1515
Annons

Så ska Netflix få stopp på gratisåkare med ny taktik

Netflix verkar ha fått nog av kunder som delar sina lösenord med personer utanför hushållet. Nu försöker streamingjätten driva igenom det som sedan länge stått i villkoren för tjänsten: Att lösenord inte får delas.

Om de lyckas blir de först i branschen – där fler lär vilja följa efter.

Lily Collins i rollen som Emily i Netflix succé ”Emily in Paris”. Streamingjätten ser möjligen slutet på guldåren och kommer att behöva skruva åt hur användarna delar konton.
Lily Collins i rollen som Emily i Netflix succé ”Emily in Paris”. Streamingjätten ser möjligen slutet på guldåren och kommer att behöva skruva åt hur användarna delar konton.

Streamingbolag – stora som små – har i princip alltid skrivit in i sina villkor att användare inte får dela lösenord utanför det egna hushållet eller närmaste familjen.

Men hårdare konkurrens på marknaden med nya aktörer som aggressivt marknadsför sina tjänster har gjort att jätten Netflix nu börjar se över taktiken, som fram till nu varit att titta åt ett annat håll när lösenord delas.

Netflix skriver i en bloggpost att de är på väg att testa en ny modell där det ska bli enklare att betala för extra användare användare utanför det som ingår i ”hushållet”.

En av testmarknaderna är Costa Rica där ett premiumabonnemang på Netflix i dag kostar 16 dollar – jämförbart med 179 kronor i Sverige. En extern användare på samma konto skulle i Costa Rica kosta 3 dollar mer, cirka 30 kronor.

Netflix innovationschefen Chengyi Long förklarar dagens situation som att ”det råder förvirring”, kring vad som får delas och inte.

”Vi har alltid gjort det enkelt för människor som bor tillsammans att dela sitt Netflix-konto, med funktioner som gör att flera kan titta samtidigt i våra standard- och premiumabonnemang. Även om dessa har varit enormt populära, har de också skapat viss förvirring om när och hur Netflix kan delas. Som ett resultat delas konton mellan hushåll. vilket påverkar vår förmåga att investera i fantastiska nya tv-serier och filmer för våra medlemmar.”

Inlägget kan tolkas som att Netflix börjar se ett slut på den guldrush i ägt rum streamingvärlden, där aktörer som HBO Max, Disney+ och Amazon Prime alla skördar stora framgångar. Även lokala aktörer som Viaplay och C More är ekonomiska framgångar, vilka inte heller gör någon stor sak av att kunder delar sina inloggningsuppgifter.

Att Netflix nu öppnar dörren, om än lite försiktigt, till att börja driva igenom sina användarvillkor kan förmodligen få effekter på hela marknaden.

Hur Netflix tänker följa upp hur konton delas framgår inte. I verktygslådan finns förstås information om ip-nummer – datorernas fysiska adress vid uppkoppling till nätet – vilka skulle kunna fungera som indikator på vad som är ett hushåll och inte.

Netflix kommer att testa att ta betalt för extra användare under en begränsad period i Chile, Peru och just Costa Rica. Resultatet av testet ska senare avgöra hur brett satsningen ska implementeras. 

En hel bransch lär följa testet med spänning för att se om de kan följa efter.

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

Saas-bolaget får ny storägare: ”Ser stor tillväxtpotential”

Saas-bolaget Netigate får in danska GRO Capital som ny storägare i en affär. ”Vi har satt ihop en plan och planerar att växa organiskt med 30 procent varje år”, säger Netigates vd Mikkel Drucker.

Mikkel Drucker är vd för Netigate.
Mikkel Drucker är vd för Netigate.

Analysföretaget Netigate grundades 2005 och säljer ett verktyg för kund- och medarbetarundersökningar. Bland kunderna finns bland annat Spotify, Circle K och Skistar. 

2021 omsatte bolaget 146 miljoner kronor, med en förlust på 10 miljoner kronor. 

”Vi har satt ihop en plan och planerar att växa organiskt med 30 procent varje år”, säger företagets vd Mikkel Drucker.

Netigate har i dag kontor i Stockholm, Oslo, Frankfurt, Berlin och Warszawa och sysselsätter runt 150 medarbetare. 

Nu tar de in kapital från den danska private equity-fonden GRO Capital som investerat i fler än 25 tech- och mjukvarubolag, bland annat det svenska IT-bolaget Tacton System

”De är motiverade av vår marknad och ser stor tillväxtpotential. Kriget om talanger har påskyndats av pandemin. Att vara närmare anställda och kunder är nu viktigare än någonsin tidigare.” 

Exakt hur mycket GRO Capital går in med vill Mikkel Drucker inte delge. Men vd:n menar att det rör sig strax under en miljard kronor, vilket gör dem till majoritetsägare. 

Sedan tidigare är Netigate värderade till 256 miljoner kronor.

Med pengarna kommer Netigate fortsätta investera i sin produktutveckling. Planen är också att ta klivet ut i övriga Europa och så småningom börja verka på den globala arenan.  

”Tanken är att bli marknadsledare på mellanmarknaden i Europa och just nu är siktet inställt på Storbritannien. Så småningom kommer vi vilja in i USA men tänker ta en marknad i taget.” 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera