1515
Annons

Så lyckas du med könsfördelningen på tech-konferensen

Sommaren går mot sitt slut och hösten är på väg in med en uppsjö av nordiska tech-konferenser. Martin Thörnkvist på The Conference och Webbdagarnas Paulina Modlitba Söderlund ger sina bästa tips på hur man som arrangör jobbar med jämställdheten.

Foto:Jesper Berg/Anna Gerdén

Att lyckas med att boka både män och kvinnor för att tala på en konferens är ingen raketforskning – kan tyckas. Dock är det många som misslyckas. Ett exempel är evenemanget Sthlm Tech Fest som ägde rum för knappt ett år sedan och som beskrevs som en kavalkad av ”vita män i genomsnittsåldern 30 år”.

På Brilliant Minds var  endast 15 av de 48 affischnamnen kvinnor

Evenemanget fick hård kritik, men situationen är långt ifrån unik. På sommarens hetaste teknikkonferens Brilliant Minds var exempelvis endast 15 av de 48 affischnamnen kvinnor.

Men det går faktiskt att lyckas med det omöjliga.  När Malmöbaserade The Conference går av stapeln nästa vecka är mer än hälften av talarna kvinnor, och under årets senaste fyra Webbdagar har andelen legat mellan 45 och 58 procent.

Di Digital har bett Martin Thörnkvist, som står bakom The Conference, och Paulina Modlitba Söderlund, programredaktör för Webbdagarna, att berätta om hur de jobbar för att få till en mix av talare på scen.

Sedan starten 2011 har andelen kvinnliga talare på The Conference ökat från 39 till 51 procent, och andelen kvinnliga besökare har ökat i samma takt.

Jag ser ett samband mellan andelen kvinnliga talare och deltagare

”Jag ser ett samband mellan andelen kvinnliga talare och deltagare. För oss handlar vårt arbete därför inte bara om att lyfta kvinnor i branschen, utan även om ett rent affärsmässigt beslut”, säger Martin Thörnkvist.

Både han och Paulina Modlitba Söderlund lyfter fram vikten av att sätta upp tydliga jämställdhetsmål och att kommunicera dessa utåt. Det har Webbdagarna gjort i form av en offentlig eventpolicyThe Conference beskriver bland annat sitt arbete med jämställdhet i ett inlägg på sajten Medium.

”Det handlar inte om att göra PR för oss själva, och berätta hur duktiga vi är. Däremot är det ett bra sätt att berätta både för besökare och eventuella talare vad vi står för och vad de kan vänta sig.  För oss har det lett till att vi både fått tips om fler kvinnliga talare och blivit kontaktade av sådana”, säger Paulina Modlitba Söderlund.

Vi hör ofta att det råder brist på kvinnliga talare och att många tackar nej, hur väl stämmer den bilden?

”Den stämmer inte. Den enda skillnaden är egentligen att fler män än kvinnor som marknadsför sig själva som talare. Men utöver dessa professionella keynote-speakers så finns det många duktiga kvinnor som kan prata både inspirerande och konkret. Och jag märker inte alls att de i högre utsträckning tackar nej”, säger Paulina Modlitba Söderlund.

Båda konferenserna har valt att som ett första steg arbeta med just kvinnlig representation, men vill även bli bättre på att boka talare från länder utanför Europa och USA.

”Där är vi betydligt sämre, men vi arbetar aktivt för att bygga våra nätverk och tar tacksamt emot tips”, säger Martin Thörnkvist.


Här är arrangörernas jämställdhetstips

Martin Thörnkvist

1) Sätt mål för exempelvis könsfördelning, och kvantifiera dessa.

2) Kommunicera era mål när ni ber om hjälp att hitta talare.

3) Ett vanligt misstag är att börja med att spåna namn, vilket ofta leder till att man väljer personer man sett på liknande event och därmed reproducerar gamla mönster. Utgå istället från vilka ämnen ni vill täcka och vilka perspektiv ni vill lyfta fram och börja ert sökande därifrån.

Paulina Modlitba Söderlund - Webbdagarna

1) Ha en person som är dedikerad till att leta efter talare utanför ert befintliga nätverk. Det kräver lite tid i början, men när jobbet väl är gjort kommer ni ha en pool av duktiga talare att välja mellan.

2) Gör en grej av och uppmärksamma det arbete ni gör Det kommunicerar till potentiella besökare och deltagare vilka ni är och vilken kultur ni vill ha på plats. 

3) Snegla på andra konferenser som är duktiga på att hitta kvinnliga talare.

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

Spotifymiljardären: ”Jag lever enkelt och sparsamt”

Martin Lorentzon, grundare av Spotify och Tradedoubler, räknar inte med en tredje, operativ entreprenörsresa för egen del.

Han längtar efter barn och familj. ”Jag skulle absolut vilja få barn”, säger dollarmiljardären till Di Weekend, och bjuder på strömningslära och ett knippe affärsidéer.

Martin Lorentzon, grundare av Spotify och Tradedoubler.
Martin Lorentzon, grundare av Spotify och Tradedoubler.Foto:Janerik Henriksson/TT

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera