1515
Annons

Så har bitcoinbrytningen blivit Bodens nya guldgruva

När de elintensiva industrierna drog ned samtidigt som Försvaret lämnade barackerna tomma behövde Boden hitta en ny lösning. Brytningen av kryptovalutor kom som en skänk från ovan.

Stängslen till datahallarna i Boden håller effektivt ute nyfikna besökare.
Stängslen till datahallarna i Boden håller effektivt ute nyfikna besökare.Foto:Per Pettersson
Stängslen till datahallarna i Boden håller effektivt bort nyfikna besökare.
Stängslen till datahallarna i Boden håller effektivt bort nyfikna besökare.Foto:Per Pettersson

Det är snöigt, grått och cirka 10 minusgrader. Det är samtidigt oerhört tyst, i alla fall innan man kliver in i datahallarna i Boden. Där går fläktarna varma. 

”Welcome!”, säger Stjepan Puljiz när han öppnar dörren till Genesis Minings stora gröna hangar.

I efterhand kan man tycka att KNC:s konkurs har gynnat oss

Han och ett dussintal anställda är i full gång med att göra allt redo för den första leveransen av datorer som används vid brytningen av kryptovalutor. 

Trots den ökade kostnaden att bryta kryptovalutor har bolagen inte avskräckts från jakten på det digitala guldet. Men i och med kostnaden ökar för varje dag som går är det av stor betydelse att lokalerna i Boden inte står tomma längre än nödvändigt. 

”Då är det också väldigt viktigt att få upp dem på en gång”, säger han. 

Stjepan Puljiz tar oss på en rundtur mellan raderna av hangarens metallhyllor som snart ska fyllas med datorer för att bryta det nya guldet. Vi hamnar till slut i ett rum där ett dussintal flyttlådor står uppradade med svarta små kablar i. All plast runt kablarna ska tas bort innan brytarna anländer för att spara tid vid installation. 

I samma rum, för 19 månader sedan, berättade Sam Cole, vd för bitcoinbrytaren KNC Miners, för sina partners att bolaget skulle sättas i konkurs. 

”Det tog oss sju till nio månader att komma på fötter igen efter det”, säger Erik Svensson, vd för det kommunala bolaget Boden Business Agency, som fungerar som en länk mellan kommunen och de tekniktunga bolag som just nu söker sig till regionen.

Läs även: Guldruschen som kom av sig 

KNC Miner var våren 2016 den största aktören för brytning av kryptovalutor i Sverige. I Boden hade bolaget tre stora byggnader och höll samtidigt på att bygga en fjärde hangar. När bolaget gick i konkurs kom det som en chock och många trodde att man framöver skulle behöva ge upp den typen av verksamhet till konkurrenterna i Kina. Men så blev det inte.

”I efterhand kan man tycka att KNC:s konkurs har gynnat oss. Nu har vi många fler aktörer på plats”, säger Erik Svensson. 

Förutom Genesis Mining, som har tagit över delar av KNC:s stora datahallar, finns det även andra aktörer i Boden som kinesiska Canaan, Blockbase och Gogreenpoint. 

Alla nämnda bolag håller på ett eller annat sätt på med att bryta kryptovalutor med blockkedjeteknik.

”Egentligen är Boden inte speciellt bra för oss klimatmässigt. När det blir nedåt 40 minusgrader tar det mer energi för oss att se till att utrustningen klarar av kylan”, säger Helmut Rauth, österrikaren som är vd för Genesis Minings svenska filial men har även roller som huvudansvarig för Genesis kundservice, revision och även för bolagets verksamhet på Island.

Egentligen är Boden inte speciellt bra för oss klimatmässigt. När det blir nedåt 40 minusgrader tar det mer energi för oss att se till att utrustningen klarar av kylan

När Di Digital når honom via Skype jobbar han från kontoret i München. 

”Jag hade planerat att vara i Boden i måndags men jag hann inte på grund av allt annat som måste göras. Egentligen vill jag vara i Boden åtminstone en gång i månaden för att hålla kontakten med våra partners på plats”, säger Helmut Rauth.

Det är så han ser på elbolagen, kommunen och även Boden Business Agency. Och det är just relationen med de olika aktörerna i Boden som har gjort platsen så passande för Genesis Mining.

Läs även: Han tjänar miljoner på riskkapitalisternas bitcoin-miss 

”För oss finns det stora möjligheter att skala upp verksamheten och sen bygger många överenskommelser på att man tar i hand, vilket jag gillar. Det är det österrikiska sättet att göra affärer på. Sen är det självklart viktigt med tillgången på elektricitet, både att den är grön men också att den har ett attraktivt pris”, säger Helmut Rauth. 

Genesis Mining har just slutit nya avtal med Boden för att bygga fler hangarer i anslutning till datahallen de redan besitter. Och de är inte ensamma, även konkurrenten Blockbase bygger nytt.

Hur Boden har lyckats skapa ett klimat som lockar bitcoinbrytare från hela världen är svårt att förstå utan att gå tillbaka i tiden. 

Redan 2011 fick Boden en anonym förfrågan från Facebook om hur möjligheten skulle se ut för den amerikanska jätten att bygga ett datacenter i regionen. 

”Då tog det oss 18 månader att förbereda ett erbjudande som motsvarade kraven i förfrågan”, säger Erik Svensson och fortsätter:

”Men efter att vi hade gjort det så lärde vi oss hur vi skulle kunna göra. Nu när vi får liknande förfrågningar går den processen väldigt snabbt.”

Boden drabbades hårt när Försvaret drog ned på verksamheten och det stora sjukhuset flyttade till grannkommunen Luleå. När andra elintensiva basindustrier, som pappersindustrin, har minskat i omfång har det behövts andra elintensiva affärsmöjligheter för regionen, inte minst för att använda det elöverskott som Lule älv producerar. 

Faktumet att datahallar numera klassas som en ny basindustri för Sverige har gjort att branschen får ta del av de rådande skatterabatterna på el. Därför blir platser som Boden mer intressanta för techjättarna. 

Men även om brytningen av bitcoin och andra kryptovalutor skulle bli oattraktiv för bolagen ser Helmut Rauth ingen anledning till varför man inte skulle fortsätta använda hallarna i Boden.

”Vi får massvis av förfrågningar för vidareutveckling av blockkedjeteknik. Så om man tittar framåt så brytningen kommer att fortsätta och vi har infrastrukturen för det”, säger Helmut Rauth.

Trots att det ännu bara finns ett fåtal brytare i hangaren råder totalt fotoförbud. Efter mycket övertalning får vi ta en bild av Stjepan Puljiz stående bredvid skalet till en av brytarna som är på väg. Ängsligheten att information inifrån hallarna ska läcka ut till konkurrenterna genomsyrar hela branschen, även i Boden. 

För Stjepan Puljiz, som kom till Sverige för att jobba med installationen i Genesis hangarer, betyder hans treårskontrakt antagligen att han stannar i Boden ett tag framöver. 

”Det blir mycket att göra nu men vi är på banan för att få klart allt i tid”, säger han.

 

FAKTARUTA: HUR GÅR BRYTNINGEN TILL

Både bolag och privatpersoner som vill bryta kryptovalutor behöver:

1. en plats som har ett fläktsystem för att kyla ner datorerna som bryter
2. datorer vars enda uppgift är att bryta
3. en specialdesignad hårdvara, Asic för bitcoin eller ett grafikkort (GPU) för andra
4. en mjukvara för att bryta
5. ett säkert nätverk som ger dig bra uppkoppling
6. god tillgång till billig el eftersom brytningen är högintensiv.


FAKTARUTA: KNC MINER

2014 meddelade KNC Miner sin avsikt att starta en "bitcoingruva" i Boden.
Bolaget med medgrundaren och vd:n Sam Cole lyckades locka till sig totalt 220 miljoner kronor av bland annat riskkapitalbolagen Creandum och Londonbaserade Accel. 

På mindre än ett år omsatte bolaget närmre en halv miljard kronor. 

Men den 27 maj 2016 gick bolaget i konkurs. Orsaken ska ha varit att ingen av investerarna ville leda ytterligare en finansieringsrunda samtidigt som kostnaderna rusade. 

Vid tidpunkten för KNC Miners konkurs stod bitcoin-kursen i 440 dollar. 

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

Finanskändisar går in i Kry-grundarens haussade olja: ”Vi är redan inne på nästa runda”

Josefin Landgårds bolag Mantle verkar inte ha inte lidit någon större skada av Läkemedelsverkets beslut att förbjuda deras cannabisolja. Den nya hudvårdsserien går som på räls och grundarna har siktet internationellt.

Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina Lönnkvist
Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina LönnkvistFoto:Josefine Stenersen

Mantles medgrundare och vd Josefin Landgård, som också var med och startade vårdgivaren Kry 2014, har precis avslutat sitt måndagsmöte med teamet på fem personer. Snart ska de bli åtta. 

Bolagets försäljning av en ny hudvårdsserie som innehåller så kallad cannabidiol-olja, CBD-olja förkortat, har gått som tåget sedan den lanserades i december 2020. 

Från att bolagets intäkter helt stannade av, på grund av att Läkemedelsverket förbjöd försäljningen av den CBD-oljan i mars i fjol, är Mantle nu på banan igen. Under 2021 beräknar man att omsätta 10 miljoner kronor.

”Vi visste att det skulle komma utmaningar med Mantle, som det gör när man är i en ny bransch. Men det är också det som gör att det finns stor potential”, säger Josefin Landgård, och hänvisar även till Krys resa.

Läkemedelsverkets beslut utgick från att oljan kan uppfattas som ett läkemedel, vilket i så fall inte är godkänt i Sverige. Mantle har överklagat till Förvaltningsrätten, men ärendet har inte prövats än.

”Vi är övertygade om att vi ska vinna i frågan, för vi har rätt i sak. Sedan är Sverige bara en marknad, så det är egentligen inte så viktigt. Vi vill använda den svenska marknaden för att bevisa vårt case, men nu har hudvårdsprodukterna tagit sådan fart att det inte är så viktigt längre”, menar Josefin Landgård.

Istället fick bolaget gå ut och be om förtroende från investerare, då de saknade försäljningssiffror att visa upp. Och det gick bra. I november i fjol tog Mantle in en investering på 12 miljoner kronor. Något som grundarna Josefin Landgård och Stina Lönnkvist då valde att inte kommunicera. 

Läs också: Kry-grundaren talar ut om vd-bytet: ”Fick feedback om att jag var gravid” 

Bland de nya ägarna återfinns Oriflame-ägarna Anna af Jochnick och Helene af Jochnick. Även Voi-grundaren Fredrik Hjelm har investerat, via bolaget Semjorka, samt investmentbolaget Ernström & Co som ägs av familjen Hielte-Hobohm och som också är delägare i bolag som Apotea och nyligen i Na-kd. Även Daniel Pilotti, grundare av Ryska Posten, och Johan Karlsson, vd på Slättö, står på ägarlistan. 

Även bolagets tidigare investerare Cristina Stenbeck, Susanna Campbell, Sophia Bendz och Emilia de Poret har lagt in pengar i den nya rundan. 

”De investerare vi har fått in nu är både starka strategiskt och kapitalstarka, vilket innebär att de kan skjuta till kapital i många rundor framöver. Det är inte alla affärsänglar som har möjlighet att vara med hur länge som helst”, säger Josefin Landgård.

CBD-oljan säljs fortfarande på andra marknader och för hudvårdsserien tittar nu Mantle på att börja sälja produkterna i Danmark och Storbritannien. Danmark för att det ligger nära Sverige och det finns en överlapp i skandinavisk kultur och influencers som är de som främst sprider marknadsföringen av produkterna. 

Storbritannien har en mer mogen CBD-marknad, men ännu ingen större spelare som har fått fäste, menar Josefin Landgård.

”Nu har vi galna tillväxtsiffror och vill resa pengar snart igen. Vi diskuterar just nu med brittiska riskkapitalister”, säger Josefin Landgård.

Men att lansera hudvård tar tid. Det är långa ledtider från att ha formulerat en produkt tills att den finns på marknaden. Hudvårdsserien skulle ha lanserats i Sverige förra sommaren, men förpackningarna som produceras i Italien blev försenade på grund av pandemin.

”Vi släppte produkterna 17 december och det blev direkt en hype. Men det är roligt att se att de också konverterar bra i försäljningen”, säger Josefin Landgård.

Förutom på Mantles egna sida säljs hudvården genom bland annat Lyko, Bangerhead och Kicks.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera