1515
Annons

Skånsk techdoldis tar in miljarder – Harald Mix delägare

Den svenska techdoldisen Henrik Müller-Hansen driver den globala enhörningen Gelato – en plattform för privatpersoner och företag att beställa skräddarsydda produkter. Nu tar bolaget in en investering på över 2 miljarder kronor från bland andra japanska Softbanks andra fond.

Henrik Müller-Hansen
Henrik Müller-HansenFoto:Gelato

Han var tidigare vd på norska Tele2 och startade Norge-baserade Gelato 2007. Skåningen Henrik Müller-Hansen är fortfarande storägare i bolaget, som tidigare hette Optimalprint. 

Tidiga investerare i Gelato är bland andra Harald Mix och Marcus Wallenberg, och bolaget har hittills tagit in cirka 510 miljoner kronor i olika omgångar.

Nu tar Gelato in ytterligare 240 miljoner dollar, drygt 2 miljarder kronor, i en investering från techinvestmentbolaget Softbanks Vision fund 2, det amerikanska riskkapitalbolaget Insight Partner och fonder förvaltade av Goldman Sachs Asset Management samt från tidigare investerare som det engelska riskkapitalbolaget Dawn Capital, enligt tidningen Affärsvärlden.

Största ägare av Gelato jämte Henrik Müller-Hansen blir New York-baserade Insight Partner, som bland annat också investerat i svenska sparappen Tink. Harald Mix är fortsatt en storägare, men säljer en andel av sina aktier i den nya investeringsrundan.

Läs också: Tinks grundare Daniel Kjellén om affären: ”Har aldrig varit så motiverade som nu”

Optimalprint är en fotoproduktjänst för konsumenter som fortfarande finns med i bolagets portfölj. Gelatos plattform riktar sig i dag även till företagsmarknaden, där kunderna kan skräddarsy design och tryck för olika ändamål. 

”Vi började som en fotoproduktsleverantör för privatmarknaden, men har sedan dess utvecklats i flera steg. Bland annat geografisk expansion och mer fokus på företagsmarknaden där till exempel globala kunder som Norsk Hydro och Hexagon kan använda vårt globala nätverk”, säger Henrik Müller-Hansen i en intervju med Affärsvärlden.

Han ger exempel på att bolaget har gått från ett fåtal fotoprodukter till att producera saker som produktbroschyrer, posters, muggar, kläder och böcker.

Gelato har över 100 partners i sitt nätverk för att erbjuda printprodukter ”on-demand” och finns i 33 länder. Under förra året uppgick bolagets omsättning till 620 miljoner kronor och i år beräknar man att passera 1 miljard kronor.

Enligt Affärsvärldens källor är Gelato värt över 1 miljard dollar, motsvarande drygt 8,6 miljarder kronor. Det motsvarar i så fall 5-6 gånger pengarna jämfört med en värdering från 2015.

Företag som beställer produkter betalar direkt via Gelato som i sin tur betalar leverantören. I dag finns företagets lösning till exempel på plattformar som Shopify och Etsy. 

”Ett intressant exempel (på kund reds anm.) är JVNZ på Nya Zeeland. De kopplade upp sig mot vårt nätverk i oktober förra året och i år hämtar de omkring 40 procent av sin omsättning från oss”, säger Henrik Müller-Hansen.

Framtiden för bolaget ligger också inom 3d-utskrifter, en teknik som kan användas för att producera nya produkter. Planen är att få igång 3d-produktionen inom 12 månader för kategorier som heminredning, smycken och vissa sportartiklar.

Hästar och tech ska locka tusentals arbetare till lilla Boden

Jätteprojektet med det gröna stålverket H2 Green Steel kräver också tusentals människor på plats i Boden. Vd:n Henrik Henriksson vill rekrytera brett och lockar med en högteknologisk arbetsplats – men även hästar.

Henrik Henriksson, vd för H2 Green Steel.
Henrik Henriksson, vd för H2 Green Steel.Foto:Jack Mikrut

Närhet till Sveriges största vattenkraftverk, järnväg som kopplas till Luleå hamn och en förhoppning om järnmalm från närområdet har placerat H2 Green Steel, H2, i Boden. Det gröna stålbolaget har dock flera knäckfrågor att lösa, som finansieringen där vd:n Henrik Henriksson nyligen berättade för Di att lån ska vara på ingång. H2 behöver också få till flera tillstånd efter att häromveckan fått grönt ljus för att starta bygget av fabriken.

Men en annan viktig resurs som måste till är människor. Boden är en relativt ung stad med hundra år på nacken, känt som en knytpunkt för järnvägen och tidigare bas för Övre Norrlands försvar. I tätorten i Boden bor idag omkring 16.000 personer, att jämföra med 24.000 i Piteå och drygt 49.000 i Luleå.

”Vi börjar med 2,5 halv ton produktion 2025 och omkring 2028–2029 går vi upp till 5 miljoner ton. I första steget behöver vi 1.500–1.600 personer och i nästa strax över 2.000”, säger Henrik Henriksson och påpekar att det krävs färre människor än i ett traditionellt stålkraftverk.

Även när själva fabriken byggs behövs där omkring 3.500–4.000 personer på plats enligt bolaget. Med den ökade befolkningsmängden växer också antalet arbetstillfällen i orten.

”Det har inte byggts ett nytt stålkraftverk i Europa sedan 1970-talet. Och det kommer inte se ut som ett klassiskt stålverk utan det är digitaliserat och automatiserat.”

Vd:n siktar också in sig på en bredare rekryteringsbas där hälften av personalen ska bestå av kvinnor respektive män. Han menar också att det finns över hundra tusen invånare i kranskommunerna.

”Vi måste även jobba med nyanlända svenskar tillsammans med kommunen för att integrera dem i samhället och snabbt få in dem i arbete. Det är viktigt att få igång ett tidigt samarbete med skolan som gymnasieingenjörer som är perfekt för rollen som operatör.”

Det ska också till ett infrastrukturprojekt tillsammans med kommunen för att bygga nya bostäder. 

”Det har vi lärt oss från Northvolt och det måste finnas möjligheter för familjer att flytta dit.”

Ett annat lockbete han lyfter fram är hästsporten där Boden är känd för sin travbana och är ”norra Sveriges hästtätaste ort” enligt kommunen.

”Det är en av Sveriges populäraste sporter. Boden har ett av Sveriges starkaste hästcentrum och där man har gjort stadsplanering för att kunna ha hästgårdar nära staden”, säger Henrik Henriksson. 

Läs mer: H2 Green Steel närmar sig lån och gröna krediter

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera