1515

Så ska FN bota främlingsfientlighet med VR


Han har satt VR-glasögon på medlemmarna i FN:s säkerhetsråd för att öka förståelsen för flyktingkrisen. Nu vill Gabo Arora, grundare av UNVR, använda tekniken för att utmana främlingsfientlighet.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon använder VR-glasögon.
FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon använder VR-glasögon.Foto:David Gough/FN

UNVR är FN:s initiativ för virtuell verklighet. Det leds av Gabo Arora, creative director och senior rådgivare vid FN:s högkvarter. Han är också en av personerna bakom FN:s första VR-film ”Clouds Over Sidra”.

Kriget i Syrien är det mest Youtubeade kriget någonsin.

I filmen får tittaren följa tolvåriga Sidra som lever tillsammans med sin familj i flyktingförläggningen Zaatari i Jordanien. Med teknikens hjälp vill Gabo Arora utmana stereotyper och försöka få tittaren att förstå vad flyktingkatastrofen innebär och vad flyktingar går igenom.

Foto: Press

Gabo Arora är chef för FN:s division för virtuell verklighet. Foto: Fredrik Norrlid

”Kriget i Syrien är det mest Youtubeade kriget någonsin. Det finns massor av material, men väldigt lite har gjorts med det. Vårt mål är inte att vinna hedrande priser i filmfestivaler – även om vi har gjort det. Med VR ska vi demokratisera berättandet och göra det globalt”, säger Gabo Arora.

Läs även: Här är världens häftigaste VR-projekt, enligt Googles VR-chef

Förutom att låta medlemmarna i säkerhetsrådet se VR-film från flyktingläger så har han gett bland annat generalförsamlingen möjlighet att se ”Clouds Over Sidra”. Gabo Arora är övertygad om att FN kommer att använda sig av virtuell verklighet i allt större utsträckning.

När politiker gör resor befinner de sig i en bubbla och är helt skyddade.

”Att informera säkerhetsrådet med hjälp av VR kan göra stor skillnad om det görs på rätt sätt. Vi har provat det och jag ser att vi rör oss åt det hållet.”

Finns det någon risk med att världsledare och säkerhetsrådets medlemmar väljer VR framför att själva besöka drabbade områden?

”Ska de åka dit? Har det hjälpt att de faktiskt åker dit? Jag hjälpte Norges statsminister med hennes första resa till Afrika. Vi besökte Malawi, Sydafrika och Rwanda och jag blev väldigt besviken. Allt kändes så iscensatt. När politiker gör sådana resor så befinner de sig i en bubbla och är helt skyddade. Med lite mer innovation kan VR hjälpa till att bryta igenom den bubblan och få politiker att faktiskt närma sig verkligheten”, säger Gabo Arora. 

VR används också i samband med insamlingar. Enligt Gabo Arora ökar sannolikheten att man skänker pengar och de som skänker pengar skänker mer efter att ha klivit in i FN:s VR-värld.

Under filmfestivalen i Montreal i september sjösätts ytterligare ett initiativ när FN arrangerar filmvisningar i VR på fler än 50 platser. Visningarna, som är ett pilotprojekt för att minska främlingsfientligheten, leds av flyktingar som kan komplettera med egna berättelser.

”I Kanada finns 25 000 syrianska flyktingar. Det här är något som vi vill skala upp och ta till Tyskland och Sverige där det finns många fler flyktingar från Syrien.”

VR ska inte bidra till att någon blir avtrubbad.

Gabo Arora säger att innan kameran gjorde det möjligt att fotografera krig så avbildades krig genom konst, främst på ett heroiskt sätt. Men han menar att möjligheten att visa chockerande bilder från krig knappast har bidragit till att krigen minskat. Därför vill han inte använda VR för att lyfta fram det hemska och sensationella.

”VR ska inte hamna i samma fälla som stillbilder från krigen. VR ska inte bidra till att någon blir avtrubbad. Kraften i virtuell verklighet ligger i att inte visa allt som faktiskt går att visa. VR ska bidra till att förändra världen genom bra berättande och genom att skapa empati som leder till handling.”

Läs även: Kan oljepengar bygga nästa spelsuccé? Den här VR-studion tror det


Innehåll från LitiumAnnons

Har ditt företag rätt förutsättningar för en framgångsrik internationalisering?

Att expandera internationellt för ökad tillväxt har historiskt medfört stora insatser och en fysisk etablering med omfattande investeringar i allt från personal till lokaler. I och med ehandeln har förutsättningarna förändrats och det senaste årets snabba digitaliseringstakt har gett den digitala handeln en rejäl skjuts framåt. Men hur genomför man egentligen en lyckad internationalisering?

Läs Litiums guide till en framgångsrik internationalisering här 

Att nå nya marknader är betydligt enklare idag, men att etablera en internationell närvaro är inte utan utmaningar. Medan de flesta företag kan gynnas av att vända blicken mot nya marknader, drar vissa mer nytta av en internationell expansion än andra. 

– D2C-företag har till exempel ofta internationell expansion i tankarna redan tidigt i sitt bolagsbyggande. Så fort man satt den kommersiella modellen och fått igång försäljningen börjar många expandera internationellt, vilket gör att de kan växa mycket snabbt, säger Håkan Nylander, Chief Strategy Officer hos Litium. 

De företag som direkt kan ta sig in på nya marknader genom digitala lösningar behöver således hantera en betydligt mindre komplex internationalisering och kan i många fall genomföra sin expansion på flera marknader parallellt. Den data som samlas in under arbetet ger sedermera konkreta insikter, vilka skapar ett bättre beslutsunderlag inför fortsatta satsningar. 

– Att få i gång försäljningen är alltid den första utmaningen. Att noggrant kartlägga tillgängliga kanaler, den lokala marknadens villkor och potential och relevanta målgrupper är därför avgörande för att bedöma sina möjligheter. Generellt rekommenderar vi att börja litet för att komma i gång och att sedan skala upp i takt med att intresset ökar.

Tekniska förutsättningar för expansion

En annan viktig faktor att ta hänsyn till är naturligtvis vilka lokala regulatoriska krav som måste efterlevas. För den som inte är insatt kan det verka som en djungel, så för den som är osäker rekommenderar Håkan att ta in hjälp utifrån, oavsett om hjälpen finns i det egna partnernätverket eller hos industriorganisationer som kan erbjuda rådgivning. Allt förutsätter emellertid att man har de tekniska förutsättningarna för en internationell expansion. 

– Utan en plattform som erbjuder rätt stöd för digital handel kan internationaliseringen bli en administrativ mardröm, med stora omkringliggande kostnader och betungande manuellt arbete. Därför har Litium utvecklat ett grundstöd för våra kunder, ett globaliseringsramverk med integrerat PIM, Product Information Management, som skapar rätt förutsättningar för effektivitet och kontroll vid inträde på nya marknader. 

Konfigureras efter behov

Håkan förklarar att Litium som plattform kan konfigureras helt efter kundens individuella behov, inklusive vilka produkter som ska säljas och hur, vilka marknader det gäller och genom vilka kanaler. I takt med att verksamheten växer på de nya marknaderna skalar plattformen upp, så att företaget på ett enkelt och effektivt sätt kan hantera sin internationella satsning. 

– Vår flexibla plattform för digital handel, med sitt avancerade stöd för såväl språk och valuta som logistik och olika betalsätt, blir en nyckelfaktor för de företag som vill genomföra en snabb och enkel internationalisering – oavsett den behovsbild som finns, avslutar Håkan Nylander.

Läs fler tips på hur en lyckad internationalisering genomförs i Litiums guide 

 

Mer från Litium

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Litium och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?