1515

Spotify köpte svenska appbolaget för en halv miljard

Spotifys senaste uppköp blev ett av de dyraste hittills. Den portabla musikstudion Soundtrap – som 2016 omsatte under en miljon – kostade Spotify omkring 500 miljoner kronor, kan Di Digital avslöja.

Spotifys vd och ena grundare Daniel Ek.
Spotifys vd och ena grundare Daniel Ek.Foto:Bloomberg/Joey Abrait

Börsaktuella Spotify gör i princip alltid sina affärer i det tysta. När streamingjätten köpte Stockholmsbolaget Soundtrap (NTL) i november kommunicerade bolagen ingen prislapp.

Nu framkommer det att Soundtraps värdering mer än fördubblades i samband med uppköpet.

Enligt uppgift till Di Digital betalade Spotify omkring 500 miljoner kronor för Soundtrap, som grundades 2013 och omsatte knappt 900 000 kronor under sitt senaste räkenskapsår.

Prislappen gör Soundtrap till ett av Spotifys dyraste förvärv hittills.

Daniel Ek har varit personligt engagerad i uppköpet, enligt en källa med insyn i processen.

Med Soundtraps molnbaserade mjukvara kan musiker spela in och skapa musik på distans. Spotify ser Soundtrap som en möjlighet för streamingtjänsten att stiga i värdekedjan och börja rikta sig direkt mot artister på ett nytt sätt, enligt uppgift till Di Digital.

Läs mer: Spotify bromsar in – kan skjuta på börsdebuten 

Soundtraps verktyg används bland annat i amerikanska skolor och har integrerats i Googles Chromebook-datorer. Startupbolaget värderades till dryg 200 miljoner kronor i samband med sin senaste nyemission under hösten 2016. Bolaget hade vid förvärvet 35 anställda i Stockholm.

Bland Soundtraps största ägare fanns Industrifonden (NTL), ängelinvesteraren Lars Bergström (NTL) och grundarna Björn Melinder, Fredrik Posse, Per Emanuelsson och Gabriel Sjöberg.

”Fantastiskt. Det är otroligt roligt. Vi har pratat under en tid om den här affären”, sade vd:n Per Emanuelsson i samband med affären.

På ägarlistan fanns också Truecaller-grundarna Nami Zarringhalam (NTL) och Alan Mamedi (NTL), Spotifys mångåriga finanschef Peter Sterky (NTL) och den tidigare Idol-jurymedlemmen Andreas Carlsson (NTL). Totalt hade Soundtrap tagit in drygt 70 Mkr i riskkapital.

Läs mer: Därför går Spotify på köpräd inför börsdebuten 

Spotify har köpt tio bolag de senaste två åren. Oftast rör det sig om strategiska förvärv där Spotify kommer över teknik eller personal som anses stärka bolaget på sikt.

”De nästa tio åren tror vi att det kommer att finnas otroligt många fler som kommer att skapa musik. Barriärerna för att skapa har blivit mycket, mycket lägre”, uppgav Daniel Ek i en intervju med TV4 2016.

Förvärvet av Soundtrap är Spotifys hittills tydligaste steg i riktningen som vd:n slog an i intervjun, en av få han har medverkat i på senare år.

För cirka fyra år sedan betalade Spotify knappt 500 Mkr för den amerikanska analystjänsten The Echo Nest. Under 2017 förvärvade Spotify bland annat blockkedje-bolaget Mediachain Labs och ljudtjänsten Sonalytic.

Det enda svenska förvärvet Spotify genomfört förutom Soundtrap är spellistetjänsten Tunigo, som Spotify köpte 2013.

Spotify är på väg till New York-börsen och väntas enligt de senaste uppgifterna listas i mars eller april. Streamingtjänsten är dubbelt så stor som huvudkonkurrenten Apple Music räknat i betalande prenumeranter.

Läs mer: Det hemliga spelet bakom Spotifys börsnotering 

Spotify omsatte i fjol drygt 29 miljarder kronor med en förlust på cirka 5 miljarder kronor. För 2017 väntades omsättningen stiga med drygt 30 procent samtidigt som förlusten också ökar, enligt Di Digitals uppgifter.

Di Digital har sökt Soundtraps vd Per Emanuelsson och Spotify.


Innehåll från LitiumAnnons

Har ditt företag rätt förutsättningar för en framgångsrik internationalisering?

Att expandera internationellt för ökad tillväxt har historiskt medfört stora insatser och en fysisk etablering med omfattande investeringar i allt från personal till lokaler. I och med ehandeln har förutsättningarna förändrats och det senaste årets snabba digitaliseringstakt har gett den digitala handeln en rejäl skjuts framåt. Men hur genomför man egentligen en lyckad internationalisering?

Läs Litiums guide till en framgångsrik internationalisering här 

Att nå nya marknader är betydligt enklare idag, men att etablera en internationell närvaro är inte utan utmaningar. Medan de flesta företag kan gynnas av att vända blicken mot nya marknader, drar vissa mer nytta av en internationell expansion än andra. 

– D2C-företag har till exempel ofta internationell expansion i tankarna redan tidigt i sitt bolagsbyggande. Så fort man satt den kommersiella modellen och fått igång försäljningen börjar många expandera internationellt, vilket gör att de kan växa mycket snabbt, säger Håkan Nylander, Chief Strategy Officer hos Litium. 

De företag som direkt kan ta sig in på nya marknader genom digitala lösningar behöver således hantera en betydligt mindre komplex internationalisering och kan i många fall genomföra sin expansion på flera marknader parallellt. Den data som samlas in under arbetet ger sedermera konkreta insikter, vilka skapar ett bättre beslutsunderlag inför fortsatta satsningar. 

– Att få i gång försäljningen är alltid den första utmaningen. Att noggrant kartlägga tillgängliga kanaler, den lokala marknadens villkor och potential och relevanta målgrupper är därför avgörande för att bedöma sina möjligheter. Generellt rekommenderar vi att börja litet för att komma i gång och att sedan skala upp i takt med att intresset ökar.

Tekniska förutsättningar för expansion

En annan viktig faktor att ta hänsyn till är naturligtvis vilka lokala regulatoriska krav som måste efterlevas. För den som inte är insatt kan det verka som en djungel, så för den som är osäker rekommenderar Håkan att ta in hjälp utifrån, oavsett om hjälpen finns i det egna partnernätverket eller hos industriorganisationer som kan erbjuda rådgivning. Allt förutsätter emellertid att man har de tekniska förutsättningarna för en internationell expansion. 

– Utan en plattform som erbjuder rätt stöd för digital handel kan internationaliseringen bli en administrativ mardröm, med stora omkringliggande kostnader och betungande manuellt arbete. Därför har Litium utvecklat ett grundstöd för våra kunder, ett globaliseringsramverk med integrerat PIM, Product Information Management, som skapar rätt förutsättningar för effektivitet och kontroll vid inträde på nya marknader. 

Konfigureras efter behov

Håkan förklarar att Litium som plattform kan konfigureras helt efter kundens individuella behov, inklusive vilka produkter som ska säljas och hur, vilka marknader det gäller och genom vilka kanaler. I takt med att verksamheten växer på de nya marknaderna skalar plattformen upp, så att företaget på ett enkelt och effektivt sätt kan hantera sin internationella satsning. 

– Vår flexibla plattform för digital handel, med sitt avancerade stöd för såväl språk och valuta som logistik och olika betalsätt, blir en nyckelfaktor för de företag som vill genomföra en snabb och enkel internationalisering – oavsett den behovsbild som finns, avslutar Håkan Nylander.

Läs fler tips på hur en lyckad internationalisering genomförs i Litiums guide 

 

Mer från Litium

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Litium och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?