1515
Annons

Skaffa dig koll på medlemmarna ”Avito-maffian”

Från Moskva till näringslivstoppen. Di Digitals nyhetschef tipsar om att spana in framfarten från gänget i ”Avito-maffian”.

Kalendrarna är fulltecknade oktober och november. Veckorna går lite för fort. Som vi har anat råder det högtryck inom affärerna. Enligt vår genomgång så har det hittills i år investerats rekordhöga 22 miljarder kronor i svenska startups.

Läs mer: Miljarderna väller in – svenska startups krossar rekorden 

Natten mot måndag kunde vi bekräfta att elscooterbolaget Voi tar in en jätterunda på 824 miljoner kronor. En av de mest kända investerarna är riskkapitaldrottningen Cristina Stenbeck.

Det är flera som vill ta åt sig äran för att ha startat Voi – kom inspirationen från USA eller Moskva? Enligt ett rykte ska Per Brillioth, vd för Vostok New Ventures, ha kommit på idén och sedan frågat två andra kandidater innan valet till slut föll på Fredrik Hjelm. En annan historia är att Fredrik Hjelm tog kontakt med Vostok efter att ha testat elscootrar i Los Angeles. 

Voi:s vd är inte ens 30 år gammal och verkar vilja framstå som en modern ledare – inte rädd för att visa att han gillar att festa eller göra yoga varje dag. 2012 läste han på ryska på tolkskolan för att sedan hamna på svenska ambassaden som försvarsassisten i Moskva i två år. Efter det slutförde han sina studier på Handelshögskolan.

Att Per Brilioth och Fredrik Hjelm lätt fattade tycke för varandra kan tillskrivas vad vi har valt att döpa ”Avito-maffian”. Kanske att i framtiden likna med den så kallade ”Paypal-maffian” där åtminstone sex grundare eller medarbetare från bolaget i dag är miljardärer och ligger bakom jättar som Tesla, Linkedin, Youtube och Yelp. Bland annat Peter Thiel, Elon Musk, Reid Hoffman, Luke Nosek, Ken Howery och Keith Rabois ingår i den gruppen. 

Vostok New Ventures gick in tidigt i den ryska Blocketkopian Avito och sålde tidigare i vår sin post för 4,8 miljarder kronor. Ett antal unga män som läst ryska på tolkskolan och FRA samt studier på Handelshögskolan handplockades för att bygga upp annonsbolaget. 

Bland annat ingår i detta gäng Eric Finnås som ska investera själv idag och är vd för lyxsajten James edition. En annan är Erik Segerborg – numera chef på Hemnet och investerar också i startups, till exempel Voi, Vinden och Tiptapp. En annan ska vara Ludvig Thureson som ska köra ett eget investmentbolag, Anders Heikenfeldt som ska ligga bakom någon hemlig H&M-satsning och Mikael Söderström som var annonschef på Avito och som nu fokuserar på flera startups i Nederländerna, är några fler. 

En tredje är Christoffer Norman som jobbar med investeringar i Northzone. Även Northzone har haft investeringar i Avito men har också intressen i Spotify, Trustpilot, Izettle, Klarna, Stepstone. 

Det fler medlemmar i ”Avito-maffian” som är involverade i den svenskgrundade bilhandlarplattformen Frontier Car Group. Bolaget har nått en värdering på hisnande 7 miljarder kronor tre år efter starten, som vi snart kommer att rapportera mer om. Bolagets operativa chef Eyass Shakrah hade tidigare samma roll på just Avito.

Eyass Shakrah började sin karriär som investmentbanker på Goldman Sachs, där han först fick en sommarpratik 2010 efter studier på Handelshögskolan i Stockholm. Två år sedan handplockades han av Avito för att leda bolagets etablering i Mellanöstern och Nordafrika.

Någon konstaterade igår på startuphubben Sup46:s gala att det var ”fullt med handelskillar” i lokalen. Ibland kan man tycka att det är något homogent inom startupvärlden när så många har gått samma utbildning. Men man får kanske gratulera rektorn Lars Strannegård till ett lyckat avtryck. Jag besökte i början av veckan Chalmers Ventures och entreprenörsskolan. Tydligen så vill nu Chalmers i Göteborg bli bäst i världen på entreprenörskap – vi får se om de högtflygande planerna blir verklighet.

Två andra som startade sin entreprenörsresa på Handels i Stockholm är Klarnagrundarna. Enligt uppgifter går nu Sebastian Siemiatkowski runt och gör ofrivilligt en viss gest – efter att han ska råkat ut för en olycka med en garagedörr gör bandaget att han ständigt pekar långfinger. Kanske det ger lite ”comic relief” på kontoret då vd:n annars sägs ha en väldigt krävande och driven ledarstil.

Han kunde i alla fall välkomna medgrundaren Niklas Adalberth som även han nu blivit invald i Sup46 ”Hall of fame”. Niklas Adalberth har ju lagt allt sitt fokus på senare år på bolag som ska ”rädda världen” genom sin stiftelse Norrsken. Och hans ödmjuka och öppenhjärtiga stil på scen ofta går hem hos publiken. Bland annat berättade Niklas om hur han trots att han är vegetarian sedan många år ”älskar kött”. En annan historia som kom fram var hur Klarna 2008 ska ha förlorat sin kreditlina och varit nära konkurs – den räddande ängeln var storbanken Nordea.

I måndags hade vi vår Gasellgala i Göteborg. En som intervjuades på scen var modebolaget Na-kd:s grundare Jarno Vanhatapio. Han är en riktig serieentreprenör. Som utstämplad byggarbetare ska han ha börjat sin karriär med att bland annat kränga trosor. Varje säljsamtal skulle vändas till ett köp, så när Veckorevyn ville ha honom som prenumerant fick han dem istället att plasta in underkläder med tidningarna. Senare byggde han upp Nelly som växte med 4 000 procent på några år och omsatte 763 miljoner kronor förra året.

Enligt ryktet ska Jarno ha testat högt på ett psykopattest, men enligt honom själv förändrades han som människa efter att han fick sin dotter. Hans fokus på Na-kd ligger främst på att öka omsättningen då hans teori är att det bästa sättet att bygga en enhörning är att först växa snabbt för att sedan vända till vinst.

Läs mer: Modebolaget dubblar intäkterna: ”Våra ambitioner mäts i miljarder euro” 

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

Succéappen som hotar Facebooks listplacering

När yngre konsumenter går över till nya sociala nätverksupplevelser tappar andra tjänster sin dragningskraft. Nu går den nya succén Bereal om Facebook i App Stores topplistor. Det rapporterar Techcrunch. 

Grundaren av Facebook och Metas vd, Mark Zuckerberg (höger)
Grundaren av Facebook och Metas vd, Mark Zuckerberg (höger)

I flera år har Facebook kämpat för att behålla sin höga postion på amerikanska App Store. Förra året föll appen ur iphones ”topp 10 bästa gratisappar” endast sju gånger, men i år har siffran redan gått upp till 97, skriver Techchrunch som hämtat uppgifterna från Sensor Tower.

Enligt samma data ska Facebooks sämsta månad varit i april då den sjönk till plats 44 i App Stores egna topp 10 lista. Det vill säga den tidpunkt som det nya sociala mediet Bereal bröt sig in på topp 5. 

Bereal grundades 2020 av fransmännen Kevin Perreau och Alexis Barreyat och har sedan dess samlat på sig runt 8 miljoner aktiva användare per dag. I maj var företaget värderat till 600 miljoner dollar, motsvarande 6,3 miljarder kronor, enligt The Information.

Tjänsten går ut på att användarna vid ett gemensamt klockslag får en uppmaning att ta en bild på sig själv och sin omgivning. Syftet är att ge följarna en ofiltrerad inblick i användarens vardag. Appen beskrivs som en mottreaktion till andra sociala medier som tenderar att istället försköna människors liv.

I vilken utsträckning trenden berör Facebook är mindre tydlig men Meta ska har varit medvetna om deras problem med att locka yngre målgrupper redan innan tecknen återspeglats i topplistorna, skriver Techcrunch. 

 

 

 

 

 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera