Annons

Så blev Luleå hem för både datacenter och startupbolag

Di Startup Tour landar i Luleå i höst. På senare år har startupscenen i Norrbottens största stad utvecklats, konstaterar Jens Lundström, vd på Arctic Business Incubator. ”Har du en idé i Luleå kommer du snabbt få träffa och pitcha din idé för lokala affärsänglar”, säger han.

Under årets Di Startup Tour gör pitchtävlingen sitt första besök i Luleå.
Under årets Di Startup Tour gör pitchtävlingen sitt första besök i Luleå.Foto:Wikimedia Commons

Luleås betydelse för Sveriges digitala ekosystem växer. I våras meddelade Facebook att de ska bygga ut sitt datacenter i staden vilket gör att anläggningen blir en av världens största. Sedan det sociala nätverkets första etablering 2011 har andra följt efter, lockade av den naturliga kylan och den relativt billiga energin. Totalt finns nu 18 olika datacenter i Luleåregionen.

Läs även: Jakten på Sveriges hetaste startupbolag är i gång – anmäl din startup till Di Startup Tour 2018  

Men även frånsett datacentren finns det flera skäl att ha koll på Luleå som techstad. Det menar Jens Lundström, vd för Arctic Business Incubator som stöttar innovativa startups i norra Sverige.

”De senaste 10-15 åren har Luleå genomgått en stor förändring. Från att ha varit en traditionell industristad har vi i dag ett mycket mer mångfacetterat näringsliv. Vi har alltifrån SSAB till datacentren och startups inom cleantech och it-mjukvara”, säger han.

Som exempel på ett spännande Luleåbolag nämner Jens Lundström säkerhetsföretaget Behaviosec som i början av året mottog en investering på 140 miljoner kronor från bland annat den amerikanska jätten Cisco.

Läs mer: Lulebolaget Behaviosec tar in 140 miljoner från ”dröminvesterare” 

I Luleå satsas det mycket på it-lösningar samt gruv- och mineralindustrin. Rymdindustrin är ett annat område där Luleåbolag har möjligheter menar Jens Lundström och pekar på att Luleå tekniska universitet bedriver rymdforskning och att Esrange i Kiruna ligger relativt nära.

Just Luleå tekniska universitet, som Arctic Business Incubator samarbetar med, har varit och är fortfarande nyckeln till Norrlands startupsscen, enligt Jens Lundström.

”Det hade inte funnits några startups här uppe utan universitetet. Alla våra bolag har någon sorts relation dit, antingen för att de grundats av studenter eller anställda eller för att de har tagit del av forskningsresultat därifrån”, säger han.

Även datacentren har betytt mycket för stadens startupbolag.

”Den direkta effekten är att våra bolag som har idéer kring datacenter har lätt för att träffa dem. Den indirekta effekten är att studenter och bolag här uppe ser att det finns en väldig potential att göra internationella affärer från Norrbotten. Det har varit viktigt för självförtroendet och självbilden”, säger Jens Lundström.

Hur är tillgången till riskkapital?

”För 5-10 år sedan var det mer tungjobbat men i dag finns det flera aktiva affärsängelsnätverk här uppe med 20-30 personer i varje. Den här dynamiken kanske fanns i Stockholm för 20 år sedan. Men nu finns den här också. Har du en idé i Luleå kommer du snabbt få träffa och pitcha din idé för lokala affärsänglar”, säger han.

Vad händer framöver tror du?

”Vi har ett stort inflöde av innovationer och affärsidéer både från universitetet och från regionens bolag. En vision vi har är att i framtiden ska du kunna komma till Luleå och få en idé från exempelvis universitetet som du sedan klär med ett team.”

Den 3 oktober kommer Di Digital Startup Tour till Luleå. Vinnaren direktkvalificeras till finalen i Stockholm den 28 november. Vinnaren i den tävlingen får bland annat en miljon kronor för marknadsföring i Bonnier News kanaler. Anmäl ditt företag eller säkra en plats i publiken här!

Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera