1515
Annons

Ministern: Ersättningen till digitala vårdcentraler ska sänkas

Sjukvårds- och folkhälsoministern Gabriel Wikström ställer sig positiv till digitala vårdcentraler men anser att ersättningssystemet måste ändras. ”Dagens ersättningssystem gör incitamenten för höga för att öppna digitala vårdcentraler.”

Idrotts-, social- och folkhälsominister Gabriel Wikström (S) vill att Sverige ska bli världsbäst på e-hälsa till 2025.
Idrotts-, social- och folkhälsominister Gabriel Wikström (S) vill att Sverige ska bli världsbäst på e-hälsa till 2025.Foto:Erik Nylander/ TT

Gabriel Wikström (S) är ansvarig minister för idrott, sjukvård och folkhälsa i Sverige. Därav hamnar digitaliseringen av sjukvården på hans bord.

”Vår generation och den som kommer efter oss är vana att leva våra liv på nätet. Att inte digitalisera vården för att ligga i takt med resten av samhället kommer att skapa en  förtroendeklyfta och därför är utvecklingen mot digitala vårdcentraler helt rätt. Men med den utvecklingen uppkommer det en hel del problem”, säger Gabriel Wikström.

De digitala vårdcentralerna, som drivs av startupbolag som Min Doktor (NTL) och Kry (NTL), har nyligen kritiserats av bland annat företrädare för läkarkåren för att vara för kostsamma för samhället. Enligt patientlagen från 2015 kan patienter söka vård varsomhelst i Sverige. 

Den här ersättningsnivån gör det väldigt lönsamt att öppna en digital vårdcentral och få marginal på besöken.

När Jönköpings landsting likställde digitala vårdbesök med läkarbesök blev det möjligt för Kry och Min Doktor att, med hjälp av en samarbetspartner i länet, ta emot patienter från hela landet. Kritiken baseras på att ersättningen, som patientens hemmalandsting betalar, är mer än vad digitala vårdcentraler borde ta betalt, eftersom digital vård är billigare. 

”Vi har ersättningssystem och regelverk som inte riktigt har hängt med i utvecklingen”, säger Gabriel Wikström.

”Den här ersättningsnivån gör det väldigt lönsamt att öppna en digital vårdcentral och få marginal på besöken.” 

Läs även: Kry: ”Onlinevård är inte dyrare än fysisk vård” 

Enligt Gabriel Wikström behöver lagen inte nödvändigtvis förändras däremot ersättningssystemet, vilket är något som Sveriges kommuner och landsting, SKL, redan har börjat utvärdera.

”Att ändra ersättningssystemet kommer att gå mycket fortare än att ändra nationella regelverk. Problemet här är egentligen inte att det finns privata initiativ utan problemet är att det offentliga inte har gjort det här långt tidigare.”

Min Doktor och Kry har tillsammans tagit in 190 miljoner kronor i riskkapital. Bland investerarna finns riskkapitalbolagen Creandum (NTL), Index Ventures (NTL), EQT Ventures (NTL) samt entreprenörerna Jonas Nordlander (NTL) och Filip Engelbert (NTL), grundare av ryska Avito. 

Problemet här är egentligen inte att det finns privata initiativ utan problemet är att det offentliga inte har gjort det här långt tidigare.

Ersättningssystemet, som enligt Gabriel Wikström ska vara på plats inom några år, kommer att minska intäkterna för de digitala vårdcentralerna.

Även patientsäkerheten har varit en brinnande fråga när det gäller kritiken mot Kry och Min Doktor. De har bland annat anklagats för att öka antibiotikaförskrivningen, eftersom de inte gör fysiska undersökningar. Det här är däremot något som Gabriel Wikström tror att man kommer tillrätta med genom ändringar i ersättningssystemet.

”Om det finns incitament att behandla så många patienter som möjligt över en dag, då finns det en risk att man bygger in ett intresse som gör att man inte tar lika stor hänsyn till patientsäkerheten. Och särskilt om verksamheten är så ny att man inte riktigt vet hur man ska hantera den. Med ett ersättningssystem som är anpassat för digitala lösningar då kan man också förbättra säkerheten.”

”Det här ju avarter och problem som är till för att lösas men huvudinriktningen är bra.”

Läs även: Halv miljard till digital vård 2016 

Regeringen har som mål att göra Sverige till det bästa landet i världen inom e-hälsa år 2025. Enligt Gabriel Wikström borde Sverige ha alla möjligheter att nå målet.

”Vi har bland de bästa förutsättningarna för att göra det. Vi borde vara bäst redan idag men jag tycker inte riktigt att vi är det. Vi har ännu inte lyckats samordna våra processer och peka ut en riktning”, säger Gabriel Wikström.

Enligt Gabriel Wikström har ett av problemen varit att det finns väldigt många aktörer i sektorn, från kommuner och landsting till branschorganisationer och privata vårdgivare, och de har saknat en gemensam handlingsplan. 

”Ta bara investeringar i nya IT-system. Dessa har ju skett i olika takt i olika landsting. Nu börjar man samordna sig, vilket är bra.” 

Vi borde vara bäst redan idag men jag tycker inte riktigt att vi är det.

För att nå målet att bli världens bästa land inom e-hälsa har regeringen satt upp en handlingsplan där det bland annat ingår en samarbetsorganisation för att tydliggöra ansvarsområden och se till att visionen blir verklig.

”Staten ska vara den ledande aktören som ska ange en inriktning och ansvara för att koordinera de här aktörerna”, säger Gabriel Wikström.

Läs mer: 7 startupbolag som vill digitalisera vården
Foto:
Från vänster topp: Kry, Competencer, Doctrin och Visiba.

Foto:

Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

Finanskändisar går in i Kry-grundarens haussade olja: ”Vi är redan inne på nästa runda”

Josefin Landgårds bolag Mantle verkar inte ha inte lidit någon större skada av Läkemedelsverkets beslut att förbjuda deras cannabisolja. Den nya hudvårdsserien går som på räls och grundarna har siktet internationellt.

Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina Lönnkvist
Josefin Landgård har grundat Mantle tillsammans med Stina LönnkvistFoto:Josefine Stenersen

Mantles medgrundare och vd Josefin Landgård, som också var med och startade vårdgivaren Kry 2014, har precis avslutat sitt måndagsmöte med teamet på fem personer. Snart ska de bli åtta. 

Bolagets försäljning av en ny hudvårdsserie som innehåller så kallad cannabidiol-olja, CBD-olja förkortat, har gått som tåget sedan den lanserades i december 2020. 

Från att bolagets intäkter helt stannade av, på grund av att Läkemedelsverket förbjöd försäljningen av den CBD-oljan i mars i fjol, är Mantle nu på banan igen. Under 2021 beräknar man att omsätta 10 miljoner kronor.

”Vi visste att det skulle komma utmaningar med Mantle, som det gör när man är i en ny bransch. Men det är också det som gör att det finns stor potential”, säger Josefin Landgård, och hänvisar även till Krys resa.

Läkemedelsverkets beslut utgick från att oljan kan uppfattas som ett läkemedel, vilket i så fall inte är godkänt i Sverige. Mantle har överklagat till Förvaltningsrätten, men ärendet har inte prövats än.

”Vi är övertygade om att vi ska vinna i frågan, för vi har rätt i sak. Sedan är Sverige bara en marknad, så det är egentligen inte så viktigt. Vi vill använda den svenska marknaden för att bevisa vårt case, men nu har hudvårdsprodukterna tagit sådan fart att det inte är så viktigt längre”, menar Josefin Landgård.

Istället fick bolaget gå ut och be om förtroende från investerare, då de saknade försäljningssiffror att visa upp. Och det gick bra. I november i fjol tog Mantle in en investering på 12 miljoner kronor. Något som grundarna Josefin Landgård och Stina Lönnkvist då valde att inte kommunicera. 

Läs också: Kry-grundaren talar ut om vd-bytet: ”Fick feedback om att jag var gravid” 

Bland de nya ägarna återfinns Oriflame-ägarna Anna af Jochnick och Helene af Jochnick. Även Voi-grundaren Fredrik Hjelm har investerat, via bolaget Semjorka, samt investmentbolaget Ernström & Co som ägs av familjen Hielte-Hobohm och som också är delägare i bolag som Apotea och nyligen i Na-kd. Även Daniel Pilotti, grundare av Ryska Posten, och Johan Karlsson, vd på Slättö, står på ägarlistan. 

Även bolagets tidigare investerare Cristina Stenbeck, Susanna Campbell, Sophia Bendz och Emilia de Poret har lagt in pengar i den nya rundan. 

”De investerare vi har fått in nu är både starka strategiskt och kapitalstarka, vilket innebär att de kan skjuta till kapital i många rundor framöver. Det är inte alla affärsänglar som har möjlighet att vara med hur länge som helst”, säger Josefin Landgård.

CBD-oljan säljs fortfarande på andra marknader och för hudvårdsserien tittar nu Mantle på att börja sälja produkterna i Danmark och Storbritannien. Danmark för att det ligger nära Sverige och det finns en överlapp i skandinavisk kultur och influencers som är de som främst sprider marknadsföringen av produkterna. 

Storbritannien har en mer mogen CBD-marknad, men ännu ingen större spelare som har fått fäste, menar Josefin Landgård.

”Nu har vi galna tillväxtsiffror och vill resa pengar snart igen. Vi diskuterar just nu med brittiska riskkapitalister”, säger Josefin Landgård.

Men att lansera hudvård tar tid. Det är långa ledtider från att ha formulerat en produkt tills att den finns på marknaden. Hudvårdsserien skulle ha lanserats i Sverige förra sommaren, men förpackningarna som produceras i Italien blev försenade på grund av pandemin.

”Vi släppte produkterna 17 december och det blev direkt en hype. Men det är roligt att se att de också konverterar bra i försäljningen”, säger Josefin Landgård.

Förutom på Mantles egna sida säljs hudvården genom bland annat Lyko, Bangerhead och Kicks.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera