1515
Annons

”Överhettning i storstäderna” – de bygger startuphubb 20 mil från Stureplan

Max Martins och Abba-Björns gamla kompanjon Niclas Molinder siktar på att sätta Örebro på tech-kartan. Nu har han och medgrundaren Fredric Öjebrandt och Jörgen Vegraeus samlat 30 startupbolag under sitt tak. ”Det har blivit en överhettning i storstäderna”, säger Fredric Öjebrandt.

Creative Houses två medgrundare Jörgen Vegraeus och Fredric Öjebrandt.
Creative Houses två medgrundare Jörgen Vegraeus och Fredric Öjebrandt.Foto:Terése Andersson.
Creative Houses två medgrundare Jörgen Vegraeus och Fredric Öjebrandt.
Creative Houses två medgrundare Jörgen Vegraeus och Fredric Öjebrandt.Foto:Terése Andersson

I ett stort tegelhus i centrala Örebro, där en skofabrik tidigare huserade, spirar nu kreativiteten. Här har Fredric Öjebrandt, Niclas Molinder och Jörgen Vegraeus sitt hjärteprojekt: Kontorshotellet och startuphubben Creative House. 

Nästan hela våningsplanet har omvandlats till byggarbetsplats. Lokalerna förbereds för nya företag som vill ansluta sig till hubben. Taket har täckts av ett stort galler. Mellan pinnarna ska det snart hänga klätterväxter. 

”Vi söker inspiration från andra hubbar när vi bygger våra lokaler, och har bland annat varit i Berlin för att titta på trender”, säger Fredric Öjebrandt.

Ett så kallad coworking-område inne i huset.
Ett så kallad coworking-område inne i huset.Foto:Terése Andersson


Mycket har hänt sedan Creative House grundades av reklamveteranen Jörgen Vegraeus 2010 för att samla stadens egenföretagare under samma tak och dra nytta av varandras kompetenser. 

2016 stötte han på entreprenörerna Fredric Öjebrandt och Niclas Molinder (som grundat musikstartupen Auddly tillsammans med Max Martin och Björn Ulvaeus), och trion bestämde sig för att ge Creative House en ny förpackning. 

”Vi började adressera startupbolagen, drog igång nätverk och meetups och bjöd in investerare. Varje år har vi ett draknäste, Creative Dragons, tillsammans med andra aktörer, där bolag får pitcha inför flera kända namn”, berättar Fredric Öjebrandt. 

Idag är drygt 100 företag kopplade till huset, varav 30 är startups. 

”Vår take har varit mycket att ‘allt kan inte ske i Stockholm’”, säger Fredric Öjebrandt. 

Själv har han en framgångsrik bolagsresa i ryggen, med säkerhetsbolaget Great Security, där han fortfarande är delägare. Det har skapat en möjlighet att engagera sig i byggandet av Creative House, som grundfinansieras av en avgift från sina medlemmar. 

Tillsammans med Niclas Molinder och Samuel Danielsson har han också startat en så kallad ”venture studio”, som precis gått in som delägare i sitt första företag – golfstartupen Sista Nio.

Hannes Rydell har grundat golfappen Sista Nio.
Hannes Rydell har grundat golfappen Sista Nio.Foto:Terése Andersson

”Väldigt många spelar bara halva banan. Men oavsett hur många hål du vill spela, bokar du 18 hål. Sista Nio gör att golfspelare kan boka de tider som blir över. Golfklubbarna kan nyttja sina banor mer, och spelarna får lättare att hitta tid”, säger bolagets 20-årige grundare och vd Hannes Rydell. 

Sista Nio har hittills plockat in cirka 700 000 kronor i riskkapital, varav en del från golfproffset Mathias Grönberg, och planerar att rulla ut tjänst på riktigt under våren. 

Mathias Farnebo håller i en förproduktionsenhet av Moonlighting Industries smarta avståndsmätare för filmfotografer.
Mathias Farnebo håller i en förproduktionsenhet av Moonlighting Industries smarta avståndsmätare för filmfotografer.Foto:Terése Andersson

På samma våningsplan sitter Mathias Farnebo, vd på Moonlighting Industries, som har utvecklat ett smart fokussystem för filmkameror. 

”Vår teknik hjälper till att sätta skärpan. Vi frigör resurser för skådespelare och det blir mindre tid för omtagningar”, berättar vd:n. 

Tekniken har använts av filmandet av Viaplays nya satsning Maskineriet. Dessutom hoppas på att bolaget kunna ta steget över Atlanten inom ett år, och lansera produkten i USA. 

Andra startups som passerat huset är fintechbolaget Splitgrid, foodtechbolaget Deligate och healthtechbolaget Pausit. Och enligt grundarna har intresset växt för varje år. 

”Vi har varit bortskämda med att alltid haft en kölista på företag som vill in, men det är tuffare i läget som är nu”, säger Jörgen Vegraeus.

Sedan Di Digital var på besök har coronaviruset spridit sig alltmer i Sverige, och lamslagit världsekonomin. 

Det märks av inte minst hos Creative Houses många småbolag, där flera nu kämpar för att överleva. 

”Vissa bolag har sagt upp platser och en del företag som var på väg att flytta in har backat ur”, säger Fredric Öjebrandt. 

Han känner sig dock trygg över att de kommer att klara av utmaningarna som nu följer. 

Att nya startupbolag nu dyker upp i Örebro märker också den statliga investeraren Almi Invest av. 

”De senaste två åren har vi sett ett större investeringspropåer av hög kvalitet från Örebro”, säger Jenny Engerfelt som ansvarar för Almi Invests fond i Östra Mellansverige.

De håller just nu på att slutföra sin tredje investering i området.  

”Min känsla är att Örebro som startup-community definitivt har utvecklats de senaste två till tre åren”, säger hon. 

Samtidigt har Örebro, liksom många andra städer i Sverige, hamnat i skuggan vad gäller riskkapital. Medan Stockholm slukar 80,2 procent av riskkapitalet når Örebro inte ens upp i en procent, enligt en genomgång gjord av Di Digital baserad på nyemissioner under första halvan av 2019. 

Men framtiden ser desto ljusare ut. Fredric Öjebrandt lyfter upp fintechbolaget Transfer Galaxy som ett exempel på hur staden har fått ett uppsving.

Läs mer: ”Swish för utlandsbetalningar” växer snabbt – ser ökat behov i krisen 

”De och ett antal andra bolag har synts runtom i Sverige. Det blir lite 'Da Vinci-effekten', att man vågar för att andra vågar”, säger han. 

Creative House-grundarna pekar också på Örebro Universitet som en skatt för nystartade bolag. 

”Universitetet är ett draglok, där samlas runt 20 000 studenter med gott om kompetens inom artificiell intelligens. Där ser vi att det föds idéer”, säger Fredric Öjebrandt. 

För att ta tillvara på kompetensen har Creative House skapat ett eget AI-nätverk, med målet att generera nya bolag.

I staden finns också den universitetsägda företagsinkubatorn Inkubera. Örebro Universitet har dessutom ett holdingbolag som kan gå in med såddinvesteringar i bolag som föds ur deras forskning. 

”Startupscenen börjar få upp ögonen för andra städer än Stockholm. När vi var i Berlin såg vi samma utmaning – staden är superhet för startups. Men även där pratar man om vad som händer ute i landet. Det har blivit en överhettning i storstäderna litegrann”, säger Fredric Öjebrandt. 

Några veckor efter intervjun står de nya lokalerna redo för att ta emot ännu fler företag. Nu samlar den gamla skofabriken i Örebro över 110 bolag under sitt tak – en siffra som hade varit högre om inte coronakrisen slagit till. Men det lär inte bli den sista gången Creative House ömsar skinn.

”Vi får bygga på en våning till”, säger Jörgen Vegraeus skämtsamt. 

Creative Houses två medgrundare Jörgen Vegraeus och Fredric Öjebrandt.
Creative Houses två medgrundare Jörgen Vegraeus och Fredric Öjebrandt.Foto:Terése Andersson

 

 

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

Finanskändisar går in i Kry-grundarens haussade olja: ”Vi är redan inne på nästa runda”

Josefin Landgårds bolag Mantle verkar inte ha inte lidit någon större skada av Läkemedelsverkets beslut att förbjuda deras cannabisolja. Den nya hudvårdsserien går som på räls och grundarna har siktet internationellt.

Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina Lönnkvist
Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina LönnkvistFoto:Josefine Stenersen

Mantles medgrundare och vd Josefin Landgård, som också var med och startade vårdgivaren Kry 2014, har precis avslutat sitt måndagsmöte med teamet på fem personer. Snart ska de bli åtta. 

Bolagets försäljning av en ny hudvårdsserie som innehåller så kallad cannabidiol-olja, CBD-olja förkortat, har gått som tåget sedan den lanserades i december 2020. 

Från att bolagets intäkter helt stannade av, på grund av att Läkemedelsverket förbjöd försäljningen av den CBD-oljan i mars i fjol, är Mantle nu på banan igen. Under 2021 beräknar man att omsätta 10 miljoner kronor.

”Vi visste att det skulle komma utmaningar med Mantle, som det gör när man är i en ny bransch. Men det är också det som gör att det finns stor potential”, säger Josefin Landgård, och hänvisar även till Krys resa.

Läkemedelsverkets beslut utgick från att oljan kan uppfattas som ett läkemedel, vilket i så fall inte är godkänt i Sverige. Mantle har överklagat till Förvaltningsrätten, men ärendet har inte prövats än.

”Vi är övertygade om att vi ska vinna i frågan, för vi har rätt i sak. Sedan är Sverige bara en marknad, så det är egentligen inte så viktigt. Vi vill använda den svenska marknaden för att bevisa vårt case, men nu har hudvårdsprodukterna tagit sådan fart att det inte är så viktigt längre”, menar Josefin Landgård.

Istället fick bolaget gå ut och be om förtroende från investerare, då de saknade försäljningssiffror att visa upp. Och det gick bra. I november i fjol tog Mantle in en investering på 12 miljoner kronor. Något som grundarna Josefin Landgård och Stina Lönnkvist då valde att inte kommunicera. 

Läs också: Kry-grundaren talar ut om vd-bytet: ”Fick feedback om att jag var gravid” 

Bland de nya ägarna återfinns Oriflame-ägarna Anna af Jochnick och Helene af Jochnick. Även Voi-grundaren Fredrik Hjelm har investerat, via bolaget Semjorka, samt investmentbolaget Ernström & Co som ägs av familjen Hielte-Hobohm och som också är delägare i bolag som Apotea och nyligen i Na-kd. Även Daniel Pilotti, grundare av Ryska Posten, och Johan Karlsson, vd på Slättö, står på ägarlistan. 

Även bolagets tidigare investerare Cristina Stenbeck, Susanna Campbell, Sophia Bendz och Emilia de Poret har lagt in pengar i den nya rundan. 

”De investerare vi har fått in nu är både starka strategiskt och kapitalstarka, vilket innebär att de kan skjuta till kapital i många rundor framöver. Det är inte alla affärsänglar som har möjlighet att vara med hur länge som helst”, säger Josefin Landgård.

CBD-oljan säljs fortfarande på andra marknader och för hudvårdsserien tittar nu Mantle på att börja sälja produkterna i Danmark och Storbritannien. Danmark för att det ligger nära Sverige och det finns en överlapp i skandinavisk kultur och influencers som är de som främst sprider marknadsföringen av produkterna. 

Storbritannien har en mer mogen CBD-marknad, men ännu ingen större spelare som har fått fäste, menar Josefin Landgård.

”Nu har vi galna tillväxtsiffror och vill resa pengar snart igen. Vi diskuterar just nu med brittiska riskkapitalister”, säger Josefin Landgård.

Men att lansera hudvård tar tid. Det är långa ledtider från att ha formulerat en produkt tills att den finns på marknaden. Hudvårdsserien skulle ha lanserats i Sverige förra sommaren, men förpackningarna som produceras i Italien blev försenade på grund av pandemin.

”Vi släppte produkterna 17 december och det blev direkt en hype. Men det är roligt att se att de också konverterar bra i försäljningen”, säger Josefin Landgård.

Förutom på Mantles egna sida säljs hudvården genom bland annat Lyko, Bangerhead och Kicks.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera