1515

Miljonbluffen i Trustbuddy – så här gick det till

44 miljoner kronor är försvunna. Lånesajten Trustbuddy, som mest värderad till nära en miljard kronor, har förbrukat sin viktigaste tillgång – kundernas förtroende. Di Digital har granskat miljonkuppen – och kan nu berätta hur det ser ut att ha gått till.

Finansinspektionen har tvingat Trustbuddy att stänga sin verksamhet.
Finansinspektionen har tvingat Trustbuddy att stänga sin verksamhet.Foto:TT

Det har redan kallats för ett pyramidspel och ett ponzibedrägeri. Härvan i lånesajten Trustbuddy har en rad obehagliga ingredienser. Än så länge är bara delar av händelseförloppet klarlagt, men Di Digital har nu tillräckligt med information för att ge en bild av hur bolaget misstänks ha grundlurat både långivare och aktieägare.

Trustbuddys affärsidé är att förmedla kontakt mellan långivare och låntagare. "Peer-to-peer"-lån är en växande bransch internationellt då den kapar mellanhänder och ger både bättre avkastning till långivare och lägre räntor för låntagare.

I Trustbuddys fall fungerar det på så sätt att långivare som velat placera sina pengar hos Trustbuddy placerat dem på ett klientmedelskonto hos en bank. De pengarna har sedan matchats med låntagare av Trustbuddy och gett avkastning till långivarna. Så långt, inga konstigheter.

Läs mer: Trustbuddys nya vd: "En stor utmaning"

Men Trustbuddy verkar ha gjort betydligt mer än så med pengarna på långivarnas klientkonton, visar det sig nu. Bolagets egen utredning av händelserna antyder att Trustbuddy använt kundernas pengar till att låna ut dem som om de vore bolagets egna.

Ett exempel: En långivare sätter in 10 000 kronor och lånar ut dem på Trustbuddy. När låntagarna betalat tillbaka en del av lånet har Trustbuddy lånat ut pengarna igen – utan att långivaren informerats om det eller godkänt saken.

I klartext: Samma pengar har lånats ut flera gånger, utan att någon förutom Trustbuddy varit medvetna om det.

På så sätt har långivarna tagit en kreditrisk för att själva få avkastning och, ovetande, tagit ytterligare en kreditrisk för att ge Trustbuddy avkastning, enligt Di Digitals källor.

Samma pengar har lånats ut flera gånger, utan att någon förutom Trustbuddy varit medvetna om det.

Så länge högriskspelet med kundernas pengar inte går fel behöver ingen märka något. Omsättning och resultat ökar för bolaget, samtidigt som kunderna får sin avkastning. Klientmedelskontot särredovisas också i balansräkningen eftersom det inte är bolagets egna pengar. Felaktigheter där är alltså svåra för såväl revisorer som aktieägare att upptäcka.

Men om det går fel och det uppstår kreditförluster blir upplägget svårare att dölja. Då krävs ett ännu mer anmärkningsvärt övertramp.

Del två i utredningen pekar mot att Trustbuddy använt kundernas pengar på ett ponzi-liknande vis. Långivare som drabbats av kreditförluster har inte fått reda på det. Istället har man använt andra långivares pengar för att täcka upp för kreditförlusterna.

Nya långivares pengar verkar alltså ha använts för att ge tillbaka pengar till tidigare långivare för att de inte ska märka att deras pengar gått förlorade, enligt Di Digitals uppgifter.

Kontentan av det bedrägliga upplägget är att 44 miljoner kronor av långivarnas pengar nu är borta. Sannolikt har delar av pengarna förbrukats för att dölja kreditförluster som uppstått hos andra kunder, eller som uppstått för Trustbuddy självt vid den olovliga utlåningen.

Sannolikt har pengarna förbrukats för att dölja kreditförluster som uppstått hos andra kunder, eller som uppstått för Trustbuddy självt vid den olovliga utlåningen.

Enligt bolagets nya ledning, som redan efter en månad på nya jobbet upptäckte oegentligheterna, verkar det ha pågått så länge som bolaget varit verksamt.

Den olovliga utlåningen verkar alltså ha varit inbyggd som en hemlig del i Trustbuddys affärsmodell redan från start. En del som hållits dold från långivare, aktieägare, revisorer och Finansinspektionen i flera år.

Trustbuddy började handlas på Stockholmsbörsens handelsplats First North 2011. Som högst värderades bolaget till nära en miljard kronor 2013. Då sålde ledningen och grundarna aktier för runt 80 Mkr, mer än hela Trustbuddys börsvärde i dag.

För att ett bolag som Trustbuddy ska kunna fungera är den viktigaste tillgången – precis som själva bolagsnamnet antyder – förtroende.

Så även om de 44 försvunna miljonerna mirakulöst skulle hittas någonstans är det svårt att se att långivare och aktieägare kommer att ge bolaget en chans till. 

 


 

Lyssna även på: Veckans Digitalpodden om Trustbuddyhärvan

http://embed.acast.com/digitalpodden/trustbuddy-harvan-recordedfutureochdrommenomenlaserhyvel

Du hittar även Digitalpodden på Acast och direkt i iTunes

 

 

Läs även: Trustbuddys nya vd om kuppen: "Jag har haft bättre dagar"


Innehåll från QlikAnnons

Så kan du använda ”the power of many” med aktiv intelligens

När du hör orden ”innovatör” och ”transformation” är kanske individer som Elon Musk och Steve Jobs de första du tänker på. Men, under de senaste åren har studier visat att den största potentialen för detta går att hitta i det man kallar ”the power of many” eller kollektiv intelligens. 

Kollektiv intelligens innebär förmågan att nyttja kraften i en grupp för att kunna lösa problem eller uppnå mål som en enda individ inte kan klara av på egen hand. Det här konceptet är inte nytt. Men i eran av intelligens, där individers kunskap och erfarenheter förstärks av datainsikter, blir det kollektiva arbetet – i grupp och med maskiner – ett av de mest kraftfulla verktygen för att driva innovation och tillväxt. Dataanalysföretaget Qlik går här igenom hur ditt företag kan hjälpa era användare att nyttja kraften i ”the power of many”. 

Kollektiv intelligens driver informerade beslut

Oavsett hur stort eller litet ett affärsproblem är så behöver vi data och analytics för att kunna förstå utmaningen, beräkna riskerna, hitta lösningar, ha diskussioner och hämta input från olika stakeholders. Allt detta innan vi till slut kan fatta ett informerat beslut. Att fatta beslut som grupp, skapa konsensus, hämta idéer från olika källor och motivera människor genom ägarskap för att driva beslut är alla komponenter i den kollektiva intelligensen.

Dessa behov spelade en stor roll i framtagningen av Qliks nya, snart färdiga, samarbetsfunktion Collaborative Notes. Funktionen är skapad för att möjliggöra multi-user-samverkan över flera olika dashboards med flera olika data sets. Målet är att kunna fylla i nuvarande luckor inom Business Intelligence och analytics-lösningar som vanligtvis resulterar i fragmenterade bitar av kunskap bland olika personer, i olika roller i organisationen. 

Bättre beslut skapas av flera ”aha-upplevelelser”

Under de senaste åren har vi kunnat se ett ökat användande av machine learning och AI-assisterade insikter. Detta har hjälpt användare att hitta avvikande värden, klassificera data, identifiera trender och förstå samband. Men de här gömda mönstren kan bara förvandlas till en insikt när de triggar en ”aha-upplevelse” hos en användare. Den mänskliga faktorn är alltså vital när information förvandlas till insikt. Men, det är fortfarande en utmaning för organisationer att fånga in och samla ihop dessa ”aha-upplevelser”. Därför är samarbete och kollektiv intelligens en av de viktiga acceleratorerna inom aktiv intelligens. Personer som arbetar med kunskap måste bli uppmuntrade att dela och förklara sina perspektiv för att deras kunskap och insikter ska kunna informera och leda till rätt beslut och handling. 

Använd den verkliga potentialen i intelligens

Qlik menar att vi behöver gå ifrån tanken att intelligens är likställt med en enda individs förmåga. Kollektiv intelligens visar oss att den verkliga kraften uppstår när vi för samman olika typer av kunskap, erfarenheter, insikter och grupper av människor. Där hoppas företaget att den nya funktionen Collaborative Notes ska bidra till att frigöra den kraften i alla typer av organisationer. 

QlikWorld Online är branschens största, globala online data- och analytics-event. Det bästa av allt är att det är helt kostnadsfritt och du behöver inte ens lämna ditt hem. Säkra din plats på webbinariet här. 

 

Mer från Qlik

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Qlik och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?