1515
Annons

Nio av tio riskkapitalinvesteringar går till en man

Över 90 procent av de svenska riskkapitalbolagens techinvesteringar görs i bolag med manliga grundare, visar Di Digitals granskning. Andelen kvinnliga entreprenörer som får in riskkapital är försvinnande liten.

Över 90 procent av det senaste årets riskkapitalinvesteringar i svenska techbolag går till bolag med manliga grundare, visar Di Digitals granskning.
Över 90 procent av det senaste årets riskkapitalinvesteringar i svenska techbolag går till bolag med manliga grundare, visar Di Digitals granskning.Foto:Grafik: Anna Byström

Under årets tre första kvartal investerades över 8 miljarder kronor i den glödheta svenska internet- och startupsektorn, enligt en sammanställning från Industrifonden. Jämställdhet har länge varit en brännande fråga i branschen, och initiativ som Techeq och Geek Girl Meetup får stöd och sponsorpengar från några av sektorns mest tongivande företag och organisationer.

Men när det kommer till riskkapitalet, den ekonomiska motorn bakom den senaste tidens kraftiga tillväxt, är verkligheten en annan. Halva Sveriges befolkning finns nästan inte representerad alls i statistiken.

I en granskning har Di Digital gått igenom samtliga investeringar i svenska tech- och internetbolag som gjorts sedan årsskiftet av riskkapitalbolagen Northzone, Creandum, Moor och GP Bullhound, samt statliga Almi Invest, Vinnova och Industrifonden.

Vi har även granskat samtliga investeringar som gjorts inom ramen för acceleratorprogrammen hos Sting, The Springfield Project och Chalmers Ventures.

Bland de 106 företag som tagit in kapital från investerarna i vår granskning är 93 procent av grundarna män. 94 bolag har enbart manliga grundare. Endast tolv bolag har en eller flera kvinnliga grundare.

Bara tre av bolagen har enbart kvinnliga grundare. Av sammanlagt 227 grundare är enbart 15 kvinnor.

Bland de 106 företag som tagit in kapital från investerarna i vår granskning är 93 procent av grundarna män. Bara tre av bolagen har enbart kvinnliga grundare.

Skevheten är påtaglig inte bara bland de privata aktörerna. Även de statliga riskkapitalfonderna gör den övervägande majoriteten av sina investeringar i bolag med manliga grundare, visar vår granskning.

Bara ett av de 20 techbolag som statliga Almi Invest investerat i har en kvinnlig grundare. Statliga Vinnova har den högsta andelen kvinnliga medgrundare i bolagen de investerat i. Av 30 techbolag har sex av dem en kvinnlig medgrundare.

”Det är så här det ser ut. Vi jobbar både långsiktigt och kortsiktigt med hur vi fördelar stöd till företag. Långsiktigt ser vi över våra bedömningsprocesser och vår kommunikation och vilka förebilder vi lyfter fram. Kortsiktigt har vi sett till att våra bedömningspaneler alltid består av 40/60 andelar män och kvinnor”, säger Jenni Nordborg, avdelningschef på Vinnova.

STING, som delvis finansieras av offentliga medel, investerar via ängelnätverket Propel Capital mellan 250 000 och 300 000 kronor i en stor andel av de bolag som antas till acceleratorprogrammet STING Accelerate. STING är också partner till flera jämställdhetsinitiativ i branschen.

Men organisationens eget facit i år är långt ifrån smickrande. Av de 15 tech- och internetrelaterade bolag som har fått kapital inom ramen för acceleratorprogrammet i år har endast ett – det sociala nätverket Happytail för hundälskare – ett kvinnligt grundarteam. Ytterligare en kvinnlig medgrundare finns med i bolaget Market2Member.

”Det finns en kraftig dominans av manliga innovatörer. Det kan vi även se på andelen kvinnor som läser till programmerare och utvecklare på universiteten. Redan där finns det ett jätteproblem”, säger Pär Hedberg, grundare och vd på STING.


Riskkapitalbolagen Northzone och Creandum – två av de mäktigaste aktörerna på den svenska techscenen – har satsat pengar i totalt 17 svenska bolag sedan årsskiftet. Samtliga grundare i samtliga bolag är män.

”Vi försöker göra något åt det genom att jobba med våra egna fördomar. Samtidigt behöver vi titta på 100 bolag för att göra en investering och vi saknar en volym av kvinnliga entreprenörer. Sållningen är väldigt hård”, säger Pär-Jörgen Pärson, partner på Northzone.

Pär-Jörgen Pärson tillägger dock att Northzone investerat i flera framgångrika startups ledda av kvinnor, dock utanför Sverige.

Riskkapitalbolaget Moor har sedan årsskiftet investerat i sex svenska bolag. Bara ett av dem har en kvinnlig medgrundare. Kerstin Cooley, partner på Moor, påpekar dock att fördelningen ser annorlunda ut över tid. I fjol fanns kvinnliga medgrundare i två av de fem svenskgrundade bolag som Moor gick in i. 

Riskkapitalbolagen Northzone och Creandum – två av de mäktigaste aktörerna på den svenska techscenen – har satsat pengar i totalt 17 svenska bolag sedan årsskiftet. Samtliga grundare i samtliga bolag är män.

Sofia Falk är grundare av Wiminvest och en av initiativtagarna till Battle of the numbers, som syftar till att öka mångfalden i företag. Hon anser att skevheten till stor del kan kopplas till vem som väljer ut vilka bolag det är värt att satsa på.

”Vem har tolkningsföreträde kring vad som är kompetens, potential och vad som är en bra idé? Vi jobbar mycket med omedvetna fördomar ute på företag. Att inte ha perspektivet av att vara kvinna eller de behov eller möjligheter det innebär när man värderar nya idéer, då tror jag att man missar många bra affärer”.

Läs även: Kommentar: "Sämre könsfördelning betyder sämre affärer"

(Rättelse) Tidigare uppgavs felaktigt att Moor enbart investerat i bolag med manliga grundare under 2015. Det stämmer inte. Bolaget har gjort sex investeringar i svenska bolag sedan årsskiftet, varav en i ett bolag med en kvinnlig medgrundare. 

Finanskändisar går in i Kry-grundarens haussade olja: ”Vi är redan inne på nästa runda”

Josefin Landgårds bolag Mantle verkar inte ha inte lidit någon större skada av Läkemedelsverkets beslut att förbjuda deras cannabisolja. Den nya hudvårdsserien går som på räls och grundarna har siktet internationellt.

Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina Lönnkvist
Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina LönnkvistFoto:Josefine Stenersen

Mantles medgrundare och vd Josefin Landgård, som också var med och startade vårdgivaren Kry 2014, har precis avslutat sitt måndagsmöte med teamet på fem personer. Snart ska de bli åtta. 

Bolagets försäljning av en ny hudvårdsserie som innehåller så kallad cannabidiol-olja, CBD-olja förkortat, har gått som tåget sedan den lanserades i december 2020. 

Från att bolagets intäkter helt stannade av, på grund av att Läkemedelsverket förbjöd försäljningen av den CBD-oljan i mars i fjol, är Mantle nu på banan igen. Under 2021 beräknar man att omsätta 10 miljoner kronor.

”Vi visste att det skulle komma utmaningar med Mantle, som det gör när man är i en ny bransch. Men det är också det som gör att det finns stor potential”, säger Josefin Landgård, och hänvisar även till Krys resa.

Läkemedelsverkets beslut utgick från att oljan kan uppfattas som ett läkemedel, vilket i så fall inte är godkänt i Sverige. Mantle har överklagat till Förvaltningsrätten, men ärendet har inte prövats än.

”Vi är övertygade om att vi ska vinna i frågan, för vi har rätt i sak. Sedan är Sverige bara en marknad, så det är egentligen inte så viktigt. Vi vill använda den svenska marknaden för att bevisa vårt case, men nu har hudvårdsprodukterna tagit sådan fart att det inte är så viktigt längre”, menar Josefin Landgård.

Istället fick bolaget gå ut och be om förtroende från investerare, då de saknade försäljningssiffror att visa upp. Och det gick bra. I november i fjol tog Mantle in en investering på 12 miljoner kronor. Något som grundarna Josefin Landgård och Stina Lönnkvist då valde att inte kommunicera. 

Läs också: Kry-grundaren talar ut om vd-bytet: ”Fick feedback om att jag var gravid” 

Bland de nya ägarna återfinns Oriflame-ägarna Anna af Jochnick och Helene af Jochnick. Även Voi-grundaren Fredrik Hjelm har investerat, via bolaget Semjorka, samt investmentbolaget Ernström & Co som ägs av familjen Hielte-Hobohm och som också är delägare i bolag som Apotea och nyligen i Na-kd. Även Daniel Pilotti, grundare av Ryska Posten, och Johan Karlsson, vd på Slättö, står på ägarlistan. 

Även bolagets tidigare investerare Cristina Stenbeck, Susanna Campbell, Sophia Bendz och Emilia de Poret har lagt in pengar i den nya rundan. 

”De investerare vi har fått in nu är både starka strategiskt och kapitalstarka, vilket innebär att de kan skjuta till kapital i många rundor framöver. Det är inte alla affärsänglar som har möjlighet att vara med hur länge som helst”, säger Josefin Landgård.

CBD-oljan säljs fortfarande på andra marknader och för hudvårdsserien tittar nu Mantle på att börja sälja produkterna i Danmark och Storbritannien. Danmark för att det ligger nära Sverige och det finns en överlapp i skandinavisk kultur och influencers som är de som främst sprider marknadsföringen av produkterna. 

Storbritannien har en mer mogen CBD-marknad, men ännu ingen större spelare som har fått fäste, menar Josefin Landgård.

”Nu har vi galna tillväxtsiffror och vill resa pengar snart igen. Vi diskuterar just nu med brittiska riskkapitalister”, säger Josefin Landgård.

Men att lansera hudvård tar tid. Det är långa ledtider från att ha formulerat en produkt tills att den finns på marknaden. Hudvårdsserien skulle ha lanserats i Sverige förra sommaren, men förpackningarna som produceras i Italien blev försenade på grund av pandemin.

”Vi släppte produkterna 17 december och det blev direkt en hype. Men det är roligt att se att de också konverterar bra i försäljningen”, säger Josefin Landgård.

Förutom på Mantles egna sida säljs hudvården genom bland annat Lyko, Bangerhead och Kicks.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera