1515

Ny studie: Patienterna nöjda med den digitala vården

Det stora flertalet som använder digitala vårdtjänster är nöjda. Det visar ny studie som presenteras av SKL under onsdagen. ”Jag tror att en stor del av den kritik som finns bottnar i en osäkerhet kring var vi är på väg”, säger Marie Morell, ordförande i sjukvårdsdelegationen inom SKL. 

Marie Morell
Marie MorellFoto:Hans Alm

1,5 miljarder kronor i riskkapital gick enligt Di:s databas Nordic Tech List till digitala vårdbolag i fjol och i sektorn finns flera bolag som värderas till över 1 miljard kronor.

Men åsikterna går isär huruvida den snabba utvecklingen är positiv eller inte. Inifrån vården grundar sig kritiken bland annat i att nätvårdsbolagen tar pengar från primärvården och att dubbelbesök orsakade av felbedömningar i digitala vårdappar leder till att patienten ändå måste besöka läkare i fysisk form. 

Nu börjar forskningen svara på delar av kritiken och under onsdagen släpps en studie från en grupp forskare vid Jönköpings högskola som har kartlagt vårdmönster hos patienter som söker digital vård i länet. 

Totalt har 10 400 patienter som sökt vård genom bland annat Kry och Min Doktor undersökts. Majoriteten är positivt inställda till den digitala vård de fått och skulle rekommendera tjänsterna för andra, visar studien.

Patienterna själva uppger att den största vinsten är att de själva kan välja tid och plats för vårdmötet. Ett annat motiv kan vara att de de vill hushålla med vårdens resurser.

Flera patienter som intervjuats i studien uppgav att de använde digitala vårdtjänster för att enklare besvär, så att primärvården skulle kunna lägga sin tid på patienter med ett mer komplext vårdbehov.

90 procent av de undersökta patienterna hade bara sökt digital vård, det vill säga de har inte behövt komplettera med ett fysiskt primärvårdsbesök.

Studien presenteras under onsdagen på ett seminarium som anordnas av Sveriges kommuner och landsting (SKL). 

Marie Morell, som är ordförande i sjukvårdsdelegationen som bland annat ansvarar för frågor som rör digital vård på SKL, menar att det alltid kommer att dyka upp problem i nya och omogna marknadsområden. 

”Jag tror att en stor del av den kritik som finns bottnar i en osäkerhet kring var vi är på väg och vad den egna rollen som yrkesverksam kommer bli”, säger hon.

Från SKL:s sida vill man avdramatisera digitaliseringen inom vården, konstaterar hon:  

”Det här är någonting som alla behöver arbeta med. Det spelar ingen roll om du är en privat aktör som kallar dig för nätdoktor eller om du jobbar på en vårdcentral eller klinik, du kommer behöva använda digitala verktyg.”

Samtidigt visar rapporten att bland personer över 66 år så är det bara fyra per 1000 som har använt sig av digitala vårdmöten. 70 procent av patienterna i studien är under 30 år.

Enligt studien kan det vara en naturlig följd av att yngre personer är mer vana att använda sig av digitala verktyg i sin vardag. 

Ett annat problem är också att på många digitala vårdappar samt på 1177.se sker identifieringen med BankID vilket betyder att det både krävs ett svenskt personnummer och ett bankkonto.

”Det har varit svårt att hitta något annat sätt som skulle vara bra för att logga in. Det är också viktigt för oss att känna att det finns en någorlunda säkerhet och trygghet i de här tjänsterna”, säger Marie Morell och fortsätter:

”Men det arbetas på. Det är andra myndigheter som har det uppdraget att titta på om Sverige skulle kunna ha en annan typ av digitalt ID-system. Det är viktigt att fortsätta följa.”

Flera av de intervjuade patienterna önskar att även primärvården börjar erbjuda digitala möjligheter i högre utsträckning. 

”Det håller på att utvecklas inom ganska många områden, Stockholm har ju en sådan tjänst i dag och Östergötland har en sådan tjänst och så vidare så det här pågår nu ganska brett inom fler och fler områden. Vi måste försöka hitta sätt som är smidiga och smarta där patienten på ett så enkelt sätt som möjligt kan ha en kontinuerlig kontakt med sin vårdgivare. Och också sätt där vården kan arbeta på ett så smart sätt som möjligt och använda sina resurser så klokt som möjligt”, säger Marie Morell. 

LÄS ÄVEN: Sänkt ersättning – nätläkare rasar: ”Att strypa oss riskerar folks hälsa” 


Innehåll från WintAnnons

Konsulter som struntar i admin tjänar troligen mer

Daniel Johansson, VD Wint.
Daniel Johansson, VD Wint.

I Brainvilles konsultrapport över första halvåret 2021 går det att läsa att ett för konsulter angenämt problem uppstått. Det finns fler uppdrag än konsulter just nu, och precis som på bostadsmarknaden är det säljarens, alltså konsultens, marknad. Wint ser liknande vindar både där fler konsulter efterfrågar en lösning för att lätta arbetsbördan, men också att fler nya bolag startas.

Hos den automatiserade bokföringstjänsten Wint kan man relatera till den utveckling som Brainvilles siffror visar. Det finns en större efterfrågan från både nystartade och äldre bolag. 

– En stor del av vår kundbas är få- och flermans konsultbolag, såväl IT- som HR- och management-konsulter. Många är så gott som fullbelagda just nu och behöver optimera sin tid och sina arbetsdagar. Att då lägga tid på administration funkar inte, det är debiterbara timmar som egentligen bara försvinner. Jag kan absolut gå så långt som att säga att konsulter som släpper mycket av administrationen och istället låter oss sköta den, troligen tjänar mer, säger Daniel Johansson, VD på Wint. 

Wints tjänst är framtagen med grundidén om att företagande ska vara superenkelt. Alla onödiga moment som stjäl tid ska skalas bort. Som konsult ger det ju mer tid till kunden och uppdraget. Till skillnad från många andra tjänster på marknaden är Wint en helhetslösning som helt tar över administrationen, från löner och betalningar till deklarationer och bokslut. I modellen ingår även att kunna ge företagare ekonomisk rådgivning utifrån deras företag och behov, allt till en fast månadskostnad. 

Läs också: så förenklar Wint vardagen för hundratals svenska konsulter 

Stort behov av effektivisering

När första halvårets konsultrapport från Brainville presenterades visade det sig att uppdragen i storstadsregionerna just nu är så många att konsulternas tid inte räcker till. Det går att välja och vraka bland uppdrag och det finns en tendens att alla företag inte kan få den hjälp de behöver. 

– Det är absolut konsulternas marknad. Samtidigt som de har ett stort behov av att effektivisera och strukturera för att möta efterfrågan går det ju inte heller att jobba fler timmar än vad som finns på ett dygn. Att konsulterna själva börjar leja bort jobb och uppgifter är en naturlig del i det här, säger Manuel de Verdier på Brainville. 

Förändrad prisbild och bättre lönsamhet

En annan del av utvecklingen där uppdragen är fler än konsulterna är att prisbilden kan förändras. Som vanligt när marknaden styrs efter tillgång och efterfrågan finns det utrymme att se över prissättning och utveckla nya delar av sitt erbjudande. Brainville ser att marknaden är redo att betala det konsulterna begär.

– Vi ser mindre skillnad mellan vad konsulterna vill ha betalt och det uppdragsgivarna är villiga att betala. Detta halvår är det lite extra intressant att se att uppdragsgivarnas priser har ökat snabbare än säljarnas, vilket förstås är ett tydligt tecken på att det är säljarens marknad.

Att både kunna höja sitt arvode och samtidigt använda sig av en extern tjänst för löneutbetalningar, deklarationer, betalningar och bokslut ger stora möjligheter till större lönsamhet och bättre rörelseresultat. 

 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?