1515

”Riskkapitalbolag har börjat göra symbolinvesteringar”

För sjätte året i rad har Di Digital kartlagt hur investeringarna i svenska teknikbolag fördelas mellan könen. Läs om vad folk i branschen har att säga om läget.

Anna Stenberg, chief people and platform officer på Kinnevik, Cecilia Åkerblom, forskare inom företagsledning och industriell ekonomi, och Johan Ödmark, vd på SISP tycker till om investeringslandskapet.
Anna Stenberg, chief people and platform officer på Kinnevik, Cecilia Åkerblom, forskare inom företagsledning och industriell ekonomi, och Johan Ödmark, vd på SISP tycker till om investeringslandskapet.

Di Digitals kartläggning av hur kapitalet fördelas till privatägda teknikbolag i Sverige visar återigen att 1 procent av investeringarna under 2020 gick till bolag grundade av kvinnor. Andelen av investeringsvärdet som gick till mixade grundarteam ökade till 11 procent. Och 88 procent av pengarna investerades i bolag grundade av män.

Läs granskningen här: Miljarderna fortsätter rulla in till män – dödläge för kvinnors bolag

Vi har ställt tre frågor om kartläggningen till folk i branschen:
* Varför ser det ut så här, tror du – de underliggande orsakerna?
* Vad tänker du om läget?
* Behöver det förändras?

Cecilia Åkerblom, forskare inom företagsledning och industriell ekonomi
Cecilia Åkerblom, forskare inom företagsledning och industriell ekonomiFoto:Unnegard

Cecilia Åkerblom, forskare inom företagsledning och industriell ekonomi med bakgrund från Handelshögskolan i Stockholm och KTH

Varför – underliggande orsaker?
”Orsakerna är flera och det handlar om trögrörliga strukturer och envisa mönster som upprätthåller ojämställda villkor i samhället framför allt relaterat till ägande, ekonomi och ledarskap. Trots en ökad kunskap och arbete för förändring återskapas mönstren i större utsträckning än de förändras, även när nya generationer kommer in på arbetsmarknaden.”

Tankar om läget och om det behöver förändras?
”Strukturer och kultur i etablerade organisationer i näringslivet har tagit lång tid att förändra, och det är fortfarande en utveckling som går i långsam takt. Titta till exempel på vd-poster i börsnoterade företag och hur fördelningen mellan män och kvinnor och hur långsamt utvecklingen går. Därför är det oroande att vi inte ser den här typen av siffror när det gäller finansiering av unga företag med stor tillväxtpotential som ska skapa det nya näringslivet, både i Sverige och i Europa.”

”Det finns gott om kunskap dels från forskning om företagande och företagsledning, dels från studier av riskkapitalbranschen om hur beslutsprocesser vid investeringar går till, som visar på hur gamla och föråldrade stereotyper om entreprenörskap, företagsledning, kompetens, ekonomi och risktagande ställer sig i vägen för rationella beslut grundade enbart på entreprenörens objektiva potential att lyckas med tillväxten i bolaget. Svaren är ofta att diskriminering inte spelar en roll (medvetet) medan forskningen kan visa hur (omedvetna) föreställningar och bristande kunskap om de här frågorna har en stor påverkan i analyser av bolag, gemensamma diskussioner och investeringsbeslut.”

”Därför är det så viktigt att flera riskkapitalbolag nu tar tag i frågan och rekryterar partners som inte alla är män och söker kunskap om de här frågorna så att det inte blir ett hinder i deras jakt på nästa enhörning.”

”Vi ser ju samtidigt att det kommer att krävas stora omställningar i näringslivet och många nya lösningar för att klara av att möta de globala utmaningarna. Då har vi inte råd och framför allt inte tid att göra tillväxtresan för entreprenörer så ojämlik. Vi behöver i mycket större utsträckning stötta och investera i innovationskraft. Exkluderingen av entreprenörer på grund av omedvetna och föråldrade stereotyper behöver upphöra så snart det bara är möjligt. Och det gäller i hela det svenska innovationssystemet, från R&D, till finansieringen av startupbolag till riskkapital för tillväxt. ”

”Vi behöver se mer professionaliserade och objektiva analyser och beslutsprocesser från riskkapitalets sida och vi behöver se att ökad jämställdhet blir ett kriterium som vägs in för att motverka den omedvetna snedvridningen i analyserna. Vi har också enormt mycket att vinna på den utveckling som riskkapitalbolag som ligger i framkant visar, där de rekryterar in ny kompetens och åtgärdar homogeniteten på partnernivå. Mer diversifiering på bland partners innebär också en större bredd i nätverk och erfarenheter, vilket leder till större träffsäkerhet i att hitta de mest lovande bolagen. Det är viktigt att vi inte bara premierar bolag med grundare som skapar igenkänning i en snävare grupp investerare med liknande erfarenheter.”

”Med den utvecklingstakt som vi ser i er undersökning är det lätt att konstatera att det går för långsamt. Särskilt när vi ser hur stora utmaningar vi behöver lösa framåt. Innovationstakten i näringslivet kan inte begränsas på det här sättet i flera decennier till. Vi har helt enkelt inte tid att fortsätta stampa på status quo.”

Anna Stenberg, chief people and platform officer på Kinnevik
Anna Stenberg, chief people and platform officer på Kinnevik

Anna Stenberg, ”chief people and platform officer” på Kinnevik, och innan dess ängelinvesterare och grundare av chefsrekryteringsbolaget WES

Varför ser det ut så här, tror du – de underliggande orsakerna?
”Att det skulle saknas kvinnliga entreprenörer är en bortförklaring som inte håller längre. Det handlar till stor del om att riskkapitalbolagen inte har förmågan att locka dem till sig eller modet att investera i deras affärsidéer. En avgörande anledning till varför så lite kapital går till kvinnliga entreprenörer är bristen på kvinnor i riskkapitalbolagens investeringsteam. Utan kvinnor i investeringsteamen sjunker deras förmåga att identifiera och attrahera kvinnliga entreprenörer. På samma sätt som 'unconcious bias' får män att rekrytera män och kvinnor att rekrytera kvinnor faller investerare i den fällan när de väljer vilka entreprenörer som de ska satsa på. Om man exempelvis ska utvärdera en investering i ett bolag vars produkter eller tjänster vänder sig till kvinnliga målgrupper så kommer man garanterat lyckas bättre om det även är kvinnor med i investeringsteamet. Av dessa anledningar går avgörande investeringsmöjligheter förlorade med homogena investeringsteam och de fattar helt enkelt sämre investeringsbeslut än vad diversifierade investeringsteam gör. ”

Vad tänker du om läget?
”På Kinnevik närmar vi oss en balanserad könsfördelning med 38 procent kvinnor i investeringsteamet och vår stora internationella 'growth-portfölj' leds av en kvinna. Att vi har en jämn könsfördelning i Kinneviks ledningsgrupp och styrelse bidrar också till att skapa ett inkluderande investeringsarbete. Det ökar vår förmåga att locka kvinnliga entreprenörer som vill ha Kinnevik som investerare och vår pipeline av kvinnligt grundande bolag har växt i takt med att mångfalden i vårt investeringsteam har ökat. Minst 10 procent av Kinneviks årliga investeringsbudget ska gå till kvinnligt grundande bolag och vi vill kontinuerligt höja ambitionsnivån. Vi gör även proaktiva kartläggningar, utbildar och tränar investeringsteamet i inkluderande investeringsarbete, agerar mentorer för kvinnliga entreprenörer, stöttar och driver entreprenörsforum som vänder sig till kvinnliga grundare, och har gjort vår investeringsprocess inkluderande. Vi samverkar även med initiativ som Diversio, Equality Group och Diversity VC eftersom vi är måna om att driva på förändringen i hela branschen, inte bara hos oss på Kinnevik.”

”Fler och fler riskkapitalbolag har börjat göra 'symbolinvesteringar' som innebär att de investerar i kvinnligt grundade bolag, men storleken på dessa investeringar är ofta försvinnande liten. Därför är det inte antalet kvinnligt grundade bolag i portföljen som är relevant utan hur stor andel av det totala investerade kapitalet som är intressant om vi vill åstadkomma förändring på riktigt.”

”En annan negativ effekt av mansdominerade investeringsteam är att man fyller sina styrelseplatser i bolagen man investerar i med manliga representanter och försvårar därmed mångfaldsutvecklingen för dem. Att ställa krav på att entreprenörerna ska öka andelen kvinnor i sina styrelser när man själva är med och bidrar till mansdominansen i dem är inte en framkomlig väg. För att öka mångfalden i portföljbolagen måste vi komma med produktiva lösningar och stötta dem i deras mångfaldsarbete istället för att bidra till problemet.”

Behöver det förändras?
”Förändring är en förutsättning för att inte gå miste om affärskritiska investeringsmöjligheter. Insikten om att mansdominerade riskkapitalbolag dessutom får sämre access till entreprenörsarenan jämfört med diversifierade team och fattar sämre investeringsbeslut borde få alla riskkapitalbolag att lägga fullt fokus på att öka mångfalden i sina egna organisationer. Man måste se detta som en enorm affärsmöjlighet som bara väntar på att tillvaratas.”

Johan Ödmark, vd på SISP
Johan Ödmark, vd på SISPFoto:Ola Hedin

Johan Ödmark, vd på SISP – Swedish Incubators & Science Parks – en ideell förening som kopplar ihop sina 65 medlemmar bland Sveriges inkubatorer och forskningscenter

Varför ser det ut så här, tror du – de underliggande orsakerna?
”Probleminsikten i dessa frågor har ökat de senaste åren. Exempelvis arbetar många med att attrahera mer jämställt inflöde av case, att insatserna i affärsutvecklingsprogrammen fördelas till fler bolag som ägs och drivs av kvinnor samt att fler bolag som drivs av kvinnor erbjuds/attraherar kapital.”

Vad tänker du om läget?
”Att fler perspektiv visas kring bilden av vem som entreprenör eller investerare behöver vidgas är tydligt. Bredare perspektiv i processer kring attraktion och sammansättning av grundare, team och styrelse blir centralt. Med hållbarhet uttalat som en avgörande del i affären och samtidigt tydligare på agendan hos investerare, blir insatser kring jämställdhet och mångfald tydligare i fokus. Det finns också fler exempel på verktyg och processer bland våra medlemmar inom detta område.”

Behöver det förändras?
”Det går tyvärr inte snabbt att uppnå resultat. Även den statistik SISP har bekräftar att det går väldigt sakta. Vi fortsätter arbeta med frågorna och behöver tillsammans med andra forma nya normer och fler både hållbara och effektiva arbetssätt.”

Prenumerera på nyhetsbrevet Female Founders här 

Läs också: Stor granskning – så närmar sig kvinnorna makten inom riskkapitalet


Innehåll från SavelendAnnons

Efter lyckade börsintroduktionen, nu satsar SaveLend på att ytterligare öka verksamheten

Ludwig Pettersson, VD och grundare av SaveLend.
Ludwig Pettersson, VD och grundare av SaveLend.

När fintechbolaget SaveLend börsnoterades 9 juni var det övertecknat till 682 procent – och i första dagens handel tog aktiekursen ett glädjeskutt på 74 procent.

Men nu när yran lagt sig och vardagen tagit vid, lägger bolagets VD Ludwig Pettersson ut kursen framåt.

– Nu ska vi börja jobba ordentligt. Vi ska överträffa våra finansiella mål, något vi är väldigt komfortabla med att vi kommer att göra, och dessutom göra förvärv på vägen som hjälper oss att bli större, säger han. 

SaveLend tillhandahåller två plattformar. Den ena är en investeringsplattform där investerare kopplas samman med låntagare utan att de traditionella bankerna kopplas in. Tillvägagångssättet kallas för peer-to-peer, eller P2P, och har vuxit i popularitet de senaste åren. Den andra är en faktureringsplattform som består av ett komplett faktureringssystem, innehållandes bland annat kundreskontra, avisering, betaltjänster, inkasso och finansieringslösningar. 

Företaget grundades 2014 av Ludwig Pettersson, och 9 juni nåddes ett viktigt delmål på SaveLends resa då man noterades på Nasdaq First North Growth. 

– Det var ett stort intresse på förhand och det var 682 procent övertecknat. Sedan blev det en bra start första dagen. Vi är nöjda, säger han. 

Bolaget tillfördes med noteringen cirka 1220 nya aktieägare och en emissionslikvid om cirka 50 miljoner kronor.

Börsnotering bra för tillväxten

Att vara noterade på Nasdaq är något som kommer att hjälpa SaveLend på den fortsatta tillväxtresan.

– Det stärker absolut vårt varumärke. Det underlättar när vi ska expandera ute i Europa att ha varumärket ”Nasdaq listed” i ryggen och att vi därigenom har gått igenom en noteringsprocess, säger Ludwig Pettersson. 

SaveLend har växt kontinuerligt sedan lanseringen 2014 och 2020 tog det fart ordentligt. Man uppnådde då 1 miljon hanterade fakturor i faktureringsplattformen, en ökning med 400 procent sedan 2018. Under fjärde kvartalet 2020 omsatte SaveLend-koncernen 17,3 miljoner kronor, vilket var 48 procent mer än samma period 2019. Under första kvartalet i år ökade omsättningen med 57 procent jämfört med samma period förra året. 

Den genomsnittliga årsavkastningen för plattformens investerare har varit över 9 procent sedan starten och tillväxten i kapital på investeringsplattformen har de två senaste räkenskapsåren varit 150 procent.

– Vi är på en stark tillväxtmarknad i Sverige, i Europa och globalt. Tillväxten av nya kunder är stor, säger han.

Personlig seger

Att vara börsnoterad innebär också större krav på företaget, något som Ludwig Pettersson välkomnar.

– Vi gillar den ökade transparensen som det innebär att vara noterad. Vi vill ge våra investerare en större inblick i vår verksamhet, säger han.

För Ludwig Pettersson är börsnoteringen också en personlig seger. För många år sedan, i begynnelsen av sin karriär som entreprenör, lovade han sig själv att ta ett bolag till börsen innan han fyller 30. Det lyckades han med, med två månaders marginal.

– Det är kul och man njuter några dagar, men sedan är man tillbaka på jobbet och arbetar mot nästa mål. Där är jag nu, avslutar han.

Läs mer om SaveLend på www.savelend.se 

 

Mer från Savelend

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Savelend och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?