1515
Annons

Nätläkare går på franchise – Doktor.se säljer teknik till belgisk börsjätte

Belgiens största teleoperatör Proximus, som värderas till 60 miljarder kronor på Brysselbörsen, ska nu ge sig in på marknaden för digital vård – med svenska Doktor.se som teknikleverantör. ”Samarbetet har pågått i nio månader och det har varit en stor apparat”, säger vd:n Martin Lindman.

Martin Lindman är medgrundare och vd på Doktor.se, som nu blir teknikleverantör till belgiska Proximus där Guillaume Boutin är vd.
Martin Lindman är medgrundare och vd på Doktor.se, som nu blir teknikleverantör till belgiska Proximus där Guillaume Boutin är vd.Foto:Press.

Nätläkaren Doktor.se är näst störst på marknaden för digital vård i Sverige, efter Kry, och har i dag 800 000 aktiva användare enligt egen utsago. Men utöver vårdtjänsten som drivs i egen regi har bolaget också licensierat ut sin tekniska plattform till andra företag. 

Hittills har de två intäktsdrivande samarbeten med nätläkaren Vibe i Brasilien, där appen fått över 1,5 miljoner nedladdningar sedan nylanseringen i början av 2020, och djursjukvårdkedjan Anicura i flera nordiska länder.

Nu tecknar Doktor.se ett tredje avtal. Kunden i fråga är Belgiens största teleoperatör Proximus, som nu ska ge sig in på marknaden för digital vård. Bolaget ägs till hälften av den belgiska staten och har ett nuvarande börsvärde om nästan 60 miljarder kronor.

”Vi har hjälpt till att bygga hela tekniken. Samarbetet har pågått i nio månader och det har varit en stor apparat. Det här är stort för hela den europeiska vården, det hör inte till vanligheterna att ett telekombolag börjar erbjuda digital vård. De kommer driva tjänsten men kontrakterar doktorer som konsulter”, säger Martin Lindman, vd och medgrundare på Doktor.se, till Di.

Han vill dock inte uppge exakt hur värdefullt avtalet kan bli för Doktor.se. Under 2019, sitt senast redovisade räkenskapsår, omsatte bolaget 217 miljoner kronor.

”Det är ett väldigt stort avtal för oss. Av Proximus får vi betalt per konsultation som genomförs i Belgien, utöver en viss procent på delar av omsättningen, så det blir mer av ett franchise-upplägg. Sedan har vi förstås fått betalt för all utveckling och lanseringen av appen hittills”, säger Martin Lindman.

Enligt de flesta analysbyråer har Proximus, med över 11 000 anställda, en marknadsandel om 45 procent i Belgien vad gäller mobiltelefonabonnemang.

”Marknaden är något större än den svenska, med ungefär 11,5 miljoner invånare. Det här är den första stora satsningen på digital vård i Belgien”, säger Martin Lindman, som räknar med att ha etablerat ännu fler teknikavtal före slutet av 2021.

Läs mer: Svenskar tar digital vård till Brasilien – fyller på kassan med 82 miljoner

Hästar och tech ska locka tusentals arbetare till lilla Boden

Jätteprojektet med det gröna stålverket H2 Green Steel kräver också tusentals människor på plats i Boden. Vd:n Henrik Henriksson vill rekrytera brett och lockar med en högteknologisk arbetsplats – men även hästar.

Henrik Henriksson, vd för H2 Green Steel.
Henrik Henriksson, vd för H2 Green Steel.Foto:Jack Mikrut

Närhet till Sveriges största vattenkraftverk, järnväg som kopplas till Luleå hamn och en förhoppning om järnmalm från närområdet har placerat H2 Green Steel, H2, i Boden. Det gröna stålbolaget har dock flera knäckfrågor att lösa, som finansieringen där vd:n Henrik Henriksson nyligen berättade för Di att lån ska vara på ingång. H2 behöver också få till flera tillstånd efter att häromveckan fått grönt ljus för att starta bygget av fabriken.

Men en annan viktig resurs som måste till är människor. Boden är en relativt ung stad med hundra år på nacken, känt som en knytpunkt för järnvägen och tidigare bas för Övre Norrlands försvar. I tätorten i Boden bor idag omkring 16.000 personer, att jämföra med 24.000 i Piteå och drygt 49.000 i Luleå.

”Vi börjar med 2,5 halv ton produktion 2025 och omkring 2028–2029 går vi upp till 5 miljoner ton. I första steget behöver vi 1.500–1.600 personer och i nästa strax över 2.000”, säger Henrik Henriksson och påpekar att det krävs färre människor än i ett traditionellt stålkraftverk.

Även när själva fabriken byggs behövs där omkring 3.500–4.000 personer på plats enligt bolaget. Med den ökade befolkningsmängden växer också antalet arbetstillfällen i orten.

”Det har inte byggts ett nytt stålkraftverk i Europa sedan 1970-talet. Och det kommer inte se ut som ett klassiskt stålverk utan det är digitaliserat och automatiserat.”

Vd:n siktar också in sig på en bredare rekryteringsbas där hälften av personalen ska bestå av kvinnor respektive män. Han menar också att det finns över hundra tusen invånare i kranskommunerna.

”Vi måste även jobba med nyanlända svenskar tillsammans med kommunen för att integrera dem i samhället och snabbt få in dem i arbete. Det är viktigt att få igång ett tidigt samarbete med skolan som gymnasieingenjörer som är perfekt för rollen som operatör.”

Det ska också till ett infrastrukturprojekt tillsammans med kommunen för att bygga nya bostäder. 

”Det har vi lärt oss från Northvolt och det måste finnas möjligheter för familjer att flytta dit.”

Ett annat lockbete han lyfter fram är hästsporten där Boden är känd för sin travbana och är ”norra Sveriges hästtätaste ort” enligt kommunen.

”Det är en av Sveriges populäraste sporter. Boden har ett av Sveriges starkaste hästcentrum och där man har gjort stadsplanering för att kunna ha hästgårdar nära staden”, säger Henrik Henriksson. 

Läs mer: H2 Green Steel närmar sig lån och gröna krediter

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera