1515
Annons

Nya detaljerna om Apples bil: Har förmodligen inte ens en ratt

Apple söker en fordonspartner som låter techjätten ha fullständig kontroll över både hårdvara och mjukvara. Det är en av uppgifterna som framkommer i amerikanska CNBC:s rapportering. Fordonet ska också ha den högsta nivån av självkörning.

Apples vd Tim Cook tiger om företagets bilprojekt.
Apples vd Tim Cook tiger om företagets bilprojekt.Foto:Patrick T. Fallon

Självkörande bilar kategoriseras i fem steg enligt den internationella SAE-skalan.

Fordon på nivå 1 och 2 har stöd som vibrationer i ratten om föraren kör över en mittlinje och kan bistå med att bromsa automatiskt vid risk för kollision.

Nivå 3 och 4 beskrivs som helt självkörande inom begränsade områden eller situationer som köer, men där föraren hela tiden behöver vara uppmärksam.

Teslas autonoma funktion är enligt bolaget själva på nivå 3.

När Apple nu sägs bygga en bil kommer den hoppa över alla tidigare generationer och gå direkt på nivå 5; ett fullständigt autonomt fordon, utan någon mänsklig interaktion vad gäller framförandet. Bilen behöver inte ens ha en ratt.

Något sådant finns inte i stor skala i dag, och få trafikmyndigheter i världen kan sägas vara redo med regelverket.

Om uppgifterna kring Apples plan stämmer gör det med andra ord inte så mycket att startplanen sägs vara satt till 2024.

Läs mer: Nya rekordsnabba självkörande lastbilar – men EQT:s uppstickare kan tvingas ut ur Sverige

Tidigare i veckan framkom uppgifter att det är koreanska Kia som ligger närmast att få bygga Apples kommande bil.

Kias moderbolag Hyundai har tidigare bekräftat att de för samtal med Apple, medan Apple själva inte lämnat någon kommentar om projektet, som tidigare kallades ”Titan”.

Kia har en stor fabrik i den amerikanska delstaten Georgia, vilket enligt uppgifterna i CNBC är där Apples bil ska kunna tillverkas.

Källorna säger vidare att det inte handlar om en modell av Kia med Apple-utrustning, utan en riktig Apple-bil. Primärt ska fordonen kunna användas för sista milen-leveranser och självkörande taxi, uppger personer med insyn.

Viktigast för Apple i samarbetet är att de får fullständig kontroll över både hårdvara och mjukvara.

Kia ska å sin sida se samarbetet som viktigt för sin egen utveckling av framtida autonoma fordon.

Tesla har meddelat att de jobbar på en nivå 5-bil som ska kunna vara redo 2021. Teslachefen Elon Musk menar att sådana fordon, satta i taxinäring, skulle vara det som motiverar det extrema börsvärdet. Varje Tesla skulle då rulla betydligt mer och generera ett högre värde per producerad bil.

Bygger infrastruktur för delad elbilsladdning: ”Folk är faktiskt ärliga”

Start up-bolaget Chargenode satsar på delad elbilsladdning. En central laddenhet kan serva många uttag.

Bilarna laddas växelvis i ett kösystem beroende på avresetid som bilägaren angett.

”Folk är faktiskt ärliga”, säger vd:n Kristian Sandahl.

Chargenode med vd Kristian Sandahl utvecklar och bygger digital infrastruktur för laddning av elbilar.
Chargenode med vd Kristian Sandahl utvecklar och bygger digital infrastruktur för laddning av elbilar.Foto:Björn Larsson Rosvall

Med ökad försäljning av laddbara bilar stiger behovet av smarta laddlösningar. 

”Många bilar står parkerade längre tid än de behöver ladda. Det behövs inte en laddbox vid varje parkeringsplats om man istället kan dela på laddningen”, säger Kristian Sandahl som fick idén efter att själv ha stått i kö vid publika laddstationer.

Bolaget bildades 2018 och laddsystemet lanserades 2020. Omsättningen har mer än fördubblats från cirka 25 Mkr till 55 Mkr i fjol. Målet i år är 110 Mkr.

”Vi siktar på att fördubbla omsättningen varje år de närmaste fyra åren och någon gång mot slutet av nästa år tror vi på lönsamhet”, säger Kristian Sandahl.

Tekniken bygger på ett centralt laddskåp som kan kopplas ihop med upp till 54 ladduttag. Varje uttag kan ge 22 kW. Mjukvara övervakar och styr via en molntjänst så att laddningen flyttas runt mellan bilarna. 

”Bilföraren scannar in en QR-kod på ladduttaget och skriver in vilken tid man planerar att åka iväg så ser systemet till att bilen är laddad då”, säger marknadsansvarige Joakim Blomquist och visar appen på sin mobiltelefon.

”Via appen sköts också all betalning så det blir enkelt både för den som äger laddplatsen och bilägaren”, fortsätter han.

Bland de första att installera Chargenodes system var Hills golfklubb i Mölndal med drygt 130 ladduttag som sitter i belysningspelare. Strax intill ligger nybyggda Hills Villastad med flera olika bostadsrättsföreningar. Där har Chargenode monterat sitt laddsystem genom en balk som ser ut som ett prydligt staket.

”Systemet kan enkelt skalas upp och passar väldigt bra för alla platser där man vanligen står parkerad några timmar som vid arbetsplatser, hotell, golfbanor, bostadsrättsföreningar och flygplatser”, säger Kristian Sandahl.

”Vår teknik gör att alla bilar laddas efter behov istället för att alla får mindre effekt när det är många som ska ladda samtidigt.” 

Med vetskapen om när bilägarna vill ha sin bil startklar kan systemet också utnyttja lägre energipriser på natten. 

Bolaget har installerat cirka 6 000 ladduttag på olika platser i Sverige och har i år även börjat sälja i Norge.

I slutet av förra året blev det klart att Stena-arvtagarnas investmentbolaget Formica Capital satsar 115 Mkr i Chargenode. 

”Utan det kapitalet hade vi inte kunnat växa så snabbt”, säger Kristian Sandahl som ihop med flera i personalen äger 81 procent medan Formica och övriga investerare äger 19 procent. 

Han tar emot i bolagets nya lokaler i Mölndal som görs i ordning för inflyttning. Ett större lager är välkommet.

”Komponentbristen är kännbar, men vi har ändå klarat det ganska bra eftersom vi använder standardkomponenter och har kunnat leta ersättningar”, säger Kristian Sandahl.

I våras köpte Chargenode laddoperatören Opigo som har en mjukvara för att hantera storskaliga laddsystem för bostadsrättsföreningar och företag. Planen är att ta fram en gemensam mjukvara och laddtjänst i år. Tillsammans räknar man med att omsätta cirka 200 Mkr i år.

Vad är den största invändningen ni får höra?
”Det är att användarna behöver göra ett moment till förutom att sätta i sladden. Långsiktigt kommer det att kunna automatiseras ännu mer med artificiell intelligens”, säger Kristian Sandahl.

Investeringen är dyrare än för vissa laddboxar på marknaden, runt 15.000-20.000 kronor plus moms per laddplats.

”Men eftersom vi har samlat alla känsliga och avancerade komponenter i en central enhet är det lättare att serva och det är mindre underhåll än vanliga laddboxar. Vårt system har längre livslängd”, säger Kristian Sandahl. 

Om många elbilar ska ladda samtidigt blir frågan om lastbalansering ännu viktigare. Strömmen ska räcka både till laddning och till fastigheten. 

”Man behöver tänka smartare kring det. Mot slutet av arbetsdagen är det kanske viktigare att ladda bilarna än att värma kontoret till exempel. Företagen kan själva bestämma hur de vill prioritera. Har man vissa yrkesgrupper som alltid måste få laddat före de andra, om de reser mycket, kan man ställa in det”, säger Kristian Sandahl.

Kan det kännas orättvist med kösystemet om någon i en bostadsrättsförening garderar och alltid vill ha laddning direkt?
”Det är ju som med en gemensam tvättstuga. Man bokar inte in den hela veckan även om man kan”, säger Kristian Sandahl.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera