1515
Annons

Riksbanken presenterar detaljer kring e-kronan

Riksbanken presenterar nu sin idé om hur en eventuell framtida e-krona kan se ut. Tanken är att den digitala valutan ska kunna laddas på exempelvis ett kort eller i en app. Men den exakta tekniska lösningen återstår att reda ut.

Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley leder arbetet med att ta fram en digital valuta som komplement till den fysiska.
Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley leder arbetet med att ta fram en digital valuta som komplement till den fysiska.Foto:TT

Riksbanken överväger att, som första centralbank, införa en elektronisk version av landets valuta — kallad e-krona.

Bakgrunden är att andelen kontanta betalningar i handeln minskat kraftigt, från 40 procent 2010 till 15 procent 2016. Om trenden håller i sig riskerar vi att få ett samhälle där det inte längre går att betala med kontanter. Samtidigt drivs de elektroniska pengar och betalningssätt som i dag finns helt i privat regi, och av ett fåtal aktörer, vilket enligt Riksbanken kan göra samhället sårbart.

I en färsk delrapport beskrivs hur en e-krona skulle kunna fungera.

”Den ska vara brett tillgänglig för allmänheten, och vi vill att den ska finnas tillgänglig dygnet runt och året om. E-kronan kan finnas på konto, men vi vill även ha en värdebaserad e-krona — där kan du tänka ett kort eller en app som man lagrar ett värde på”, säger Eva Julin, projektledare för e-kronan på Riksbanken.

Det viktigaste är att den utgör en direkt fordran på Riksbanken. Det är noll kreditrisk, på så sätt är den lik kontanter.

”Initialt är det inte alls säkert att det här kommer att användas i väldigt stor utsträckning, utan det är ett erbjudande. Vi ser till att det finns ett digitalt komplement till kontanter”, säger Eva Julin.

Hur e-kronan ska fungera rent praktiskt är inte klart och Riksbanken bjuder nu in teknikföretag att komma med lösningar.

”Vi tror inte att vi har tänkt på allt. Därför går vi ut och frågar andra grupper: Har ni goda idéer, har vi glömt något?”

Inget beslut är ännu fattat om att införa en e-krona. Det kan tidigast ske i december 2018.

”Efter det tar det väldigt lång tid innan man kan se en eventuell e-krona i handen, så att säga. Det behövs en implementeringsfas, man behöver bygga system, man behöver testa. Så det här tar lång tid att åstadkomma”, säger Eva Julin.

Läs även: E-krona rycker närmare

Fakta: Sedlar och mynt

— Som mest fanns närmare 100 miljarder svenska kronor i sedlar och mynt 2010. Sedan dess har kontantmängden fallit brant till nivåer från tidigt 1990-tal, cirka 60 miljarder kronor i dag.

— Kontanternas andel av Sveriges BNP har krympt stadigt från cirka 10 procent i början på 1950-talet till cirka 1,5 procent i dag.

— Schweiz, Japan och Hongkong är världens topp tre mesta kontantkramare. I Schweiz cirkulerade kontanter för 84.000 kronor per invånare 2015. Det kan jämföras med 8.000 kronor per svensk.

TT / Di Digital


Innehåll från SavelendAnnons

Starta året med en ny vana: Få dina sparpengar att växa utan ansträngning

Återigen är januari här, månaden som både betraktas som årets fattigaste och ett startskott för nya löften. Sparplattformen SaveLend vill uppmuntra alla att använda det nya året till att se över sitt sparande och ta tillfället i akt att bygga en stabil ekonomisk grund. I stället för att låta dina pengar ligga sovandes på ett sparkonto utan ränta kan SaveLend hjälpa dig att sätta sparpengarna i arbete – och skapa möjlighet för dem att växa.

Ett nytt år är här och för många markerar det en möjlighet att börja med, eller återuppta, olika goda vanor. Att komma i gång med träningen eller ge upp tobak är nog några av de allra vanligaste nyårslöftena men 2022 kan också bli året du börjar satsa på ditt sparande, på riktigt. Många har idag stora summor pengar på vanliga sparkonton till nollränta, helt utan avkastning. Det är precis lika ineffektivt som att stoppa pengar i madrassen, menar Ludwig Pettersson, vd på SaveLend.

– Riksbanken har som uppgift att hålla inflationen på runt 2 procent per år så faktum är att dina sparpengar tappar köpkraft med tiden om de ligger vilande. Du bör i stället se till att placera pengarna där de jobbar och levererar avkastning. 

Steg ett är helt enkelt att komma i gång med det aktiva sparandet och det kan göras på många olika sätt, du kan till exempel köpa aktier och fonder, investera i råvaror eller spara i krediter. Nästa steg är att se till att du har en plan framåt, förklarar Ludwig Pettersson. En annan viktig faktor för ett framgångsrikt sparande är nämligen att spara varje månad, över tid. På så vis investerar man i alla konjunkturer och slipper tänka på att försöka förutse marknaden.

En naturlig diversifiering

Idén till SaveLend föddes 2014 ur viljan att erbjuda en sparform som står utanför aktiemarknadens dagliga svängningar och som ger grund för stabil avkastning. Krediter är en välkänd och beprövad investeringsform som tack vare teknikens utveckling numera kan erbjudas till alla. Genom att dela upp kapitalet på många olika krediter och kredittyper når man också en naturlig diversifiering då risken delas upp både sett till koncentration per kredit och kredittyper – så som företagslån, fastighetskrediter, konsumentlån och liknande. Det är också en sparform som inte kräver några förkunskaper eller stora startkapital. 

– Att spara i krediter skapar ett naturligt kassaflöde med ränteutbetalningar vid olika tillfällen och tider så att pengar fortsätter att ticka in. Och sedan får man ränta-på-ränta-effekten på det, säger Ludwig.  

Lägre risk

Han understryker att samtliga krediter hos SaveLend omfattas av en noggrann kreditkontroll och att krediter som tillgångsslag generellt har lägre risk än aktier. Trots detta ska krediter inte heller utgöra hela sparportföljen utan det är alltid viktigt att säkerställa en bra bredd så att man sprider sina risker. Avkastning och risk går hand i hand och man ska vara medveten om att en möjlighet till hög avkastning också innebär en hög risk. Du måste därför fundera på hur planen för ditt eget sparande ser ut. 

– Krediter bör vara en självklar del av varje sparportfölj för att skapa en bra diversifiering mellan både tillgångsslag och risknivåer. Vår målavkastning ligger på 7–9 procent per år, och under de senaste tolv månaderna nådde vi 8,92 procents avkastning efter avgifter och kreditförluster. 

Möter både nya och erfarna sparare

SaveLends plattform är utformad för att möta behovet hos alla typer av sparare. Från nybörjarsparare, som förstår att pengar behöver aktiveras men inte har något större intresse av att hålla koll på att köpa och sälja. Till de mer erfarna och kapitalstarka investerarna som vill ha en större bredd i portföljen och en tryggare investeringsgrund att stå på. 

– Vår investeringsmotor SmartInvest möjliggör ett helt automatiskt sparande i krediter vilket gör att vi kan möta de med lite mindre kapital som bara vill komma i gång och aktivera sitt kapital. Samtidigt kan de mer erfarna investerarna engagera sig mer i plattformen och göra egna inställningar för att få den spridning de vill ha i olika kredittyper samt bestämma exakt koncentration av kapital per kredit, avslutar Ludwig Pettersson. 

Kom i gång idag på Savelend.se 

 

 

Mer från Savelend

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Savelend och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?