1515
Annons

Pengarna strömmar till spel: "Några kommer betala dyrt för sina misstag"

Svenska spelbolag har blivit ett globalt fenomen. Det får nya investerare att kasta sig över bolag som utvecklar dator-, mobil- och tv-spel. Men erfarna investerare varnar för farorna.    

Mathias Ackermand, affärsängel, spelet Minecraft och Lars Jörnow, partner på riskkapitalbolaget EQT Ventures, tidigare på spelbolaget King. Foto: Privat/Flickr Hobbymb/EQT Ventures. Kollage.
Mathias Ackermand, affärsängel, spelet Minecraft och Lars Jörnow, partner på riskkapitalbolaget EQT Ventures, tidigare på spelbolaget King. Foto: Privat/Flickr Hobbymb/EQT Ventures. Kollage.

”Det är farligt att tro att man förstår sig på trenderna för i slutändan gör man inte det”, säger Mathias Ackermand (NTL) som är en profilerad svensk tech-investerare som de senaste åren har gjort flera investeringar i spelbolag.

De har varit lyckosamma. När hans portföljbolag Next Games (NTL) gick till börsen i mars i år steg kursen drygt 15 procent första dagen.

Men han är långt ifrån ensam att ha gjort en hacka på dator- och tv-spel.

Nya möjligheter att distribuera digitalt har krattat manegen för svenska spelbjässar som King (NTL), Mojang (NTL) och Paradox (NTL) liksom en frodig undervegetation av mindre bolag så som Coffee Stain Studios (NTL).

Sverige tillsammans med Finland har nu flest spelbolag i världen per capita. Under 2015 växte omsättningen för svenska spelutvecklare med 41 procent till nästan 12,5 miljarder kronor och det sammanlagda resultatet hamnade på anmärkningsvärda 4,7 miljarder kronor, enligt branschorganisationen Dataspelsbranschen.

Investerarna har fått upp ögonen för spelbolagen både på och utanför börsen.

När Di Digital i mars 2017 granskade börsens spelbolag framkom det att deras marknadsvärde stigit med drygt 50 procent till 15 miljarder kronor jämfört med de föregående 12 månaderna.

Läs mer: Spelutvecklare har stigit 50 procent på börsen det senaste året

Enligt Di Digitals databas Nordic Tech List investerades motsvarande 350 miljoner kronor i onoterade spelbolag under 2016, jämfört med drygt 80 miljoner kronor året innan. Till det kan läggas de investeringar som tagits in i samband med nyemissioner i samband med noteringar.

I och med att det finns en aptit på börsen så är det rimligt att många vill investera i spelbolag tidigt

Pengar strömmar nu in även från ibland ganska oväntade håll.

Fotbollsstjärnan Zlatan Ibrahimovic har till exempel investerat i spelstudion Isbit Games. Där har han fått sällskap av oljefamiljen Lundins investeringslåda Back in black som även har lagt pengar på virtual reality-utvecklaren Svrvive. Författaren Camilla Läckbergs bolag Invest in her har satsat pengar på mobilspelbolaget Igotcha. Karl-Axel Granlund, som har blivit miljardär på bland annat flygleasingverksamhet, har gått in med pengar i spelbolaget Midnight Hub.

Läs mer: Zlatans spelstudio tar in oljepengar från Lundin-familjen

De senaste årens lyckade börsnoteringar av bland annat Paradox och Next Games har skapat en känsla av att det finns ett nordiskt spelfenomen, menar Lars Jörnow (NTL), som är partner på EQT Ventures (NTL) och tidigare mobilchef på det Nasdaq-noterade spelbolaget King.

”I och med att det finns en aptit på börsen så är det rimligt att många vill investera i spelbolag tidigt”, säger han.

Några kommer att betala dyrt för sina misstag och några kommer att ha tur och lyckas

Men Mathias Ackermand tror att många av de nya investerarna kan ha gett sig ut på djupt vatten.

”Det är lite hippt och coolt att kalla sig investerare nu, men den trenden har jag sett komma och gå. Några kommer att betala dyrt för sina misstag och några kommer att ha tur och lyckas”, säger han.

Men att investera i spel har inte alltid setts som attraktivt.

Mathias Ackermand själv började för fyra år sedan. Då var det ”lite halvsmutsigt” att investera i spel säger han.

”Det fanns en syn då att ungdomar inte borde hålla på så mycket med sina mobiler. Lite grann som synen på alkohol och tobak.”

Den stämpeln är borta. Men för den sakens skull har det inte blivit lättare att investera i spel.

Lars Jörnow ser en utmaning i att många av dagens storsäljare har flera år på nacken. Mobilspelen är inte längre slit- och slängprodukter utan kan tvärtom behålla spelarnas intresse i många år.

”Om man ser till topplistan över de 20 mest intäktsbringande spelen idag så släpptes hälften av spelen 2012”, säger han.

Det är för sent att gå in efter en skarp lansering

Läs även: High score för svenska spelbolag

Problemet för investeringssugna är att spelbolag som redan har nått framgångar sällan behöver ta in pengar från riskkapitalister eller börsen.

”Som investerare får man gå in väldigt tidigt eller någon gång efter den så kallade soft launch, eller smyglanseringen. Det är för sent att gå in efter en skarp lansering.”

Att hitta guldkornen bland yngre bolag som ännu inte har bevisat sig är naturligtvis svårt.

Enligt Lars Jörnow finns det två vägar att gå. Antingen investerar man mindre summor väldigt tidigt i många bolag och hoppas på att något av dem ska slå igenom. Eller så gör man, som EQT Ventures, och går in tidigt i ett fåtal bolag vars siffror tyder på att de är en hit på spåren.

Läs även: EQT Ventures investerar i finsk speluppstickare

Mathias Ackermand går alltid in som första investerare och har en tydlig strategi för sina spelinvesteringar.

Han tittar bara på två kriterier: Hur grundarteamet och investerarkollektivet ser ut.

”Resan kommer att bli lång och komplex så jag vill ha med någon som kan spelbranschen bättre än jag, för jag kan inte bedöma vad som blir nästa virtual reality-trend eller om Oculus har sålt tillräckligt många glasögon.”

Per H Börjesson (NTL) och hans investmentbolag Spiltan har satsat allt på ett kort: Paradox, som under många år haft en fin tillväxt.

”Med Paradox kan man väl i efterhand säga att vi hade lite tur. Men vi gillade teamet, och såg ett tillfälle då de behövde pengar.”

Läs även: Storsäljer i Paradox: "Kan bli årets sämsta affär"

Han menar att det är omöjligt att säga om ett nytt spel ska slå eller inte.

”Därför är det otroligt riskfyllt att investera i spelbranschen. Det är bättre att satsa på de som har lyckats och som har en spelportfölj som de kan utveckla”, säger han.

Investeringarna blir inte lättare av att marknaden svämmar över av spel.

”Om man tittar på de hundra mest intäktsbringande mobilspelen så är det kanske hälften som går med vinst. Sedan finns det ytterligare några miljoner spel som inte gör det”, säger Lars Jörnow.

Tillflödet av nya spel ser heller inte ut att bli mindre de närmaste åren. Det finns en ny generation av bolag som antingen består av folk som har hoppat av från större spelbolag som King, Dice eller Rovio eller finansieras av framgångsrika spelutvecklare.

För de som prickar rätt kan de närmaste åren bli lukrativa.

Många menar nämligen att branschen står inför ett nytt plattformsskifte som liknar det som skedde när spelbolagen tog sina spel från Facebook till mobilen. Då växte bland annat svenska King och finska Supercell till miljardbolag.

Den här gången gäller det skiftet till virtual reality som plattform. Men när det sker, och vilka som kommer tjäna på det, är vanskligt att försöka förutsäga.

Läs även: AR- och VR-marknaden kan tiofaldigas på fem år

”Alla sitter och funderar på det. Vissa investerar nu för att de tycker att det redan borde ha hänt. Andra tror att det händer om tio år”, säger Lars Jörnow.

Mathias Ackermand är inne på samma spår:

”Jag har investerat tillsammans med några av de duktigaste spelinvesterarna i Norden. Men även de som kan man marknaden är mycket försiktiga med att sia om vad som är framtiden.”

FAKTA:

Investeringar i svenska mobil-, pc- och vr-spel:

2013: 8,2 miljoner euro
2014: 3,8 miljoner euro
2015: 8,5 miljoner euro
2016: 36,2 miljoner euro
2017 (jan-apr): 16,3 miljoner euro

Källa: Data från Di Digitals databas Nordic Tech List. Datan inkluderar investeringar i både noterade och onoterade bolag men exkluderar börsintroduktioner.


De största spelbolagen i Sverige:

Noterade i Sverige:

Paradox Interactive
Börsvärde: 7,05 miljarder kronor

Starbreeze
Börsvärde: 4,5 miljarder kronor

THQ Nordic
Börsvärde: 3,3 miljarder kronor

Datum: 2017-04-27

Onoterade/noterade utomlands:

Mojang
Omsättning: 4,3 miljarder kronor*

King
Omsättning; 3,3 miljarder kronor

EA/Dice
Omsättning: 0,9 miljarder kronor

* Förlängt räkenskapsår 18 månader

Källa: Dataspelsbranschens spelutvecklarindex 2016

Om du vill nås av nyheterna först:
Foto:

Innehåll från Bizzjoiner ABAnnons

Hur kundportalen ger dina kunder en digital VIP-ingång, om ni använder Fortnox!

Att satsa på kundvård är oftast lönsamt både på kort och lång sikt. Nöjda kunder köper mer, ger möjlighet till referenser och så länge kundvård inte likställs med rabatterade priser även möjlighet till bättre marginaler i affärer. Samtidigt konkurrerar satsningar på förbättrad kundvård i regel med andra aktiviteter så som ökad nykundsförsäljning, produktutveckling etc. Så hur kan man göra för att säkerställa en förbättrad kundvård som ger ett positivt bidrag på en gång?

Inom alla affärer premieras de leverantörer som är smidiga att jobba med. Detta gäller inte minst inom B2B där det professionella och effektiva bemötandet kan vara det som vinner mot leverantören som endast har de lägsta priserna. Att kunna serva kunder med uppdaterad information på kundens villkor är något som gör vardagen enklare för dem. Om kunden erbjuds denna möjlighet genom en digital självbetjäning blir det samtidigt enklare både för kunden och er som leverantör.

Affärssystemet innehåller troligtvis det mesta av den information dina kunder är ute efter

I leverantörens affärssystem finns en guldgruva när det kommer till information som kunder har nytta av. Exempel på de vanligaste frågorna som ställs till en kundtjänst eller företagets ekonomiavdelning är:

• Detaljerad information om företagets artiklar.

• Finns de varor jag vill beställa tillgängliga?

• När kommer jag att få de varor jag beställt?

• Jag behöver kopior på dokument (följesedlar, fakturor etc.)

• Kan jag få ett utdrag av vår reskontra (fakturor, betalningar etc.)?

• Jag har frågor om den produkt jag fått levererad kring installation, användning eller liknande.

All denna information finns i företagets affärssystem som personalen på företaget har tillgång till. Problemet är att kunderna måste ringa eller mejla för att ta del av informationen.

Att ge kunden direktåtkomst till information, och där med en minskad resursförbrukning, innebär möjlighet till en mer professionell rådgivning och personlig service.

I det läget är en kundportal med koppling till affärssystemet den optimala lösningen. Informationen finns redan i affärssystemet och kunden bjuds in till kundportalen som en digital VIP-ingång till företaget.

Bizzjoiner - kundportalen med färdig koppling till Fortnox

Bizzjoiner är en kundportallösning för B2B verksamhet. En kundportal där kundens personal har tillgång till information och tjänster i ett mycket enkelt gränssnitt.

Förutom att Bizzjoiner har en generell koppling, som kan konfigureras till att ansluta till valfria system, finns ett antal färdiga kopplingar till specifika molnbaserade affärssystem (exempelvis Business Central från Microsoft). I och med den senaste uppdateringen finns nu även en färdig koppling för de företag som nyttjar Fortnox. Med denna koppling kan önskad information i affärssystemet enkelt lyftas fram och visas för kunden i kundportalen.

Exempel på helt färdiga scenarion som kan tas i bruk är:

• Produktinformation

• Följ order och leveranser

• Betalstatus och åtkomst till affärsdokument (orderbekräftelser, följesedlar och fakturor)

Kopplingen finns sedan en tid tillbaka publicerad som en APP i Fortnox appmarknad och tillhandahålls utan kostnad för er som redan har Fortnox affärssystem med integrationslicens och startar en prenumeration på Bizzjoiner.

Läs mer om den färdiga kopplingen på Fortnox appmarknad 

Bizzjoiner kundportal

Bizzjoiner är kundportallösningen för företag med återkommande företagskunder. På samma sätt som Fortnox är Bizzjoiner en prenumerationslösning där företaget till en fast månadskostnad har en garanterad funktionalitet utan att behöva bekymra sig om diverse IT-frågor.

I Bizzjoiner presenteras informationen i med en struktur som utgår från kunden, där kundens användare sätts i centrum. Förutom att ta del av färdig information från affärssystemet finns även rutiner för ärendehantering, nyhetspublicering och strukturerade samarbetsrutiner.

Bizzjoiner används idag av allt fler företag i många olika sorters verksamhet där en gemensam faktor är att de vill ge sina kunder en professionell kundvård med hjälp av en digital VIP-ingång.

Vill du veta mer om Bizzjoiner och hur den färdiga kopplingen till Fortnox kan underlätta företagets kundvård? Läs mer här!  

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Bizzjoiner AB och ej en artikel av Dagens industri

Finanskändisar går in i Kry-grundarens haussade olja: ”Vi är redan inne på nästa runda”

Josefin Landgårds bolag Mantle verkar inte ha inte lidit någon större skada av Läkemedelsverkets beslut att förbjuda deras cannabisolja. Den nya hudvårdsserien går som på räls och grundarna har siktet internationellt.

Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina Lönnkvist
Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina LönnkvistFoto:Josefine Stenersen

Mantles medgrundare och vd Josefin Landgård, som också var med och startade vårdgivaren Kry 2014, har precis avslutat sitt måndagsmöte med teamet på fem personer. Snart ska de bli åtta. 

Bolagets försäljning av en ny hudvårdsserie som innehåller så kallad cannabidiol-olja, CBD-olja förkortat, har gått som tåget sedan den lanserades i december 2020. 

Från att bolagets intäkter helt stannade av, på grund av att Läkemedelsverket förbjöd försäljningen av den CBD-oljan i mars i fjol, är Mantle nu på banan igen. Under 2021 beräknar man att omsätta 10 miljoner kronor.

”Vi visste att det skulle komma utmaningar med Mantle, som det gör när man är i en ny bransch. Men det är också det som gör att det finns stor potential”, säger Josefin Landgård, och hänvisar även till Krys resa.

Läkemedelsverkets beslut utgick från att oljan kan uppfattas som ett läkemedel, vilket i så fall inte är godkänt i Sverige. Mantle har överklagat till Förvaltningsrätten, men ärendet har inte prövats än.

”Vi är övertygade om att vi ska vinna i frågan, för vi har rätt i sak. Sedan är Sverige bara en marknad, så det är egentligen inte så viktigt. Vi vill använda den svenska marknaden för att bevisa vårt case, men nu har hudvårdsprodukterna tagit sådan fart att det inte är så viktigt längre”, menar Josefin Landgård.

Istället fick bolaget gå ut och be om förtroende från investerare, då de saknade försäljningssiffror att visa upp. Och det gick bra. I november i fjol tog Mantle in en investering på 12 miljoner kronor. Något som grundarna Josefin Landgård och Stina Lönnkvist då valde att inte kommunicera. 

Läs också: Kry-grundaren talar ut om vd-bytet: ”Fick feedback om att jag var gravid” 

Bland de nya ägarna återfinns Oriflame-ägarna Anna af Jochnick och Helene af Jochnick. Även Voi-grundaren Fredrik Hjelm har investerat, via bolaget Semjorka, samt investmentbolaget Ernström & Co som ägs av familjen Hielte-Hobohm och som också är delägare i bolag som Apotea och nyligen i Na-kd. Även Daniel Pilotti, grundare av Ryska Posten, och Johan Karlsson, vd på Slättö, står på ägarlistan. 

Även bolagets tidigare investerare Cristina Stenbeck, Susanna Campbell, Sophia Bendz och Emilia de Poret har lagt in pengar i den nya rundan. 

”De investerare vi har fått in nu är både starka strategiskt och kapitalstarka, vilket innebär att de kan skjuta till kapital i många rundor framöver. Det är inte alla affärsänglar som har möjlighet att vara med hur länge som helst”, säger Josefin Landgård.

CBD-oljan säljs fortfarande på andra marknader och för hudvårdsserien tittar nu Mantle på att börja sälja produkterna i Danmark och Storbritannien. Danmark för att det ligger nära Sverige och det finns en överlapp i skandinavisk kultur och influencers som är de som främst sprider marknadsföringen av produkterna. 

Storbritannien har en mer mogen CBD-marknad, men ännu ingen större spelare som har fått fäste, menar Josefin Landgård.

”Nu har vi galna tillväxtsiffror och vill resa pengar snart igen. Vi diskuterar just nu med brittiska riskkapitalister”, säger Josefin Landgård.

Men att lansera hudvård tar tid. Det är långa ledtider från att ha formulerat en produkt tills att den finns på marknaden. Hudvårdsserien skulle ha lanserats i Sverige förra sommaren, men förpackningarna som produceras i Italien blev försenade på grund av pandemin.

”Vi släppte produkterna 17 december och det blev direkt en hype. Men det är roligt att se att de också konverterar bra i försäljningen”, säger Josefin Landgård.

Förutom på Mantles egna sida säljs hudvården genom bland annat Lyko, Bangerhead och Kicks.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera