1515
Annons

Poddare tjänar 180.000 i månaden – på regnljud

Ljudet av ingenting kan vara en guldgruva på Spotify. Nu flockas lyssnare till poddar att sova, plugga eller slappna av till, rapporterar Bloomberg

Foto:Montage

Ljudet av åskoväder, en sprakande brasa eller undervattensljud har oväntat seglat upp som en vinnare på Spotify. Det handlar om flera timmar långa poddavsnitt vars syfte är att få lyssnaren att slappna av utan att tänka på vad den lyssnar på. 

Men medan större producenter håller sig till traditionella samtalspoddar drivs genren, som kallas för ”White Noise”, av självständiga och i många fall anonyma aktörer. Och det kan leda till stora inkomster för den som lockar lyssnare. Det rapporterar Bloomberg

”Människor uppslukas verkligen av det här”, säger Brandon Reed till tidningen. 

Han är en av aktörerna som satsar på kategorin. I dag har Brandon Reeds avsnitt runt 100.000 lyssningar per dag och under fjolåret hamnade hans show på Spotifys topplista i fyra olika länder. Där har hans show utmanat populära program som ”The Daily” av New York Times om placeringen. 

Inkomsterna från poddarna kommer både från prenumerationer och från de annonser som ofta spelas i början av avsnitten. Ju fler lyssningar – desto mer lukrativt. 

Todd Moore, som driver podden ”Tmsoft’s White Noise Sleep Sounds” får enligt egen utsago 12,25 dollar per tusen lyssningar, vilket genererar honom intäkter om 180.000 kronor i månaden. 

”Jag trodde aldrig att ett sidoprojekt med en app skulle bli mitt heltidsjobb”, säger han. 

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

Solenergiutmanaren växer med aggressiva förvärv: ”Finns utrymme för alla”

När inflation och krig hämmar ekonomin vill solenergibolaget Soltech växa med 400 procent de kommande två åren. ”Kriget i Ukraina har enbart spätt på det intresset. Energipriserna stiger och fler vill känna att de inte är beroende av någon”, säger koncern-vd:n Stefan Ölander. 

Stefan Ölander arbetar som koncern-vd på börsnoterade Soltech. Till höger syns en takplacerad solcellsanläggning i Hisingen Logistikpark, med drygt 30.000 kvadratmeter solceller.
Stefan Ölander arbetar som koncern-vd på börsnoterade Soltech. Till höger syns en takplacerad solcellsanläggning i Hisingen Logistikpark, med drygt 30.000 kvadratmeter solceller.Foto:Press
Byggnadsintegrerade solceller på ett parkeringshus i Vallastaden, Linköping, skapar grön el åt parkeringshusets återvinningscentral och 300 laddstolpar.
Byggnadsintegrerade solceller på ett parkeringshus i Vallastaden, Linköping, skapar grön el åt parkeringshusets återvinningscentral och 300 laddstolpar.Foto:Press

Riskkapitalet flödar in i den växande marknaden för solceller. 

De senaste åren har tunga aktörer som Axel Johnson-sfären, Industrifonden, Wallenbergsstiftelsen och riskkapitalbolaget Altor investerat allt fler miljarder i sektorn. Pengarna finansierar både försäljningen av traditionella solcellsanläggningar till villor och solcellsparker, liksom produkter som enbart finns på forskningsstadiet. 

Men solenergikoncernen Soltech har lyckats växa utan att ta in större kapital från de traditionella institutionella investerarna. Framfarten har framför allt finansieras av företrädesemissioner under åren. Sedan 2015 är man noterade på Nasdaqs tillväxtlista First North. 

”Vi har blivit till en folkaktie”, säger Soltechs koncern-vd Stefan Ölander, som delvis tackar sin bakgrund som kommunikationsdirektör inom SEB och Kinnevik för Soltechs arbete med att nå ut till svenska småsparare. 

Bolaget har just nu lite över 70.000 aktieägare. 

Soltech grundades 2006 av två professorer vid KTH och har sedan dess utvecklats till en koncern med 30 olika företag och 22 separata varumärken i Sverige, Nederländerna och Spanien. Affären utgår från att sälja och installera solenergianläggningar åt privatpersoner och företag. 

Soltech har även byggt upp det kinesiska dotterbolaget Advanced Soltech, som är noterat på First North sedan 2021. 

”Vår strategi innebär även att vi köper närliggande företag i branscher som tak, el och fasad. Deras kunder efterfrågar ofta att de kan även solenergi. Därefter transformerar vi dem så att de även fungerar som solelsbolag. Det ger oss en helhet.” 

Det innebär även att intäkterna växt snabbt. På fem år har omsättningen ökat från dryga 47 miljoner kronor till nära miljarden 2021. Rörelseresultatet skrivs till 150 miljoner kronor. 

Stefan Ölander spår inte heller att bolagets försäljning kommer att påverkas negativt av det förändrade omvärldsläget – snarare tvärtom. 

”Över lag ser vi ett växande intresse för solceller. Branschföreningen Svensk Solenergi räknar med en 75-procentig ökning av solenergiinstallationer i år. Kriget i Ukraina har enbart spätt på det intresset. Energipriserna stiger och fler vill känna att de inte är beroende av någon.” 

En villa i Täby har fått ett soltak bestående av integrerade solceller, där solcellerna alltså ersätter det vanliga taket.
En villa i Täby har fått ett soltak bestående av integrerade solceller, där solcellerna alltså ersätter det vanliga taket.Foto:Press

Däremot märker Soltech, liksom många andra aktörer, av de leverantörsproblem som följer i spåren av covidpandemin. 

”När Kina stängde ner Shanghai kunde fartyg varken lossa eller lasta varor. Då kunde vi gå in med en stark kassa och köpa upp produkter från grossister i Europa för att lägga på lager. De små spelarna som inte har samma möjlighet har haft det svårt. Somliga har orders fram till nästa sommar, men de saknar produkterna. Dagen efter Rysslands invasion av Ukraina gjorde vi samma sak igen och köpte solpaneler och växelriktare med mera för cirka 120 miljoner kronor.” 

Soltech arbetar just nu mot ett mål om att nå 4,7 miljarder i omsättning, med mellan 8 till 10 procents vinstmarginal, till 2024. Det innebär att omsättningen måste öka med över 400 procent. 

”Vi satte målen 2019 och står kvar vid dem än så länge, även när det är krig, inflation och räntor. Marknaden exploderar nu.” 

Hur ser ni på konkurrensen?
”Svea Solar, Solkompaniet... vi har bra kontakt med alla aktörer och utbyter erfarenheter. Det är en expansiv bransch och finns utrymme för alla. Vi jobbar tillsammans för att få till fler regler kring hur man certifierar solcellsinstallatörer.” 

Under våren och sommaren har Soltech förvärvat det spanska solenergibolaget Sud Renovables och nederländska 365zon, som omsätter runt 250 respektive 350 miljoner kronor på årsbasis. 

”Vi siktar på att genomföra fler förvärv i Sverige i år. Om vi hinner mer i Nederländerna och Spanien är det också bra, men det tar länge tid att köpa bolag utomlands.” 

Per den sista mars i år uppgick Soltechs kassa till 256 miljoner kronor.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera