1515

Över 8 miljoner använder Swish – nya vd:n: ”Vi ser en enormt stor tillväxt”

Över åtta miljoner svenskar har nu anslutit sig till betaltjänsten Swish. Men den nytillträdde vd:n Urban Höglund är inte nöjd. 

”Vi är på väg mot att uppfattas som svenskarnas digitala plånbok”, säger han. 

Men samtidigt som allt fler överger kontanterna för digitala alternativ saknas tillsyn från Finansinspektionen. 

Swish:s nytillträdde vd Urban Höglund.
Swish:s nytillträdde vd Urban Höglund.Foto:Press/TT

I juni kom nyheten: norska Vipps, danska Mobile Pay och finska Pivo slås samman i ett nytt samriskbolag för betallösningar i Norden. Med affären uppstår en ny jätte på marknaden inom mobilbetalningar. 

Men Swish stod utanför affären. 

”Varför vi inte var med är en ägarfråga som jag inte kan kommentera. Det som händer inom betalningsområdet, är väldigt spännande och givetvis följer vi utvecklingen”, säger Swish:s vd Urban Höglund.

Till sitt försvar är han ny på posten. Han tillträdde i augusti, efter att tidigare ha jobbat på Handelsbankens dotterbolag Ecster som liksom Swish är verksamma inom betalningslösningar. 

”Att säkra stabiliteten och tillgängligheten är vårt viktigaste uppdrag. Jag kan inte betona det mer”, säger Urban Höglund.
”Att säkra stabiliteten och tillgängligheten är vårt viktigaste uppdrag. Jag kan inte betona det mer”, säger Urban Höglund.Foto:David Lagerlöf

På mindre än 10 år har Swish etablerat en närmare monopolliknande position på marknaden för digitala direktbetalningar mellan privatpersoner. Det finns visserligen konkurrenter som Revolut och Paypal med liknande produkter, men ingen är i närheten av Swish:s position i Sverige. Tidigare försök, som Klarnas Swish-utmanare från 2017, har floppat. 

Enligt statistik från augusti är nu över 8 miljoner människor anslutna till betaltjänsten. Men planen är inte att sluta där. 

De senaste åren har Swish utökat kundbasen bland företag. Stora kunder inom detta segment är e-handlare liksom transportbolag som SL och SJ, där deras kunder till exempel köper biljetter på språng i mobilen. 

”1 september var en historisk dag för oss. Då hade vi fler betalningar till fler företagskunder än till privatkunder. Den utvecklingen kommer inte bara att gå förbi, det kommer att forsa förbi privatbetalningarna.”

Swish:s affärsmodell bygger på att ta betalt av de banker som erbjuder betaltjänsten. Efter nära ett decennium på marknaden har Getswish AB, där verksamheten drivs, nått en årlig omsättning på 187 miljoner kronor. Lönsamheten låter dock vänta på sig. 

”I nuläget är lönsamheten inget som reflekterar hur bra det går för Swish. Affären med privat- och företagskunden finns ute hos de deltagande bankerna och utanför Swish resultaträkning.” 

Bolaget förväntar sig dock att intäkterna kommer öka i samband med att handeln utvecklas, med till exempel så kallade ”Scan and pay-lösningar” där kunden genomför hela köpet själv. 

”Vi ser en enormt stor tillväxt i handeln. Att vi når ut där är dessutom bra, då finns det fler alternativa betalsätt.”

Men fokus framöver handlar inte enbart om företagskunder. Även inom segmentet för privatkunder planeras flera nya uppdateringar. Vd:n utesluter till exempel inte att det i framtiden kommer att gå att betala till utländska konton. 

”Vi ser över hur vi kan utveckla tjänsten både före och efter köp. Det är vårt nästa stora steg, och 2022 kommer det att komma nya tjänster kopplat till detta.” 

Utvecklingen sker i en tid då många äldre för första gången skaffat Swish, delvis drivet av pandemin. Det betyder dock inte att Swish tror att tillväxten kommer att avstanna i takt med att pandemin ebbar ut. 

”Vi är på väg mot att uppfattas som svenskarnas digitala plånbok.” 

I samma veva som Swish användarbas har kommit att omfatta en majoritet av befolkningen har allt fler övergett kontanter som betalmedel. Loppisar och föreningar har numera ersatt sedlarna och mynten med egna swish-nummer. Utvecklingen har fått Riksbanken att se över en möjlig e-krona, som i så fall skulle bli Sveriges första digitala centralbanksvaluta. Men än så länge finns inget statligt alternativ till att enkelt betala med digitala pengar mellan två personer. 

Det faktum att det är med banken som kunden skaffar sitt Swish-avtal medför att bolaget, Getswish, ej står under Finansinspektionens tyllsyn. Med andra ord är det bankernas ansvar att hantera och övervaka risker som penningtvätt och driftstörningar.

I ljuset av Swishs tillväxt flaggade Finansinspektionen i mars för att problem hos Swish inte längre enbart orsakar problem för enskilda individer – det är också en fråga som rör stabiliteten i det finansiella systemet. 

”Vårt samhällsansvar är stort. Säkerhet, tillgänglighet och stabilitet är vårt viktigaste uppdrag”, svarar Urban Höglund på frågan om hur han resonerar kring bolagets samhällsansvar. 

It-attacker har kommit upp på agendan under pandemin. Hur väl förberedda är ni på något liknande?
”Vi är precis som alla andra en del av samhället, och vi är i stort sett systemviktiga. Man ska alltid kunna swisha. Att säkra stabiliteten och tillgängligheten är vårt viktigaste uppdrag. Jag kan inte betona det mer.” 

Den stora utmaningen framöver stavas dock inte it-attack enligt vd:n. 

”Vad gäller utmaningar kan man se det på olika sätt. Det finns många tjänster som överlappar oss. Det finns både lagstiftning och tekniska möjligheter som gör att man kan konkurrera på den här marknaden. Vi har en stark position och en stor tillit till vårt varumärke. Det ska vi fortsätta att bygga på nu. Vi vill fortsatt ha ledartröjan.” 

 


Innehåll från TaniumAnnons

Full datavisibilitet kritiskt för god cybersäkerhet

Tim Best, Ernst&Young, Oliver Cronk, Tanium och Abhishek Ramavat, Ernst&Young
Tim Best, Ernst&Young, Oliver Cronk, Tanium och Abhishek Ramavat, Ernst&Young

Kombinationen av företagens snabba digitala transformationstakt och nya arbetsverktyg såsom exempelvis molnlösningar, IoT och IIoT genererar enorma mängder data. Samtidigt ökar förväntningarna på kontinuerlig access till system och information, oavsett enhet och plats. Vikten av att kartlägga hur data genereras, används och analyseras blir således extremt viktigt, inte minst med tanke på att riktlinjer och regelverk skärps allt mer.

Har företag inte full visibilitet av vad de lagrar och bearbetar är risken stor att de inte efterlever rådande lagar. Därför är det kritiskt att ha god översikt av – och insikt i – den data man genererar och delar. 

– I takt med att information dessutom blir allt mer gränslös och vi lever i ett samhälle som präglas av hyper-connectivity, gäller det att vara väldigt noga med varifrån och hur data accessas – risken är annars stor att säkerheten äventyras, konstaterar Abhishek Ramavat, Associate Partner Ernst&Young Norge, Cybersecurity.

Vet vad ni ska skydda

Kollegan Tim Best, Associate Partner Nordic Cybersecurity Leader, Ernst&Young, adderar att en grundläggande komponent i att skydda sina tillgångar är att veta exakt vad det är man vill skydda. 

– Full visibilitet är centralt för att kartlägga vilka delar av sina data man vill säkra. Detta är i förlängningen inget nytt, men ändå ägnar många företag betydande tid och resurser åt att jaga data i sina nätverk för att avgöra vad de ska skydda. Frågor man först bör ställa sig är dock: är detta affärskritiska data? Om vi tappar dem, tappar vi tillgänglighet, funktioner eller servicenivå? När man väl vet vad som ska skyddas kan man ägna sig åt nödvändiga sårbarhetsåtgärder.

Oliver Cronk, Chief IT Architect EMEA hos Tanium, tar analysen ett steg längre. Med rätt data och heltäckande visibilitet får man ett bättre beslutsunderlag vad gäller all riskhantering.

– Riskhantering har historiskt varit ganska subjektivt; olika experter har sett olika säkerhetsrisker. Ger man dock relevant data till skickliga medarbetare tar de också smarta och informerade beslut, samtidigt som man lättare upptäcker potentiella risker – och möjligheter.

Insikter som konkurrensfördel

Tim Best konstaterar att dylika möjligheter inkluderar att använda sina insikter som en konkurrensfördel. 

– Full visibilitet och regelefterlevnad genom hela tillverknings- och leveranskedjan förmedlar att man tar säkerheten på allvar och erbjuder trygga data såväl som stabila och pålitliga tjänster. Följden blir ökad tillit från kunderna, vilket i sin tur kan leda till fler marknadsandelar.

En annan avsevärd fördel är möjligheten att helt omdana rutinerna kring revisioner. Traditionellt sett har revisioner skötts manuellt och många företag känner sig därtill defensiva inför att få sitt arbete granskat. Här menar Oliver Cronk att datainsikter skulle kunna vara helt avgörande. 

– Genom att ha full kännedom om vad som pågår inom verksamheten kan man samverka med och ta hjälp av de som genomför revisionen, för att på så vis bättre precisera och förstå vilka utmaningar och risker som är mest angelägna. Möjligheten att prioritera de frågor som är mest överhängande blir också en fördel ur ett ekonomiskt perspektiv, avslutar han. 

Tydliga rutiner är centralt

Abhishek Ramavat påpekar emellertid att visibilitet inte är det enda sättet att belysa dolda risker. Medan data är de primära verktygen i riskutvärdering och -hantering, gäller det också att ha tydliga rutiner och processer på plats. 

– Vet vi inte hur datan hänger ihop och hur vi ska hantera den är det svårt att agera på sina insikter. Därför blir analysen minst lika viktig ur ett riskperspektiv. Om du inte agerar på din data samlar du i praktiken bara på dig en allt större katalog över dina problem. Att driva igenom nödvändiga insatser åtgärdar många risker, så en öppen kultur som präglas av samverkan är mycket viktigt, säger han, och får medhåll av Tim Best:

– Att utvärdera och öka den digitala mognaden är således oerhört värdefullt. Förutom att det bidrar till att blottlägga brister innebär det också att medarbetarna kan ta bättre och mer relevanta beslut kring verksamhetens cybersäkerhet, avslutar Tim Best.

www.tanium.com 

www.ey.com 

Mer från Tanium

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tanium och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?