Annons

Niklas Zennström: ”Ibland är det bra med en kalldusch”

Han satte fart på Europas tech-scen och är den svensk som blivit miljardär snabbast.

Nu väljer Niklas Zennström att ta bladet från munnen för att guida sektorn för att gå starkare ur krisen. Utan lärdomar från egna motgångar hade han inte kunnat bygga investeringsstjärnan Atomico.

”Vi måste komma över rädslan för att misslyckas”, säger han i Mitt i bruset.

Niklas Zennström har sin bas i London, men är återkommande i Sverige för att stötta entreprenörer i Atomicos portföljbolag och tillbringa somrarna på sin ö i Stockholms skärgård.
Niklas Zennström har sin bas i London, men är återkommande i Sverige för att stötta entreprenörer i Atomicos portföljbolag och tillbringa somrarna på sin ö i Stockholms skärgård.Foto:Joey Abrait

Det finns ett före och ett efter Niklas Zennström för techsektorn i Europa. Talar du med svenska enhörningsgrundare nämns han ofta som förebilden: ”Kan han så kan jag.” 

”Då, i början på 2000-talet, fanns det ett ställe i världen man kunde vara på som entreprenör och investerare, och det var Silicon Valley. När vi byggde Skype från Europa insåg jag att det fanns en möjlighet att skapa en stark tekniksektor här”, säger Niklas Zennström.

Han är den svensk som blivit miljardär på kortast tid – han beräknas ha tjänat omkring 10 miljarder kronor på Skype. Tidig pension var dock inget som lockade, vare sig då eller nu. I stället ägnar han sin tid åt att stötta andra entreprenörer.

”Det handlar inte om att tjäna pengar utan om att kunna förverkliga sig själv och påverka samhället omkring. Jag kommer att jobba hela mitt liv.”

Entreprenören, investeraren och miljardären Niklas Zennström.
Entreprenören, investeraren och miljardären Niklas Zennström.Foto:Joey Abrait

Med den utgångspunkten gick han över till att bli investerare och startade 2006 riskkapitalbolaget Atomico i London, ett bolag som har blivit ett av Europas främsta med fokus på tech. Atomico är känt för en lång rad framgångsrika investeringar, som Truecaller och Angry Birds-skaparen Rovio, som sedan gick till börsen, och Supercell, som gav tre gånger pengarna på ett halvår. Han vänder sig dock mot att kalla det för ”klipp”.

”Det är långsiktiga partnerskap som med Klarna som vi gick in i för tio år sedan. Vi investerar i grundare med en vision, men som också är bra ledare och kan få med sig medarbetare, kunder och investerare.” 

Med tiden har Sverige blivit det land med flest enhörningar per capita, det vill säga privatägda bolag med en värdering över 1 miljard dollar, med framgångar som Spotify, Klarna och Kry. 

”Sverige är ledande globalt. Förebilder som Sebastian Siemiatkowski på Klarna och Daniel Ek på Spotify bygger företag på lång sikt och tänker inte på att göra exit och tjäna pengar”, säger Niklas Zennström.

Han tror att vi kommer att fortsätta se ännu bättre bolag här, då erfarenheten av att skala upp affärer ökar.

”Ungefär hälften av framgångsrika grundare blir ängelinvesterare. De tillhandahåller kapital, men ännu viktigare mentorskap och erfarenhet. Dessutom lämnar medarbetare och startar eget.”

Men efter år av ständigt nya rekord i investeringar i techsektorn har det 2022 vänt till kapitalbrist, fokus att vända till vinst, sparpaket där över 200 000 techjobb försvunnit i år, sänkta värderingar och konkurser. 

”Ibland är det bra med en kalldusch. Marknaden var överhettad. Bolag som tog in mycket kapital, till för höga värderingar. Nu är det en korrektion. Men entreprenörer fokuserar på att lösa problem och inte aktiekurser och den digitala transformationen ger mer möjligheter även om det kanske går lite långsammare.”

Niklas Zennström uppmuntrar företagen att våga misslyckas.
Niklas Zennström uppmuntrar företagen att våga misslyckas.Foto:Joey Abrait

Niklas Zennström menar att de lägre värderingarna är normala och kommer att hålla över en längre tid, men att investeringarna kommer tillbaka nästa år.

”Vi på Atomico och många av våra kolleger har mycket kapital och en del bolag har hållit tillbaka, så jag tror det blir mycket aktivitet under andra och tredje kvartalet nästa år.”

Det är åratal sedan Niklas Zennström gav en intervju till en svensk dagstidning. Hans fokus ligger på att arbeta och predika lärdomar för att näringslivet ska gå starkare ur krisen.

”Vi måste komma över rädslan för att misslyckas. Tidigare har det varit lättare att få någon att stoppa in pengar i bolaget. Nu måste grundare ta svåra beslut, som att lägga ned, eller sälja bolaget för en mindre summa.”

Att fortsätta för länge är ett större misstag anser han, då det låser in talanger som i stället kan ta med sig kunskaperna till nästa bolag.

”Man ska så klart inte ge upp för tidigt utan köra ända in i kaklet. Men någon gång får man ta en promenad i skogen eller kanske en semester och prata med folk som man kan lita på för att få perspektiv på om det går åt rätt håll eller inte.”

Olika faser för ett bolag kräver olika ledarskap och grundaren kan därför behöva lämna över vd-stolen.

”Det är få individer som kan ta bolaget från idé till tusentals anställda. Jag brukar alltid uppmuntra grundare att fortsätta, men de behöver inse vad de är duktiga på och inte. Någon annan kan vara bättre förvaltare och chef när de själva är bättre på visioner och produktutveckling.”

Niklas Zennström började sin karriär med att arbeta för Jan Stenbeck, som 23:e anställd på Tele2 och som vd för internet-portalen Everyday.com. 

”Kinnevik var den bästa entreprenörsskolan kanske i hela Europa. Att utmana monopol, hitta enkla lösningar och alltid tänka på kundnyttan.”

Sedan dess har hans fokus legat på att förändra branscher, från Kazaa, till Skype och nu Atomico. Mitt under it-krisen 2000 startade han Kazaa för nedladdning av musik, som blev världens mest nedladdade program. 

”Skivbolagen trodde att om de stämmer alla startups så slutar folk att ladda ned och då skulle de kunna fortsätta sälja cd-skivor i butik med den affärsmodell de alltid haft.”

Men så fortsatte nedladdningarna med Bittorrent och The Pirate Bay, så skivbolagen fick börja samarbeta och därmed banade det vägen för Spotify.

”Vi var för tidigt ute.”

Niklas Zennström och partnern Janus Friis tvingades därmed ge upp Kazaa.

”Det var jättetufft och egot tog stryk, men vi lärde oss väldigt mycket och tog med oss de bästa talangerna till nästa bolag. Vi lärde oss att det går att skapa stora bolag med väldigt små medel.”

Videosamtalstjänsten Skype kom att bli mer än bara ett sidoprojekt. Här syns första versionen och hur tekniken låg i det separata bolaget Joltid.
Videosamtalstjänsten Skype kom att bli mer än bara ett sidoprojekt. Här syns första versionen och hur tekniken låg i det separata bolaget Joltid.

Drömmen om att använda p2p-tekniken (direkt fildelning mellan användare i ett nätverk) levde vidare och duon startade Joltid. Jagade av stämningar och med brist på investeringar fick de tidvis svårt att betala löner och det gick inte att få bolån. Då duon satt på olika platser i världen kostade samtalen för mycket och idén till Skype med gratis telefoni över nätet föddes. 

”Det var först ett sidoprojekt, men vi insåg snabbt att det skulle bli stort och flyttade över personalen dit.” 

Två andra försök var internet-tv med Joost och radiotjänsten Rdio, som inte lyckades.

”Misstaget med dem var att vi som grundare inte var där och inte lika fokuserade.” 

Hur har misstagen format dig som investerare?
”Man måste våga ta en kalkylerad risk. Vi vet att man inom venture capital förlorar pengar på en tredjedel av investeringarna. De här bolagen är i en så tidig fas att de inte har tio års resultaträkning att titta på.”

En del bolag i portföljen går därför inte att rädda, utan det handlar mer om att investera i de bolag som blir stora.

Nyhetschefen Ida Hansson Brusewitz visar upp artikel i Di redan 2006 där Niklas Zennström predikade om att lära sig av misslyckanden.
Nyhetschefen Ida Hansson Brusewitz visar upp artikel i Di redan 2006 där Niklas Zennström predikade om att lära sig av misslyckanden.Foto:Joey Abrait

Sedan många år har Niklas Zennström ett stort engagemang kring miljön och mänskliga rättigheter. 

”Det är skarpt läge i världen. Vi är i elfte timmen nu med klimatkrisen.”

Han förutsåg tidigt vikten av att gröna entreprenörer löser utmaningar kring klimatet. 

”De som har startat stora bolag har haft som mål att förändra världen. Bill Gates ville se en dator på varje skrivbord. Klimatet är ett jätteproblem och därför en jättemöjlighet.”

Nu har han kunnat se hur impactsektorn växer snabbt i Sverige och drar in stora investeringar som Northvolt och H2 Green Steel.

”Bolag som inte är klimatsmarta har ingen framtid. De bolag som arbetar för bättre förutsättningar kommer att ha mer kunder och attrahera medarbetare.”

Niklas Zennström har sedan barnsben haft en stor passion för segling.
Niklas Zennström har sedan barnsben haft en stor passion för segling.Foto:Jesper Frisk

Tillsammans med hustrun Catherine Zennström har han startat en stiftelse och förmögenheten ska arbeta för filantropin. Nära hjärtat ligger Östersjön med initiativet Race for the Baltic.

”Jag seglade som liten och det var min passion. Sedan fick jag möjlighet att göra det i större skala och har vunnit en hel del. Det är inte för att jag är en duktig seglare utan för att jag har tagit in duktiga människor. Precis som i ett bolag.”

Som kappseglare har hans team vunnit ett antal världsmästerskap med yachter döpta till Ran. Under en klassisk seglats från Sandhamn till Gotland var havet fyllt av alger.

”Vi sa då att detta har gått för långt och att vi måste rädda Östersjön. Det största problemet är fosfor, men det positiva nu är att det går åt rätt håll så det finns en möjlighet att systemet kan börja återhämta sig 2030.”

Nyhetschefen Ida Hansson Brusewitz i samtal med Niklas Zennström.
Nyhetschefen Ida Hansson Brusewitz i samtal med Niklas Zennström.Foto:Joey Abrait

Lyssna på Mitt i bruset som podd här:  

Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera