1515

Nu börjar debatten om robotskatt

En bromskloss för utvecklingen eller en livlina när automatisering och artificiell intelligens konkurrerat ut människor på arbetsmarknaden? Skatt på robotar har blivit en het politisk fråga.

Industrirobotar från ABB samt Darja Isaksson, Ola Pettersson, Bill Gates och Max Andersson.
Industrirobotar från ABB samt Darja Isaksson, Ola Pettersson, Bill Gates och Max Andersson.Bild:Claes-Göran Flinck, Jesper Frisk, Fredrik Sandberg/ TT

Arbetslöshet och minskade skatteintäkter hotar välfärden i robotrevolutionens spår menar förespråkare för att införa en robotskatt.

EU-parlamentet sa nyligen nej till att beskatta robotars arbete, men debatten om beskattning av intelligenta maskiner har bara börjat. Två förespråkare för en sådan skatt är Microsoft-miljardären Bill Gates och Benoît Hamon, socialisternas kandidat i det franska presidentvalet.

Bakgrunden är att den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, AI, gör att robotar är på väg att bli både snabbare och smartare än människor vilket leder till färre arbetstillfällen. En skatt på robotisering skulle kompensera för bortfallet av inkomstskatt för att upprätthålla välfärden. Intäkterna skulle bidra till att ersätta de människor som förlorar sina jobb via exempelvis ett system med så kallad basinkomst.

Läs mer: Nationalekonom: Vartannat jobb kan försvinna
Foto: Sofia Sabel
Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet.

"Om automatiseringen leder till att det blir radikalt färre jobb blir robotskatten en självklar idé att titta på", säger Max Andersson, EU-parlamentariker för Miljöpartiet.

Han är ledamot i EU-parlamentets utskott för rättsliga frågor, som förberedde parlamentets rådgivande ställning i robotfrågan. Utskottet ville utreda möjligheten att beskatta robotars arbete eller att ta ut en avgift för att använda och underhålla en robot, och använda pengarna till stöd och omskolning av människor vars jobb dragits in. Majoriteten i EU-parlamentet med den konservativa gruppen i spetsen tog bort förslaget om skatt ur robotpaketet.

Max Andersson tror att debatten om robotskatt är här för att stanna och att frågan kommer att utredas seriöst de närmaste åren.

Enligt honom skulle en robotskatt kunna bli en realitet om 10-20 år. På kortare sikt är han dock tveksam till idén. Skulle skatten införas i dag skulle den riskera att hålla tillbaka den positiva tekniska utvecklingen, menar han.

Johan Fall, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv, delar bedömningen att en robotskatt skulle bromsa den tekniska utvecklingen. Han vill inte heller se en sådan skatt på längre sikt.

"Att beskatta produktivitet och innovationer kan inte vara bra."

LO:s chefsekonom Ola Pettersson anser inte heller att förslaget låter genomtänkt och han frågar sig varför man skulle beskatta just robotar. Däremot vill han se högre skatter på kapital generellt, en förändring som kan kräva internationellt samarbete för att lyckas.

"Kapitalinkomsterna kan komma att öka kraftigt. Då ägandet av kapital är väldigt koncentrerat innebär det att inkomstskillnaderna skulle öka kraftigt."

Läs mer: EU-parlamentet: Vi måste kunna döda robotar

Enligt Gunnar Karlsson, professor på KTH, skulle en robotskatt i Sverige få tillverkningsindustrin att flytta utomlands.

"När man automatiserar industrin blir kvalificerade arbeten kvar, och dem vill vi ju ha i Sverige."

Han pekar även på ett problem som ofta lyfts upp då det kommer till robotskatt. Nämligen svårigheter att avgränsa skatten: skulle bara fysiska robotar eller också programvara beskattas?

Digitaliseringsexperten Darja Isaksson, som är medlem i statsminister Stefan Löfvens innovationsråd, ser robotskatt och även så kallad medborgarlön för de vars jobb försvinner som två av flera idéer för fördelning av värde i framtiden.

Enligt henne är den viktiga frågan inte hur många nuvarande jobb som försvinner, utan hur vi kan förändra utbildningen och arbetsmarknaden så att människor fortsätter att lära sig nya saker under hela sitt liv.

"Frågan är hur vi kan få så stora grupper som möjligt att hänga med i utvecklingen."

Läs även: Lotta Engzell-Larsson: Bill Gates robotskatt straffar produktivitet


 

Vad är en robot?

Ett problem med en robotskatt är hur en robot ska definieras. Ordbokstjänsten Merriam-Webster ger tre definitioner:

1. En maskin som ser ut som en människa och utför sådana komplexa uppgifter som människor gör, till exempel talar och går. Det här är mångas vardagliga bild av robotar. Vissa vård- och servicerobotar faller in i kategorin.
2. Ett verktyg som automatiskt utför komplexa, ofta repetitiva uppgifter. Industrirobotar är ett typiskt exempel.
3. En mekanism som styrs automatiskt. Den här breda definitionen innefattar också programvaror, som börsrobotar eller virtuella assistenter.


Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Håll dig uppdaterad i standardiseringsarbetet

Krister Elfgren, försäljningsansvarig hos SEK Svensk Elstandard.
Krister Elfgren, försäljningsansvarig hos SEK Svensk Elstandard.

SEK Svensk Elstandard ansvarar för all elektroteknisk standardisering i Sverige och i deras kommittéer deltar medlemmar från myndigheter och företag runt om i hela Sverige. Att hänga med i standardiseringen är en fördel på många plan.

– Att följa den senaste standarden underlättar och skänker en trygghet i att allt är tillverkat och installerat på rätt sätt, säger Krister Elfgren, försäljningsansvarig hos SEK Svensk Elstandard.

En standard kan i praktiken handla om en klassificering, måttangivelse, säkerhetsfordran eller dokumentation av olika slags elektrotekniska produkter – kort sagt kan man säga att det är en slags uppsättning av förhållningsregler. Myndigheter, organisationer och företag kan delta i SEKs kommittéer och på så sätt påverka framtidens standarder.

– Det kan ta upp till fem år att få igenom en ny standard och med ett så långsiktigt arbete får man insyn och en unik chans att påverka, säger Krister Elfgren.

I nuläget är de runt 800 personer som deltar i SEKs kommittéer, men det finns kapacitet för många fler. SEK är svensk representant i organisationen IEC, som arbetar fram standarder på global nivå. Ju fler medlemmar i de svenska kommittéerna, desto större konkurrenskraft får Sverige internationellt.

Håll dig uppdaterad med SEK e-Standard!

I takt med att tekniken utvecklas, revideras och aktualiseras också standarder och handböcker. Därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad kring vilka standarder det är som gäller för stunden, något som kan vara lättare sagt än gjort. SEK e-Standard är abonnemangstjänsten som hjälper dig med det. Genom att prenumerera på SEK e-Standard får du tillgång till standarder och handböcker inom ditt område, som alltid är uppdaterade enligt det allra senaste.

– Med SEK e-Standard går rättelser, tillägg och revideringar automatiskt in i systemet och säkerställer att alla standarder är uppdaterade. När man loggar in på sitt abonnemang får man en god översikt över sina standarder och mer behöver man inte göra – det sköter vi, säger Krister Elfgren.

Det ska vara lätt att göra rätt

Att alltid utgå från en standard är det bästa, säkraste, enklaste och mest effektiva sättet att kvalitetssäkra sitt arbete. När man vet att man jobbar enligt de senaste standarderna fortlöper arbetet både smidigt och kostnadseffektivt.

– Med en aktuell standard eller handbok är det lätt att göra rätt, säger Krister Elfgren.

 

 

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?