hon har själv jobbat i mer traditionella strukturer och vet av erfarenhet att när bolag växer försöker man ofta införa kontrollmekanismer. Men det ser hon som det största hindret för tillväxt och är också en utmaning för Solita. För att stämma av temperaturen på organisationen skickas det ut två-tre frågor till de anställda varje vecka genom ett undersökningsverktyg. Svaren kan sedan läsas av alla som har personalansvar för att snabbt kunna fånga upp eventuella problem. 

Solita har också system för att slå larm om någon jobbar för mycket. Varje fredag, när det inte är en pandemi, träffas de anställda på kontoret. Under corona har man istället coachat varandra via Teams och delat historier med varandra om hur vardagen hemma ser ut.

”Tryggheten är det som ligger till grund för innovation. Det är när du hör till ett sammanhang som du börjar bidra. Vi särskiljer inte arbetsjaget och jaget. Man ska kunna visa sin själ och våga öppna munnen”, säger Petronella Posti.

Läs också: Faktorerna som glöms vid rekrytering: ”Svenska bolag ganska aningslösa”


Innehåll från ENFOAnnons

Säkra accesstjänster – en affärskritisk fråga

Under de senaste åren har allt fler verksamheter flyttat såväl beteenden, affärer och relationer från fysiska miljöer till digitala. Denna utveckling accelererades av pandemins intåg och de förändrade förutsättningarna medför vissa risker.

– Behovet av heltäckande, snabba och flexibla identitets- och accesslösningar för kunder, anställda och partners har därför skjutit i höjden – med god anledning, betonar Patrik Duckert på IT-tjänsteföretaget Enfo.

Läs mer om Enfos tjänster inom Identity and Access Management (IAM)  

Hoten mot digitala verksamheter och aktörer ökar allt mer. Att motverka identitetsbedrägerier, hantera accessrisker och säkra kunddata har därför blivit affärskritiska utmaningar för många företag. En avgörande faktor i arbetet med att möta dessa utmaningar är att skapa trygg och säker åtkomst till data och att säkerställa att rätt instans enbart når den information som den ska nå, oavsett om det rör sig om kunder, anställda, partners eller IoT-enheter. 

– Det handlar om att skapa ett digitalt förtroende – digital trust. Den digitala transformationsresan medför nämligen att vi förlorar det personliga mötet, vilket kan skapa svårigheter, konstaterar Patrik, som är ansvarig för enheten Digital Identity inom affärsområdet Digital Trust på Enfo.

För att stötta sina kunder i att genomföra en säkrare digital transformationsresa har Enfo tagit fram ett nischat samlat erbjudande, med en hållbar identitetslösning, avancerad cyber security och en dynamisk end user experience. Sarvi Glemfors, ansvarig för enheten User Engagement inom affärsområdet Digital Trust på Enfo, betonar att nyckeln är att ge användarna stöd i att fatta rätt beslut. 

– Med rätt accesslösningar skapar vi en trygghet hos medarbetarna. Att exempelvis ge översikt av hur data delas och används eller vem som har behörighet, utan att vara en bromskloss, lägger grunden för att på lång sikt förändra beteendet hos användarna. På så vis hjälper man medarbetarna reflektera över sina egna behov och beteenden, vilket i slutänden leder till säkrare hantering av data.

Läs mer om Enfos identitetstjänster

Hastighet och agilitet i fokus

Patrik konstaterar att det ur ett tekniskt perspektiv i ett första skede handlar om hastighet och agilitet. Människor förväntar sig snabb kommunikation och snabba rutiner i sin digitala vardag, på samma sätt som de gör vid fysiska möten. En medarbetare som måste vänta på att få tillgång till rätt system eller data tappar i produktivitet, medan en kund som är köpbenägen söker sig någon annanstans om den inte kan fullfölja sitt köp på ett snabbt och smidigt sätt sätt. 

– I det digitala mötet finns inget socialt lim, utan man kommunicerar på helt andra premisser. Kraven på hastighet är inget nytt, men har aktualiserats det senaste året. Samtidigt har människor blivit allt mer säkerhetsmedvetna, varpå de förutsätter höga säkerhetsnivåer. I grunden handlar även detta om tillit; oberoende om jag är anställd eller kund behöver jag kunna lita på att systemet ger bra skydd.

Inled med dataklassificering

Att bygga säkra nät och tjänster kan dock vara lättare sagt än gjort. Patrik rekommenderar att som första steg ta hjälp av en expert för att genomföra en djuplodande klassificering av alla sina data, delvis för att kartlägga vilka säkerhetslösningar som behövs för respektive material men även för att få hjälp med att utforma system och teknik som passar företagets specifika infrastruktur.

– Har alla i företaget tillgång till alla data blir man naturligtvis väldigt effektiv, men det kanske rör sig om information som är så pass känslig att effektiviteten inte är värd det. Det måste alltså finnas en balans mellan effektivitet och integritet, särskilt när nya tjänster lägger allt mer av ansvaret för säkerheten hos slutanvändaren, konstaterar Patrik som avslutning.

Läs mer om Enfos erbjudande inom accesstjänster

Mer från ENFO

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ENFO och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?