Hoppa till innehållet

Annons

Shekarabi ryter ifrån mot lootlådor i datorspel – öppnar för förbud

Lootlådor i tv- och datorspel kan leda till problemspelande, konstaterar Konsumentverket i en kartläggning. Nu ryter Ardalan Shekarabi ifrån mot fenomenet. ”Vi har nolltolerans mot att barn lockas in till spelande om pengar”, säger ministern.

Ardalan Shekarabi är socialförsäkringsminister med ansvar för spelfrågor.
Ardalan Shekarabi är socialförsäkringsminister med ansvar för spelfrågor.Foto:Adam Ihse /TT

Lootlådor är ett samlingsnamn för en företeelse i tv-spel som på många sätt påminner om en form av lotteri. De kan ofta köpas både med riktiga pengar och med valuta i spelet, och innehåller olika typer av föremål som tas fram slumpmässigt. Därmed vet inte köparen av lootlådan vad den innehåller.

Konsumentverker har under en tid granskat fenomenet och anser att lootlådor kan leda till problemspelande. Nu tas frågan över av spelmarknadsutredningen, som har i uppdrag att lägga fram förslag som skyddar konsumenter på spelarmarknaden.

”Regeringen menar att frågan om lootlådor ska ses som en fråga som rör spel om pengar, därmed innebär det också att vi har nolltolerans mot att barn lockas in till spelande om pengar”, säger Ardalan Shekarabi (S), socialförsäkringsminister med ansvar för spelfrågor.

Ministern är inte nöjd med den situation som råder i dag avseende de så kallade lootlådorna.

”Nu kommer höstlovet. Finns det en lagstiftning i Sverige som gör att alla föräldrar kan vara säkra på att deras minderåriga barn som spelar datorspel inte kommer in i ett spelande om pengar? Nej. Så vi kan inte garantera att barn som spelar datorspel inte hamnar i kontakt med spel om pengar, vilket inte alls är tanken med den spellagstiftning vi har”.

Funktionen finns bland annat i Electronic Arts ”Fifa”-spel, och hamnade i kraftigt blåsväder i samband med svenska Dices titel ”Star wars: Battlefront 2” under 2017.

Konsumentverket slår inte i sin rapport fast att fenomenet med lootlådor ska omfattas av spellagen, men för regeringen räcker det med att ”det är i gränslandet för spel om pengar”, säger Ardalan Shekarabi.

”Är det så att ett enda barn i Sverige lockas in i problemspelande på grund av datorspel som riktas till minderåriga är det ett misslyckande, och vi måste visa krafttag här”.

TT: Är nationell lagstiftning lösningen på en sådan internationell fråga?

”Ja, så till vida inte branschen tar sitt ansvar och frivilligt tar bort fenomenet som vi ser det i dag”, säger Ardalan Shekarabi.

Dataspelsbranschen, som organiserar merparten av de svenska spelutvecklarna, har tidigare menat att lootlådor inte bör värderas som lotteriverksamhet.

”Det är olyckligt om dessa två skilda branscher blandas samman. Lootlådorna finns till för att ge spelaren en bättre spelupplevelse, och hela branschen arbetar ständigt för att utveckla bättre spel, bättre speldesign och bättre affärsmodeller som spelarna efterfrågar och uppskattar”, skrev man i ett pressmeddelande hösten 2018.

(TT/Di Digital)

Innehåll från SoftwareONEAnnons

Så kan ramverket FinOps skapa affärstillväxt

Lisbeth Vigermyr, vd för SoftwareOne Sweden.
Lisbeth Vigermyr, vd för SoftwareOne Sweden.

Precis som säkerhet idag genomsyrar alla delar i ett företag behöver ett ramverk likt FinOps prägla hela bolagsstrukturen.

– FinOps är en organisatorisk och kulturell förflyttning där vi jobbar med att få ihop samspelet mellan finans, operations, DevOps och alla affärsenheter och tekniker, säger Lisbeth Vigermyr, vd för SoftwareOne Sweden.

De senaste åren har utvecklingen och användandet av cloudtjänster gått framåt i en rasande fart. För att hänga med i kapplöpningen är molnet idag fundamentalt för alla företag, med effekten att helt andra affärsmodeller uppstått. Kostnaderna för molntjänster ökar exponentiellt och på SoftwareOne ser man att marknaden har mognat för att ta upp konversationen kring vilka arbetssätt som kan bidra för bättre. 

Det här är FinOps

Många tror felaktigt att FinOps är en förkortning av Financial Operations, men det stämmer inte, förtydligar Lisbeth Vigermyr. I själva verket är FinOps ett ramverk och arbetssätt som hjälper företag att ta kostnadskontroll och samtidigt organisera sig tillsammans för framtida innovation. Finans, affärsenheter, utvecklare, it-enheter och HR samarbetar för att få ut maximalt av sin cloudkostnad på ett datadrivet sätt och vid rätt tidpunkt.

– Vi ser ett ökat behov av att få hjälp med arbetssätt och best practice för att ta kontroll över och förstå sina cloudkostnader – och hur den informationen sedan kan användas för att uppnå företagsmålen och driva ny innovation. Då är FinOps helt rätt väg att gå, förklarar Lisbeth Vigermyr.

De största utmaningarna med Cloud

Enligt undersökningar gjorda av FinOps Foundation är de största utmaningarna med Cloud att kunna prognostisera kostnader, att kostoptimera lösningar och att samverka datadrivet. 

– Många frågar sig hur man ska kunna lägga en budget på något så flytande som cloudtjänster. Utmaningen ligger i att köpa och innovera i molnet på ett strukturerat sätt som även inkluderar ekonomistyrning, säger Lisbeth Vigermyr.

SoftwareOne är idag en av världens största FinOps-partners och certifierade som FinOps MSP och som FinOps Platform. I ett typiskt uppdrag hjälper de organisationen att ta fram en strategisk riktning och kontroll. Genom att definiera en strategi för att optimera molnkostnader hålls kostnaderna inom en fördefinierad gräns över en bestämd tidsperiod.

– Vi säkerställer att företagets molnarkitektur är fit for purpose och förser ledningen med strategisk riktning och avancerade rapporter. Vidare faciliterar vi workshops och utbildningar för kulturell förändring med FinOps ramverk, berättar Lisbeth Vigermyr och avslutar:

– Som kund är det aldrig för sent eller för tidigt att börja med FinOps – det är som med vilken träning som helst – aldrig för sent och kan dessutom rädda många kostsamma kvartalsslut.

 

 

Mer från SoftwareONE

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SoftwareONE och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera