1515
Annons

Nya vd:n efter ägarbytet: ”Vill bli ett av de största indiebolagen”

En ny majoritetsägare har tagit över och grundaren och vd:n Diego Farias har checkat ut. Nu är det Roshi Motmans tur att leda det datadrivna skivbolaget Amuse, vars omsättning ser ut att kunna passera en halv miljard i år.

Amuse vd Roshi Motman på bolagets nya Stockholmskontor.
Amuse vd Roshi Motman på bolagets nya Stockholmskontor.Foto:Joey Abrait

”Vi vill bli ett av de största, globala indiebolagen för den nya generationen”, säger Roshi Motman.

Mycket har hänt sedan Amuse grundades 2015 av fem entreprenörer med en bakgrund från bland annat Spotify och skivbranschen. I dag har alla utom en lämnat. Samtidigt har brittiska Bridford seglat upp som ny majoritetsägare.

När den förre vd:n, medgrundaren Diego Farias, lämnade Amuse i januari var Roshi Motman hans naturliga efterträdare. Hon hade då jobbat som bolagets operativa chef sedan oktober 2020, och innan dess ägnat 15 år åt olika internationella chefsjobb på Kinnevikbolagen Tele2 och Millicom. 

”Min styrka är att ställa om organisationer så de levererar enligt plan”, säger hon.

Amuse affärsidé går ut på att hjälpa självständiga artister få ut sin musik på plattformar som Spotify och Apple Music. Genom att göra detta får man tillgång till data som används för att kartlägga vilka låtar som ser ut att prestera bäst. Med denna information i ryggen kan Amuse ”signa” enskilda låtar, marknadsföra dem och ta del av deras framtida royaltyintäkter. 

”Vi vill vara artisternas bästa vän. De ska kunna fokusera på sin konst och låta oss sköta resten”, förklarar Roshi Motman.

I Sverige ger man redan nu skivbolagsjättarna Sony, Universal och Warner en match. När Di Digital träffar Roshi Motman på bolagets nya Stockholmskontor i början av april kan hon stoltsera med att 28 procent av låtarna på Sveriges Spotify Top 50 har distribuerats av Amuse, eller signat med bolaget.

Mycket talar faktiskt för att Amuse på egen hand sett till att Sverige i dag har betydligt mer ”independent”-musik på topplistorna än för fem år sedan. Det gäller allt från indierock och indiepop till hiphop och rap. 

Nu vill man rita om marknaden på andra håll i världen också, inte minst i USA, Storbritannien och övriga Europa.

”Vi har användare i över 150 marknader och vår skivbolagsdel är mycket stark i flera av dem”, säger Roshi Motman.

Hennes engagemang i Amuse började redan 2015 då hon kom i kontakt med grundaren och förre vd:n Diego Farias. Båda har en bakgrund på Kinneviks teleoperatör Millicom i Afrika och Roshi Motman blev en av Amuse första ängelinvesterare redan 2016.

På den tiden var hon fortfarande vd för Millicom i Ghana. Men 2018 flyttade hon hem till Sverige och började då bolla tankar med Diego Farias igen. 

”Jag var imponerad av Amuse teknik. Både den robusta distributionsplattformen och processen med vilken Amuse upptäcker ny talang. Bolaget hade redan en stark position i Sverige och jag såg en jättefin potential för att accelerera tillväxten globalt”, säger hon.

Hösten 2020 satte sig Roshi Motman i styrelsen och redan efter någon månad blev hon bolagets operativa chef. Ett drygt år senare, i slutet av januari i år, blev hon alltså vd. 

Varför Diego Farias lämnade Amuse är inget hon vill kommentera. 

”Han slutade av privata skäl”, säger Roshi Motman.

Inte heller Diego Farias vill ge någon kommentar till avhoppet eller vad han ska göra härnäst, när Di Digital ringer upp.

Under tiden har Amuse fortsatt att visa upp stark tillväxt. I fjol uppgick bruttointäkterna till drygt 290 miljoner kronor, vilket är nästan en fördubbling mot året innan.

”Vi ser liknande tillväxt i år”, säger vd:n, och indikerar därmed att omsättningen mycket väl kan överstiga en halv miljard i år.

De årliga förlusterna är ansenliga, men backade från nära 100 Mkr 2019 till drygt 70 Mkr 2020.

”Vi minskade förlusterna kraftigt även under 2021, vilket är ett tydligt tecken på att vi har en hållbar tillväxt”, säger Roshi Motman.

2022 beskriver hon annars som ett ”investeringsår”. Någon vinst lär det inte bli tal om. Snarare tycks det troligt att den nya storägaren Bridford skjuter till mer pengar, även om vd:n inte vill kommentera det.

Enligt den senaste aktieboken äger Bridford närmare 59 procent av Amuse. Bolaget, som även är storägare i den svenska batteritillverkaren Northvolt, kontrolleras av Jörg Mohaupt, som sitter i Amuse styrelse. Han är i sin tur är skolad inom Access Industries som ägs av en av Storbritanniens rikaste män, den ukrainskfödde affärsmannen Len Blavatnik. Access Industries har stor erfarenhet av musikbranschen och är storägare i börsnoterade Warner Music och Spotifys franska konkurrent Deezer.

”Det är en jättestyrka att ha en långsiktig ägare som Bridford”, säger Roshi Motman.

Andra storägare är grundaren och förre vd:n Diego Farias med 10 procent av aktierna, Raine Group med Spotifys tidiga rådgivare Fred Davis som partner, som äger knappt 9 procent, och artisten Will.I.Am som investerade tidigt äger kring 4 procent av aktierna.

Hur mycket Amuse värderas till är inget Roshi Motman vill kommentera. Klart är dock att bolaget i dag har kring 60 medarbetare, varav ett 50-tal i Stockholm och resten i London, New York och Nashville.

”Vi rekryterar och ska öka vår internationella representation, samt investera i marknadsföring”, säger hon.

En knivig fråga är vilket ansvar Amuse har för musik som är olämplig att distribuera av olika skäl. När ämnet kommer upp säger Roshi Motman att man lyder under det regelverk som streamingjättarna satt upp och plockar ner låtar direkt om man blir ombedd. Som exempel nämner hon musik som bryter mot upphovsrätten, exempelvis genom att innehålla otillåtna samplingar.

När de gäller de kring 5000 låtarna som Amuse signat själva känner hon ett större ansvar. Principen är att artisterna ska få uttrycka sig på det sätt de vill. Men även yttrandefriheten har ju vissa begränsningar. 

Ett problemområde, som Di Digital tar upp under intervjun, gäller dolda hot i låttexter inom den svenska gangsterrappen. Debatten blossade bland annat upp i samband med mordet av den svenske rapparen Einár i december.

Vad gör ni om ni upptäcker ett dolt hot om våld i en av de låtar ni signat?

”Vi har inga algoritmer som kan upptäcka dolda hot. Mig veterligen har det inte förekommit. Men det skulle vi behöva ta ställning till. Vi är laglydiga och vill inte bidra till att stödja dolda hot”, säger Roshi Motman.

Innehåll från HogiaAnnons

”Därför måste kedjans alla delar hålla vid en cyberattack”

Efterhand som samhället blir mer digitaliserat ökar cyberbrottsligheten oerhört snabbt; den har blivit en global, evolutionsdriven affärsidé som omsätter enorma summor och skapar omfattande problem för aktörer världen över.

– Cybersäkerhet är en katt-och-råtta-lek med en mängd olika dimensioner, betonar Bjarne Johannesen, chefsdesigner inom infrastruktur på Hogia.

Cyberbrottslighet har gått från att handla om enstaka individer i en källare, till företagsliknande verksamheter med stora organisationer, tydliga mål och uttalade visioner. Den ökade tillgängligheten och komplexiteten har medfört att det blir allt vanligare att externa aktörer betalar för att få denna typ av attacker utförda – cybercrime-as-a-service. 

– Cyberbrottsligheten är synnerligen sofistikerad och tröskeln för att nyttja sådana tjänster blir allt lägre. Därför kan man inte enbart beakta externa hot, utan alla företag bör också ta hänsyn till interna risker. Vi lever i en informationsdriven värld och information kan lätt hamna i fel händer, oavsett om det beror på illvilja eller är ett misstag, konstaterar Per Boman, IT-säkerhetsspecialist hos Hogia. 

Den vanligaste hotbilden är fortfarande riktade attacker, såsom phishingattacker, där medarbetare, oavsett vem man är eller vad man arbetar med, exempelvis luras att klicka på osäkra länkar i falska e-postmeddelanden. Syftet för de kriminella är att på så sätt komma över uppgifter för att kunna ta sig in i företagets IT-system. Hogia, som under många år har byggt avancerade systemstöd inom HR, transport, lön och ekonomi, satsar därför stora resurser både på att utbilda sin personal förebyggande och på att bygga system med en så säker arkitektur som möjligt. 

– Ju större chans till ekonomisk vinning, desto mer tid ägnas åt att få länken eller budskapet i det falska mailet att kännas seriöst. Därför räcker det inte att enbart satsa på riktigt bra säkerhetssystem, utan det är centralt att kontinuerligt utbilda sina medarbetare kring hur cyberkriminella arbetar, förklarar Martin Thulin, utvecklingsansvarig för Hogia Signit.

– Vi har också valt att sätta säkerheten som främsta fokus i exempelvis vår digitala signeringstjänst Hogia Signit. Endast fyra av tjugofyra granskade signeringstjänster uppfyller kraven som EU-förordningen eIDAS ställer på avancerade elektroniska underskrifter, och Hogia Signit är en av dem. 

Ha en plan på plats

Både Martin, Per och Bjarne understryker vikten av att ha en utförlig plan på plats. Redan innan olyckan är framme behöver man ha färdiga rutiner så att man vet precis vad man ska göra om företaget drabbas av ett intrång. 

– Man behöver inte vara expert för att ta de första stegen. Tillsammans kan man komma en bra bit på väg vad gäller att identifiera risker och konsekvenser. Därefter bör man kartlägga sina viktigaste tillgångar – vad måste man skydda respektive vad vill man skydda? Skulle något ändå hända gäller det att ha kommunikationen på plats och vara transparent både med medarbetare och kunder, betonar Bjarne. 

Säkerhet som matchar brottsligheten

Även med de bästa avsikter kan det dock vara svårt att hålla sig à jour med den snabba utvecklingen och än svårare att på egen hand täppa till alla potentiella säkerhetshål. 

– Av den anledningen lägger Hogia omfattande resurser på omvärldsbevakning, för att ha stabila och robusta system vars säkerhet matchar den cyberkriminella utvecklingen, berättar Per Boman.

 Själva arbetar Hogia i lager på lager för bästa tänkbara säkerhet.

– Kärnan – våra kunders data – är det viktigaste. Det är med avstamp i detta som vi bygger våra lösningar och våra många olika lager av säkerhet, såväl som hanterar data och kryptering, behörigheter och mycket mer. Med tydliga regler och rutiner på plats kan vi leverera nya, säkra versioner av våra applikationer – varje dag. Därutöver har vi automatiska säkerhetskontroller i leveransprocessen, som larmar direkt vid avvikelser, förklarar Bjarne.

– De cyberkriminella är experter på att hitta de svaga länkarna, därför måste kedjans alla delar hålla vid en attack. Av den anledningen är det så viktigt att såväl de IT-system som vi själva använder och de vi utvecklar håller högsta klass. Men inte ens det räcker. Kompetens och medvetenhet hos alla våra medarbetare är minst lika viktigt när det kommer till att förhindra cyberattacker. Att våra kunder kan lita på oss som en säker IT-leverantör och att de kan vända sig till oss för att få råd och svar är det allra viktigaste för Hogia! 

Läs mer om Hogias säkerhetslösningar här  

Se Hogias affärssystem här 

 

Mer från Hogia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Hogia och ej en artikel av Dagens industri

Hjälper stekheta sektorn att fånga kunder – tar in friskt kapital

Nystartade Ripe hjälper saas-bolag att hitta och behålla kunder. Bolaget backas sedan tidigare av Krys vd Johannes Schildt, och nu tar bolaget in 20 miljoner kronor från riskkapitalbolagen Earlybird och Alliance. 

Jonatan Dykerts och Elin Lütz.
Jonatan Dykerts och Elin Lütz.Foto:Jenny Hammar

Ripe erbjuder ett verktyg hjälper kunder inom product-led growth eller produktledd tillväxt, en vanlig och viktig tillväxtstrategi inom saas-bolag (mjukvara som prenumerationsmodell, red. anm). Som namnet antyder innebär produktledd tillväxt att produkten är själva ”nyckeln”, som gör att företaget kan skaffa kunder och generera intäkter. Exempel på bolag som använder sig av strategin är meddelartjänsten Slack och molntjänsten Dropbox.

”De bästa och snabbast växande mjukvarubolagen idag kombinerar dessa produktledda rörelser med säljteam som når ut till rätt kund vid rätt tillfälle”, förklarar medgrundaren Elin Lütz.

Tillsammans med medgrundaren Jonatan Dykerts har hon utvecklat en plattform som gör det möjligt för bolag att koppla ihop sina viktigaste datakällor för att effektivare kunna agera och ta nästa steg med deras bästa kunder. 

”Det kan vara kunder som kanske redan har loggat in och påbörjat en testperiod, eller blivit inbjudna av en kollega. Vi visar företagen vilka kunder de borde nå ut till och låter säljteam och andra kundorienterade team agera på kunderna direkt, inuti deras egna produkter”, fortsätter hon.

Ripe grundades förra året, och i en mindre ängelrunda fick man med sig Krys vd Johannes Schildt och teknikchef Fredrik Nylander. De är med även i denna gång, men leder rundan på 20 miljoner kronor gör det tyska riskkapitalbolaget Earlybird och norsk-svenska Alliance Venture. Värderingen landar på 100 miljoner kronor med de nya pengarna inräknade.

”Med pengarna ska vi växa teamet och accelerera produktutvecklingen. Industrin genomgår stora förändringar, det är spännande tider”, säger Elin Lütz.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera