Annons

Nätapoteket Meds ställer in noteringen

Nätapoteket Meds ställer in noteringen på First North på grund av ”försämrade marknadsförutsättningar”. Det skriver bolaget i ett pressmeddelande. 

Björn Thorngren, medgrundare och vd till Meds.
Björn Thorngren, medgrundare och vd till Meds.

Bolaget meddelade sin avsikt för notering den 23 augusti i år med planerad notering den 1 september. Noteringen sköts några dagar senare upp till den första veckan i oktober, ”mot bakgrund av det betydande intresset”. Men nu ställs noteringen alltså in helt. 

”Marknadsförutsättningarna har sedan dess avsevärt försämrats”, heter det i pressmeddelandet. 

”Vi har genomfört en stor rad möten och aktiviteter mot marknaden under september, både i Sverige och internationellt. Mottagande har genomgående varit positivt. Trots detta är det en hög risk att notera företaget under rådande marknadsförutsättningar. Med hänsyn till våra aktieägares bästa har vi därmed valt att avbryta den pågående noteringen och återkommer senare” kommenterar Björn Thorngren, medgrundare och vd till Meds.

Nätapoteket Meds lanserades 2018 och har vuxit snabbt till att bli Sveriges näst största nätapotek, efter den lönsamma jätten Apotea. Men resan har kostat på och förlusterna har varit ansenliga.

Inför noteringen hade bolaget aviserat att omsättningen växte med närmare 180 procent till drygt 329 miljoner kronor under första halvåret i år. Förlusten ökade samtidigt med 35 procent till knappt 60 Mkr. Det ska ställas mot att Meds kassa innehöll knappt 82 Mkr vid halvårsskiftet. Med nuvarande förbränningstakt skulle bolaget således behöva fylla på kassan senast i början av nästa år.

När nätapoteket Meds tog in 80 Mkr i nytt kapital i mitten av mars uppgick värderingen till 1,26 miljarder kronor, med de nya pengarna inräknade. 

Meds planerade att genomföra en direktnotering, vilket fortfarande är relativt okonventionellt i Stockholm. Eftersom inga nya aktier då ställs ut fanns ingen teckningskurs. Utan priset skulle istället avgöras av hur mycket existerande ägare var villiga att sälja till i den inledande handeln, samt vad köparna var villiga att betala.

De två största ägarna i bolaget är fastighetsprofilerna Rutger Arnhult med 18,4 procent och Ilija Batljan med 7,5 procent, vid sidan om vd:n och grundaren Björn Thorngren med 10,3 procent.

Någon inlåsningsperiod för ägarna nämndes heller inte i bolagsbeskrivningen. Ägarna skulle därmed stå därmed fria att sälja så mycket de vill från dag ett. Meds varnade också för att spridningen av bolagets aktier ”kommer att vara låg” och ”beroende av att nuvarande aktieägare väljer att sälja sina aktier”.

Di söker vd:n Björn Thorngren.

Läs mer: Torbjörn Isacson: Skum vändning från nätapoteket Meds 

 

Innehåll från ProactAnnons

Hybrid cloud – men var borde jag spara mitt data?

Molnteknologi är i dag en av de viktigaste faktorerna för en stark tillväxt. Att kombinera lokalt data med molntjänster möjliggör en flexibilitet som ger goda förutsättningar för nya affärsmodeller att växa fram. Här kommer Proacts gedigna erfarenhet av datalagring in.

Förr var det tillgängligheten av data som var fokus och utmaning för många organisationer, man jobbade hårt med exempelvis spegling av data mellan sina datacenter, vilket var tekniskt jobbigt och kostsamt. I dag är det enklare, nu är det dataskydd och säkerhet som seglat upp som den viktigaste frågan. I samband med den ökade konsumtionen av molntjänster ställs alla organisationer inför utmaningen hur och var deras värdefulla data ska lagras och skyddas. Många tjänster tillhandahåller lagring i själva applikationen, men detta är ofta inte optimalt då man skapar öar av data, menar Mattias Tamme, Presaleschef på Proact.

– Tänk på att ingen annan älskar ditt data som du, data är ofta en organisations mest värdefulla tillgång! 

För ökad kontroll pekar dock trenden på att fler och fler verksamheter idag väljer att kombinera lokalt lagrade data med molntjänster, en så kallad hybridlösning. Här ligger Proact i framkant, med skräddarsydda lösningar som matchar såväl den egna verksamheten som slutkundens krav.

Erfarenhet av säkra lagringslösningar

Proact är ett svenskgrundat men numera internationellt it-bolag med specialistkompetens inom molntjänster och lagring. Efter 28 år inom data management har man tillsammans med teknikleverantörer såsom NetApp, Commvault, Rubrik med flera utvecklat den erfarenhet som krävs för att skapa agila, kostnadseffektiva och säkra lagringslösningar, oavsett var man väljer att lagra sina data.  

Det kan vara ett avancerat och riskabelt jobb att flytta stora mängder data, och i synnerhet om informationen ska vara tillgänglig under perioden den flyttas. Molnplattformen Proact Hybrid Cloud är utvecklad i syfte att förenkla IT-infrastrukturen och därmed frigöra tid och skapa flexibilitet och frihet för verksamheten. Det är helt upp till kunden var ens data ska lagras: lokalt, hos Proact, i ett publikt moln – eller i en hybrid av samtliga alternativ.

– Vår definition av hybrid cloud handlar om att hitta den rätta mixen av olika typer av IT-lösningar som erbjuder en dynamisk flexibilitet, utan tekniska hinder. Kunden väljer externa eller interna IT-leverantörstjänster beroende på projekt, typen av data och legala krav, säger Mattias Tamme.

Säkerhet i flera lager

Med stora mängder data som är kritisk för verksamheten blir säkerhetsaspekten viktigare än någonsin, och något som alltid behöver tas i beaktning. Här har Proact stor erfarenhet att skydda organisationer mot till exempel ransomwarehot.

– Säkerhetslandskapet har ändrats markant, det räcker inte längre med brandväggar och antivirussystem, man behöver bygga säkerhet i flera lager och designa med inställningen att man garanterat förr eller senare kommer att drabbas av någon typ av intrång, säger Tamme och lyfter komplexiteten i att planera för sin datalagring.

– Allting passar inte i molnet och allt passar inte i samma moln. I dag har kunder en mer nyanserad och mogen moln-strategi än för ett par år sedan då publika moln var lösningen på alla problem. Nu ser vi i stället att många bygger sina egna privata moln – ”cloud on the ground”-organisationer – och de allra flesta kör hybrida miljöer. Det ger friheten att välja den bästa plattformen för varje enskild uppgift och möjliggör på så vis agilitet, avslutar Mattias Tamme. 

 

Mer från Proact

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Proact och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera