1515

”Om ett par år är ljudboken större än pocket”

Tio år efter att Jonas Tellander grundade ljudbokstjänsten Storytel närmar sig bolaget en miljardvärdering. Men resan dit har varit allt annat än rak.

Jonas Tellander, vd och grundare av Storytel.
Jonas Tellander, vd och grundare av Storytel.

”Jag insåg att om jag misslyckades med pitchen så skulle bolaget gå i konkurs. Dessutom skulle jag göra bort mig inför alla jag någonsin känt”, berättar Jonas Tellander.

Året är 2008 och han har i sista stund fått erbjudande om att delta i det nystartade tv-programmet Draknästet. Hans företags ekonomi är minst sagt ansträngd och pitchen för drakarna är ett av de absolut sista halmstråna han kan gripa efter.

”Pengarna var slut överallt. Jag vaknade varje morgon och trodde att jag skulle få en hjärtattack. Jag tittade på massa olika finansieringskällor, samarbeten, white label och så slängde jag in en ansökan till Draknästet”.

Väl på plats i tv-studion så satt pitchen. Drakarna gav tummen upp.

”Men sen var det tre drakar som hoppade av ganska snabbt. Richard Båge och Sven Hagströmer var de som till slut ville vara med, och det blev Richard Båge som gick in med en miljon för 10 procent av bolaget”, berättar Jonas Tellander.

Vi lanserade på bokmässan 2005. Efter sex månader hade vi 3-4 betalande kunder.

10 procent av Storytel är i dag värt 84 miljoner kronor. Sedan förra sommaren är bolaget noterat på Aktietorget med ett börsvärde på strax över 800 miljoner kronor. Affärsidén har varit densamma hela tiden: Att sälja en prenumerationstjänst för ljudböcker i mobilen. Som Spotify fast med Camilla Läckberg och Lars Kepler istället för Lady Gaga och Veronica Maggio.

Läs mer: Storytel passerar 250 miljoner i ljudboksförsäljning

”Det började med att jag satt på flyget hem från New York. Det var 2003, jag hade precis köpt en iPod och testade ljudboksappen Audible. De var noterade på Nasdaq då så jag köpte aktier i bolaget. Två veckor senare gick Apple in och kursen fyrdubblades”, säger Jonas Tellander.

Den strålande aktieaffären ledde till idén om att samarbeta med Audible (som numera ägs av Amazon) och ta dem till Norden. Men det hela rann ut i sanden. I stället startade Jonas Tellander och medgrundaren Jon Hauksson en egen boktjänst, då med namnet Bokilur.

”Vi lanserade på bokmässan 2005. Efter sex månader hade vi 3-4 betalande kunder”.

Åren fram till Draknästet var fyllt av ekonomiska utmaningar och blygsam tillväxt. Men 2010, efter att Iphone fått fäste i Sverige och Spotify lanserat sin betaltjänst, lossnade affärerna.

”Sommaren 2010 hade vi 4000 abonnenter. Sedan dess har vi vuxit i stort sett varje månad sex år i rad. Vi har nästan dubblat intäkterna varje år”.

Storytel omsatte i fjol drygt 300 miljoner kronor med en liten vinst. Planen har varit, och är, att återinvestera allt bolaget tjänar i marknadsföring och innehåll. I fjol köpte Storytel därför förlagsgruppen Massolit som bland annat äger B Wahlströms bokförlag. Köpet innebar också att Storytel tog över Massolits plats på Aktietorget och sedan dess handlas aktien där.

”Listningen på Aktietorget var inget självändamål. Det jag var intresserad av var B Wahlströms, att komma in i själva skapandet av berättelserna”, säger Jonas Tellander.

Läs mer: Sven Hagströmer går in i Storytel

Precis som det mesta i musikbranschen behöver gå via skivbolagen är det i bokbranschen förlagen som sitter på innehållet. Runt 60 procent av Storytels intäkter skickas vidare till förlagen. Att få kontroll över innehållsskapandet är därför en nyckel till att kunna höja vinstmarginalen.

Vi försöker efterlikna tv-serieformatet.

I februari meddelade Storytel att de ska börja ta fram egenproducerat material för sin plattform. Förebilden är tv-jätten Netflix och Amazon.

”Framförallt handlar det om att det innehåll som våra kunder lyssnar på i dag är traditionellt framtagna böcker. Vi håller på att ta fram innehåll som är mer anpassat för att lyssna på, med mer talspråk”, säger Jonas Tellander och tillägger:

”Vi försöker efterlikna tv-serieformatet. Vi delar upp berättelserna i episoder så att det blir mer som en säsong än som en bok”.

Läs mer: Nextory tar in 20 miljoner för att få e-boken att lyfta

Konkurrensen på ljudboksmarknaden är än så länge betydligt lugnare än inom film- och musikstreaming men ökar stadigt. Audible är störst globalt, Nextory och Readly finns i Sverige och danska Mofibo har expanderat till den svenska marknaden. Dessutom tittar stora förlag på alla marknader på att lansera egna tjänster, enligt Jonas Tellander.

”Bonnier Bookbeat, är det senaste tillskottet. Vi fattade för 2,5 år sedan beslutet att satsa på att bygga vårt varumärke för att inte låta någon köra förbi oss för att vi var okända. Det är som med Apple Music i Sverige, Spotify är lite för starka för att folk ska orka byta. Det blir ett skydd”.

Jag tror verkligen att ljudboken om 10 år är större än den tryckta boken i den svenska bokbranschen.

Strax över 200 000 personer prenumererar i dag på Storytel, majoriteten av dem är svenskar men bolaget finns även i Norge, Danmark, Polen och Holland. Jonas Tellander är övertygad om att ljudboken snart kommer att gå om pocketboken i Sverige.

”Jag tror verkligen att ljudboken om 10 år är större än den tryckta boken i den svenska bokbranschen. I volym och pengar kommer ljudboken att passera pocketboken redan om ett par år”.


Innehåll från TaniumAnnons

Full datavisibilitet kritiskt för god cybersäkerhet

Tim Best, Ernst&Young, Oliver Cronk, Tanium och Abhishek Ramavat, Ernst&Young
Tim Best, Ernst&Young, Oliver Cronk, Tanium och Abhishek Ramavat, Ernst&Young

Kombinationen av företagens snabba digitala transformationstakt och nya arbetsverktyg såsom exempelvis molnlösningar, IoT och IIoT genererar enorma mängder data. Samtidigt ökar förväntningarna på kontinuerlig access till system och information, oavsett enhet och plats. Vikten av att kartlägga hur data genereras, används och analyseras blir således extremt viktigt, inte minst med tanke på att riktlinjer och regelverk skärps allt mer.

Har företag inte full visibilitet av vad de lagrar och bearbetar är risken stor att de inte efterlever rådande lagar. Därför är det kritiskt att ha god översikt av – och insikt i – den data man genererar och delar. 

– I takt med att information dessutom blir allt mer gränslös och vi lever i ett samhälle som präglas av hyper-connectivity, gäller det att vara väldigt noga med varifrån och hur data accessas – risken är annars stor att säkerheten äventyras, konstaterar Abhishek Ramavat, Associate Partner Ernst&Young Norge, Cybersecurity.

Vet vad ni ska skydda

Kollegan Tim Best, Associate Partner Nordic Cybersecurity Leader, Ernst&Young, adderar att en grundläggande komponent i att skydda sina tillgångar är att veta exakt vad det är man vill skydda. 

– Full visibilitet är centralt för att kartlägga vilka delar av sina data man vill säkra. Detta är i förlängningen inget nytt, men ändå ägnar många företag betydande tid och resurser åt att jaga data i sina nätverk för att avgöra vad de ska skydda. Frågor man först bör ställa sig är dock: är detta affärskritiska data? Om vi tappar dem, tappar vi tillgänglighet, funktioner eller servicenivå? När man väl vet vad som ska skyddas kan man ägna sig åt nödvändiga sårbarhetsåtgärder.

Oliver Cronk, Chief IT Architect EMEA hos Tanium, tar analysen ett steg längre. Med rätt data och heltäckande visibilitet får man ett bättre beslutsunderlag vad gäller all riskhantering.

– Riskhantering har historiskt varit ganska subjektivt; olika experter har sett olika säkerhetsrisker. Ger man dock relevant data till skickliga medarbetare tar de också smarta och informerade beslut, samtidigt som man lättare upptäcker potentiella risker – och möjligheter.

Insikter som konkurrensfördel

Tim Best konstaterar att dylika möjligheter inkluderar att använda sina insikter som en konkurrensfördel. 

– Full visibilitet och regelefterlevnad genom hela tillverknings- och leveranskedjan förmedlar att man tar säkerheten på allvar och erbjuder trygga data såväl som stabila och pålitliga tjänster. Följden blir ökad tillit från kunderna, vilket i sin tur kan leda till fler marknadsandelar.

En annan avsevärd fördel är möjligheten att helt omdana rutinerna kring revisioner. Traditionellt sett har revisioner skötts manuellt och många företag känner sig därtill defensiva inför att få sitt arbete granskat. Här menar Oliver Cronk att datainsikter skulle kunna vara helt avgörande. 

– Genom att ha full kännedom om vad som pågår inom verksamheten kan man samverka med och ta hjälp av de som genomför revisionen, för att på så vis bättre precisera och förstå vilka utmaningar och risker som är mest angelägna. Möjligheten att prioritera de frågor som är mest överhängande blir också en fördel ur ett ekonomiskt perspektiv, avslutar han. 

Tydliga rutiner är centralt

Abhishek Ramavat påpekar emellertid att visibilitet inte är det enda sättet att belysa dolda risker. Medan data är de primära verktygen i riskutvärdering och -hantering, gäller det också att ha tydliga rutiner och processer på plats. 

– Vet vi inte hur datan hänger ihop och hur vi ska hantera den är det svårt att agera på sina insikter. Därför blir analysen minst lika viktig ur ett riskperspektiv. Om du inte agerar på din data samlar du i praktiken bara på dig en allt större katalog över dina problem. Att driva igenom nödvändiga insatser åtgärdar många risker, så en öppen kultur som präglas av samverkan är mycket viktigt, säger han, och får medhåll av Tim Best:

– Att utvärdera och öka den digitala mognaden är således oerhört värdefullt. Förutom att det bidrar till att blottlägga brister innebär det också att medarbetarna kan ta bättre och mer relevanta beslut kring verksamhetens cybersäkerhet, avslutar Tim Best.

www.tanium.com 

www.ey.com 

Mer från Tanium

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tanium och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?