Operabesökarna kliver in i virtuell verklighet

Göteborgsoperan tar utländska stjärnkoreografer och modern teknik till hjälp för att rivstarta det nya året. Den nya dansuppsättningen ”Here not here” är delvis gjord med hjälp av vr, virtuell verklighet.

Uppdaterad: 24 januari 2022, 10:26Publicerad: 20 januari 2022, 13:58

Jennifer Laxén

Text

Göteborgsoperan gör dansuppsättning i VRStängGöteborgsoperan gör dansuppsättning i VR.Atvis backar VR-initiativet med Göteborgsoperan

Med hjälp av dansarna Rachel McNamee och Anna Ozerkaia från Göteborgsoperans danskompani och deras avatarer färdas publiken till en virtuell värld.

Föreställningen ”Here not here”, som har världspremiär på Göteborgsoperan på fredagen, handlar om att vara vilse i vårt labyrintiska medvetande med vr-upplevelser i fokus. Bakom föreställningen står två internationella toppnamn: Den brittiska duon Maxine Doyle, mångårig koreograf och regissör på det brittiska teaterkompaniet Punchdrunk som ligger bakom den omskrivna liveupplevelsen ”Sleep no More” i bland annat New York, och scenografen Es Devlin, som bland annat ligger bakom scenshower för Beyoncé, U2 och The Weeknd samt två OS-invigningar.

I två akter tas besökarna med genom delar av operahuset där publiken aldrig tidigare släppts in. I den första vandrar man runt genom kulvertar och labyrinter och med hjälp av dansarna Rachel McNamee och Anna Ozerkaia från Göteborgsoperans danskompani och deras avatarer färdas publiken till en virtuell värld där tekniken fångar dansarnas rörelser och får de digitala 3d-modellerna att röra sig som de. Med hjälp av vr-glasögon kan besökarna röra sig fritt i den digitala världen och komma nära dansarna.

Vr-initiativet ingår i ett samprojekt mellan Göteborgsoperan, Västra Götalandsregionen, det kommunägda eventbolaget Göteborg & Co, Atvis, filmaren Gorki Glaser-Müller och Visual arena på Lindholmen science park. Syftet med projektet är att undersöka nya vägar för framtidens digitala scenkonst.

dansarna som har fått använda sig av motion capture-systemet, med kostymer med markörer.Foto:Gorki Glaser-Müller

Företaget bakom tekniken i föreställningen, Atvis, har gjort många interaktiva lösningar med vr, men aldrig tidigare något med inriktning på dans.

”Vi gör skräddarsydda lösningar åt mer industriella aktörer, till exempel Volvo, men det var jättespännande att det här projektet dök upp”, säger Peter Wallberg, vd på Atvis.

För första typen av det här samprojektet har Atvis haft en budget på några hundra tusen kronor, säger han. Tre till fyra månader av arbete ligger bakom vr-tekniken i dansföreställningen. För att kunna göra en full föreställning, och inte bara ett utdrag som i detta fall, så skulle budgeten hamna närmare en miljon kronor.

”Det har varit ett väldigt intressant projekt och därför har vi lagt lite extra tid på det”, säger Peter Wallberg.

Det är dansarna som har fått använda sig av motion capture-systemet, som gör upplevelsen ovanligt verklighetstrogen. De har fått ta på sig en slags kostym som man placerar markörer på. Markörerna på kostymerna är egentligen bara som reflexer och därför är kostymerna inte heller tunga. Ett kamerasystem med cirka 25 kameror sitter runtom i lokalen och bevakar på dansarna från olika vinklar med hjälp av reflexerna.

Under inspelningen ”pratar kamerorna ihop sig” och kan positionera punkterna väldigt precist och fort. Datan används för att skapa så kallade animationsskelett, som sedan i sin tur används för att skapa 3d-modeller av dansarna. All denna data läggs in i vr-headsetet för att skapa inlevelse.

”Fantasin kan löpa mer fritt”, säger Peter Wallberg.

Han tycker att det finns en potential i att uppleva dans på det här sättet. Tekniken kan skapa upplevelser som inte går att uppleva i verkligheten, som till exempel en tjugo meter stor avatar eller oändlig rekvisita. Däremot menar Peter Wallberg att tekniken inte är här för att ersätta den verkliga upplevelsen utan är tänkt att fungera som ett komplement.

”Here not here” spelas till 18 februari på Göteborgsoperan.

Innehåll från SoftwareONEAnnons

Så kan ramverket FinOps skapa affärstillväxt

Publicerad:22 maj 2023, 10:13

Lisbeth Vigermyr, vd för SoftwareOne Sweden.

Precis som säkerhet idag genomsyrar alla delar i ett företag behöver ett ramverk likt FinOps prägla hela bolagsstrukturen.

– FinOps är en organisatorisk och kulturell förflyttning där vi jobbar med att få ihop samspelet mellan finans, operations, DevOps och alla affärsenheter och tekniker, säger Lisbeth Vigermyr, vd för SoftwareOne Sweden.

De senaste åren har utvecklingen och användandet av cloudtjänster gått framåt i en rasande fart. För att hänga med i kapplöpningen är molnet idag fundamentalt för alla företag, med effekten att helt andra affärsmodeller uppstått. Kostnaderna för molntjänster ökar exponentiellt och på SoftwareOne ser man att marknaden har mognat för att ta upp konversationen kring vilka arbetssätt som kan bidra för bättre.

Det här är FinOps

Många tror felaktigt att FinOps är en förkortning av Financial Operations, men det stämmer inte, förtydligar Lisbeth Vigermyr. I själva verket är FinOps ett ramverk och arbetssätt som hjälper företag att ta kostnadskontroll och samtidigt organisera sig tillsammans för framtida innovation. Finans, affärsenheter, utvecklare, it-enheter och HR samarbetar för att få ut maximalt av sin cloudkostnad på ett datadrivet sätt och vid rätt tidpunkt.

– Vi ser ett ökat behov av att få hjälp med arbetssätt och best practice för att ta kontroll över och förstå sina cloudkostnader – och hur den informationen sedan kan användas för att uppnå företagsmålen och driva ny innovation. Då är FinOps helt rätt väg att gå, förklarar Lisbeth Vigermyr.

De största utmaningarna med Cloud

Enligt undersökningar gjorda av FinOps Foundation är de största utmaningarna med Cloud att kunna prognostisera kostnader, att kostoptimera lösningar och att samverka datadrivet.

– Många frågar sig hur man ska kunna lägga en budget på något så flytande som cloudtjänster. Utmaningen ligger i att köpa och innovera i molnet på ett strukturerat sätt som även inkluderar ekonomistyrning, säger Lisbeth Vigermyr.

SoftwareOne är idag en av världens största FinOps-partners och certifierade som FinOps MSP och som FinOps Platform. I ett typiskt uppdrag hjälper de organisationen att ta fram en strategisk riktning och kontroll. Genom att definiera en strategi för att optimera molnkostnader hålls kostnaderna inom en fördefinierad gräns över en bestämd tidsperiod.

– Vi säkerställer att företagets molnarkitektur är fit for purpose och förser ledningen med strategisk riktning och avancerade rapporter. Vidare faciliterar vi workshops och utbildningar för kulturell förändring med FinOps ramverk, berättar Lisbeth Vigermyr och avslutar:

– Som kund är det aldrig för sent eller för tidigt att börja med FinOps – det är som med vilken träning som helst – aldrig för sent och kan dessutom rädda många kostsamma kvartalsslut.