1515

Snabbväxande datakonsult slåss mot dolda glastak: ”Företagen måste själva ta ansvar”

Skippa dolda glastak och utbilda personalen själv. Med det upplägget har datakonsultföretaget Solita tredubblat sin omsättning i Sverige sedan i fjol. ”Techbranschen kan inte vänta på att någon annan löser kompetensproblemen”, säger Petronella Posti, sälj- och marknadschef på Solita.

Petronella Posti har tillsammans med sina kollegor byggt upp datakonsulten Solitas verksamhet i Sverige.
Petronella Posti har tillsammans med sina kollegor byggt upp datakonsulten Solitas verksamhet i Sverige.

Petronella Posti är i sin lägenhet på Mallorca och jobbar på distans. De flesta av de anställda på Solita jobbar hemma under pandemin. Hon tillträdde som Skandinavien-chef på datakonsultbolaget 2017 och har sedan dess byggt upp organisationen i Sverige. I december i fjol gick hon över till att bli sälj- och marknadschef.

I dag har Solita 125 anställda i Sverige och har tredubblat personalstyrkan från 40 personer i början av året. Bolaget som startades 1996 är finskt och har totalt 1 100 anställda. Förutom i Sverige har Solita verksamhet i Finland, Estland, Danmark, Belgien och Tyskland. 

”Vi hjälper stora bolag att bli datadrivna och jobbar med olika aspekter av data. Från idé till utförande med tjänster inom dataplattformar, artificiell intelligens, molninfrastruktur och data- och informationsstyrning”, säger Petronella Posti.

Det som särskiljer Solita som it-konsult är helhetsperspektivet på data, menar hon. Bolaget jobbar med strategiska frågor och tillväxtmodeller där kunderna kan dra nytta av datamängderna.

Solita har stora kunder som Tele2, Scania och Assa Abloy och riktar sig även till offentlig sektor. Det handlar ofta om transformationen från att vara ett produktbolag till att börja addera tilläggstjänster. 

”De större bolagen har en utmaning för att det finns mycket ’legacy-system’ och strukturer som hänger kvar och inte fungerar med nya sätt att arbeta”, säger Petronella Posti.

Det handlar om att gå från en centraliserad datainsamling till en användarvänlig sådan. Datan ska fungera som ett drivmedel, snarare än ett rapporteringsunderlag, beskriver Petronella Posti.

”De traditionella rollerna byts ut och det får inte finnas hinder i organisationen”.

Det kräver också mycket av hennes anställda i att kunna utbilda kunderna. Hon vet precis vilken kompetens hon vill ha in, som dataanalytiker och systemarkitekter, men det råder en brist på de yrkesgrupperna.

Ingen annan kommer att lösa det för oss.

Enligt en undersökning som branschorganisationen IT- och Telekomföretagen gjorde för ett par år sedan saknas det 70 000 it-experter i Sverige fram till år 2022. Företrädare för branschen gick ut i en debattartikel på Di Digital i november i fjol och uppmanade regeringen och utbildningsväsendet att agera, men Petronella Posti är av en annan åsikt.

”Vi som företag måste ta ansvar för det här. Ingen annan kommer att lösa det för oss”, säger hon.

Därför har Solita startat Solita Academy, som just nu pågår i Sverige, för att utbilda ny personal. 100 personer sökte till sju platser och programmet börjar med en månads intensivutbildning som följs av 2-3 månaders praktik där deltagarna jobbar på kundprojekt bredvid mer erfarna kollegor.

”Tyvärr är det bara två kvinnor med i den här omgången och vi hade gärna sett fler, men det var få kvinnor som sökte”, säger Petronella Posti.

Det oroar henne att så få kvinnor jobbar som dataanalytiker och systemarkitekter. 

”När systemen vi lever med bara är byggda av män så blir de snedvridna”, säger hon.

En dataanalytiker måste inte ha en formell utbildning, menar hon. Till exempel har anställd nummer två på Solita i Sverige en ekonomibakgrund. 

”Det handlar om att ta sig an data från olika perspektiv. Ofta ligger fokuset kring data på tekniska lösningar, men man måste även förstå människans beteende och påverkan på till exempel affärsmodeller”, säger Petronella Posti.

I fjol köpte Solita upp två konkurrenter i Sverige, Sparks och Ferrologic, men innan dess var 54 procent av de anställda kvinnor. Nu ligger den siffran på 30 procent och målet är att öka andelen igen. Personalomsättningen är låg. 

”Vi brottas med att kvinnor ska våga sig på techbranschen och vi vill gärna att vår företagskultur ska synas mer utåt. Tech måste inte vara en byråkratisk och hård miljö”, säger Petronella Posti.

Läs också: Se upp när powerkvinnorna går sin egen väg

Solita jobbar systematiskt med företagskulturen. Petronella Posti använder termer som kulturell passform, individen i centrum och det dolda glastaket. Det kan låta som floskler, men hon menar att siffrorna talar sitt tydliga språk.

”Lönsamheten är mycket bra med tanke på att vår primära affär är konsulttjänster. Vi har haft 20 procents tillväxt oavsett konjunktur. Är organisationen engagerad går det snabbt att ställa om”, säger Petronella Posti.

Omsättningen beräknas att tredubblas i Sverige i år och då ingår även uppköpen Ferrologic och Sparks. Men vilken siffra det handlar om får Petronella Posti inte säga med hänsyn till investerare. Totalt omsatte Solita-koncernen drygt 1,1 miljarder kronor under 2019.

Solita har fasta löner, utan provisioner och bonusar. Det handlar om att personalen ska kunna få balans i livet. För anställda som är eller ska bli föräldrar gör man en föräldraledighetsplanering. 

Varför ska man straffas för något som är en del av livet.

För några år sedan gick Solita ut med en handbok, tillsammans med installationskonsultbolaget TFIP och FEN – nätverket för yrkesverksamma ingenjörskvinnor i Sverige, om det ”dolda glastaket”. Det handlar om att kvinnor innan, under och och efter sin graviditet marginaliseras och missar att ta del av nya tjänster och utvecklingsplaner.

”Vi investerar stora pengar i att hitta rätt personer och varför ska man straffas för något som är en del av livet. Det är ju då vi ska ställa upp och visa att personen är mycket värd för oss”, säger Petronella Posti.

Hon har själv jobbat i mer traditionella strukturer och vet av erfarenhet att när bolag växer försöker man ofta införa kontrollmekanismer. Men det ser hon som det största hindret för tillväxt och är också en utmaning för Solita. För att stämma av temperaturen på organisationen skickas det ut två-tre frågor till de anställda varje vecka genom ett undersökningsverktyg. Svaren kan sedan läsas av alla som har personalansvar för att snabbt kunna fånga upp eventuella problem. 

Solita har också system för att slå larm om någon jobbar för mycket. Varje fredag, när det inte är en pandemi, träffas de anställda på kontoret. Under corona har man istället coachat varandra via Teams och delat historier med varandra om hur vardagen hemma ser ut.

”Tryggheten är det som ligger till grund för innovation. Det är när du hör till ett sammanhang som du börjar bidra. Vi särskiljer inte arbetsjaget och jaget. Man ska kunna visa sin själ och våga öppna munnen”, säger Petronella Posti.

Läs också: Faktorerna som glöms vid rekrytering: ”Svenska bolag ganska aningslösa”


Innehåll från LitiumAnnons

Har ditt företag rätt förutsättningar för en framgångsrik internationalisering?

Att expandera internationellt för ökad tillväxt har historiskt medfört stora insatser och en fysisk etablering med omfattande investeringar i allt från personal till lokaler. I och med ehandeln har förutsättningarna förändrats och det senaste årets snabba digitaliseringstakt har gett den digitala handeln en rejäl skjuts framåt. Men hur genomför man egentligen en lyckad internationalisering?

Läs Litiums guide till en framgångsrik internationalisering här 

Att nå nya marknader är betydligt enklare idag, men att etablera en internationell närvaro är inte utan utmaningar. Medan de flesta företag kan gynnas av att vända blicken mot nya marknader, drar vissa mer nytta av en internationell expansion än andra. 

– D2C-företag har till exempel ofta internationell expansion i tankarna redan tidigt i sitt bolagsbyggande. Så fort man satt den kommersiella modellen och fått igång försäljningen börjar många expandera internationellt, vilket gör att de kan växa mycket snabbt, säger Håkan Nylander, Chief Strategy Officer hos Litium. 

De företag som direkt kan ta sig in på nya marknader genom digitala lösningar behöver således hantera en betydligt mindre komplex internationalisering och kan i många fall genomföra sin expansion på flera marknader parallellt. Den data som samlas in under arbetet ger sedermera konkreta insikter, vilka skapar ett bättre beslutsunderlag inför fortsatta satsningar. 

– Att få i gång försäljningen är alltid den första utmaningen. Att noggrant kartlägga tillgängliga kanaler, den lokala marknadens villkor och potential och relevanta målgrupper är därför avgörande för att bedöma sina möjligheter. Generellt rekommenderar vi att börja litet för att komma i gång och att sedan skala upp i takt med att intresset ökar.

Tekniska förutsättningar för expansion

En annan viktig faktor att ta hänsyn till är naturligtvis vilka lokala regulatoriska krav som måste efterlevas. För den som inte är insatt kan det verka som en djungel, så för den som är osäker rekommenderar Håkan att ta in hjälp utifrån, oavsett om hjälpen finns i det egna partnernätverket eller hos industriorganisationer som kan erbjuda rådgivning. Allt förutsätter emellertid att man har de tekniska förutsättningarna för en internationell expansion. 

– Utan en plattform som erbjuder rätt stöd för digital handel kan internationaliseringen bli en administrativ mardröm, med stora omkringliggande kostnader och betungande manuellt arbete. Därför har Litium utvecklat ett grundstöd för våra kunder, ett globaliseringsramverk med integrerat PIM, Product Information Management, som skapar rätt förutsättningar för effektivitet och kontroll vid inträde på nya marknader. 

Konfigureras efter behov

Håkan förklarar att Litium som plattform kan konfigureras helt efter kundens individuella behov, inklusive vilka produkter som ska säljas och hur, vilka marknader det gäller och genom vilka kanaler. I takt med att verksamheten växer på de nya marknaderna skalar plattformen upp, så att företaget på ett enkelt och effektivt sätt kan hantera sin internationella satsning. 

– Vår flexibla plattform för digital handel, med sitt avancerade stöd för såväl språk och valuta som logistik och olika betalsätt, blir en nyckelfaktor för de företag som vill genomföra en snabb och enkel internationalisering – oavsett den behovsbild som finns, avslutar Håkan Nylander.

Läs fler tips på hur en lyckad internationalisering genomförs i Litiums guide 

 

Mer från Litium

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Litium och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?