1515
Annons

Miljardnota för Spotifys nya Stockholmskontor

Spotify antyder ofta att man kan minska andelen medarbetare i Sverige om inte villkoren för techbolag förbättras. Men årsredovisningen vittnar om nya hyresåtaganden i Stockholm i miljardklassen, avslöjar Di Digital.

Spotifys nuvarande huvudkontor på Birger Jarlsgatan i Stockholm.
Spotifys nuvarande huvudkontor på Birger Jarlsgatan i Stockholm.

Spotify tar allt större plats i debatten om Stockholms bostadsbrist. Under året har musikjätten vid åtskilliga tillfällen antytt att man kan tvingas skala ner andelen medarbetare i landet om inte förutsättningarna för startupbolag förbättras.

Läs mer: Spotify-grundarna hotar med landsflykt

 I ett öppet brev i april krävde man exempelvis programmering i skolan, bättre villkor för personaloptioner och större tillgång på bostäder i Stockholm.

”Vi tvingas därför nu konstatera, att om inga förändringar sker, så måste vi överväga att expandera mer i andra länder istället för Sverige”, skrev grundarna Daniel Ek och Martin Lorentzon i brevet.

Om inga förändringar sker, så måste vi överväga att expandera mer i andra länder

Kraven inspirerade evenemanget Sthlm Tech Fest att samla branschen till en protest utanför riksdagen för ett par veckor sedan.



Omkring 60 personer dök upp vid protesterna utanför riksdagen i Stockholm.

Läs mer: Så många anslöt sig till Spotifys kamp


I dag tycks musikjätten tona ner sitt utspel.

”Om Sverige inte förmår hantera dessa frågor så kommer det att slå mot hela landet långsiktigt. Vi har aldrig signalerat att flytta hela vår verksamhet från Sverige, men om förutsättningarna inte förändras så kommer Spotify att låta tillväxten ske i andra länder”, säger Spotifys globala HR-chef Katarina Berg i en skriftlig kommentar till Di Digital.

Ökningen är ett resultat av ett påskrivet hyresavtal för nya kontor i Stockholm

Spotifys årsredovisning ger däremot en annan bild av verkligheten. Här är det knappast tal om några flyttplaner. Tvärtom har man tecknat långa hyresavtal för miljardbelopp i Stockholm.

Av årsredovisningen för 2015 framgår att musiktjänstens åtaganden för kontorshyra närmast trefaldigats, från 680 miljoner kronor till närmare 2 miljarder kronor mellan 2014 och 2015.

Enligt årsredovisningen beror ökningen – som altså motsvarar närmare 1,3 miljarder kronor – främst på nya hyresavtal i Stockholm.

”Ökningen är ett resultat av ett påskrivet hyresavtal för nya kontor i Stockholm”, skriver Spotify i årsredovisningen.

Största ökningen, drygt 800 Mkr, sker inom en kategori som avser hyresavtal på 5–10 år.

”Som företag måste Spotify hela tiden fatta beslut och hyresavtal i Sverige är ett sådant. Det hindrar oss dock inte från att löpande ompröva och utveckla vårt sätt att arbeta”, säger Spotifys globala HR-chef Katarina Berg.

Spotify hade i snitt 1 610 medarbetare under 2015, enligt årsredovisningen.

”Antalet medarbetare i Sverige är närmare 1 000 i dag”, säger Spotifys nordiska kommunikationschef Sofie Grant.

Merparten av de svenska medarbetarna jobbar på det nuvarande Stockholmskontoret på Birger Jarlsgatan 61.

Spotify är registrerat i Luxemburg och har även kontor i London, New York och på andra håll i världen.

 


Läs även:

Spotifys börsplaner flyttades fram i fjol

Spotify ser en börsnotering som sitt troligaste framtidsscenario. Samtidigt sköt bolaget planerna på framtiden under 2015, enligt årsredovisningen.

Spotify växer så det knakar – dubblade omsättningen i fjol

Musikjätten Spotify omsatte 18,2 miljarder kronor i fjol. Även förlusterna växer, men inte alls i samma takt.


Innehåll från Synology IncAnnons

Därför är effektiv datalagring nyckeln till effektiva arbetsmodeller efter COVID

Inget företag kommer att gå oskatt ur Covid-19-pandemin. En enorm del av den globala arbetskraften skickades hem i mars 2020; förutom vissa mindre förändringar av restriktionerna har distansarbete sedan dess blivit det nya normala för de flesta, och så förväntas det fortsätta.

Det omfattande skiftet i våra arbetssätt har accelererat den digitala utvecklingen på alla plan och sporrat verksamheter till att anamma nya tekniker och system som klarar att möta förändringarna. Vissa av dessa förändringar handlar om kommunikation och cybersäkerhet, medan andra har kretsat kring kritiska aspekter såsom datalagring, fildelning och samarbete. 

Lyckligtvis har många företag under senare år redan anammat till exempel molntjänster och fildelning, inte minst för att de medför ett tydligare arbetsflöde och minskad risk för missförstånd. Delar man flera versioner av samma dokument i en mejlslinga är det som bäddat för kaos och förvirring – olika kollegor kanske arbetar på olika versioner av dokumentet samtidigt som viktiga tillägg eller revideringar tappas bort under arbetets gång. Kan alla istället arbeta utifrån samma dokument direkt minimeras risken för sådana misstag, vilket skapar en strömlinjeformad och effektiv approach till kollaborativt arbete. Det är således lätt att förstå att många företag redan ser dylika arbetssätt som självklara. 

Historiskt har sådana system och tekniker varit användbara och praktiska, men inte nödvändiga. I och med pandemin transformerades de till affärskritiska aspekter av de allra flesta verksamheter. Möjligheten att arbeta sida vid sida, att släntra tvärs över kontoret och småsnacka med kollegan eller att i grupp sitta och diskutera ett dokument finns inte längre. Majoriteten av allt samarbete sker nu istället via fildelning och molnbaserade lösningar, tjänster som idag är oumbärliga.   

Med detta sagt är inte alla system för fildelning i pandemins kölvatten lika effektiva. De företag som förlitade sig på datalagring on-premise för digital samverkan insåg snabbt att deras distansarbetare inte längre hade tillgång till nödvändigt material. Det finns emellertid on-premise-alternativ som erbjuder pålitlig och säker fjärraccess; nedan diskuteras hur dessa alternativ står sig i jämförelse med offentliga molntjänster. 

Under de rådande omständigheterna är det centralt för företag att se till att medarbetarna lagrar data och filer på rätt plats. Fjärrarbete medför alltid en fara för att känsliga filer och data sparas lokalt hos medarbetaren – kanske till och med på en privat enhet – eller i en offentlig molnlösning som verksamheten inte kan komma åt. Detta kan medföra brister i regelefterlevnad och kan i förlängningen både leda till böter eller att företagets rykte skadas. Kan den interna IT-avdelningen dessutom inte komma åt datan, kan den heller inte säkerhetskopieras ordentligt. Då uppstår en risk för att viktig information försvinner permanent, till exempel om något går fel med den enhet där den finns sparad. 

Välj rätt lagringsmetod

Molnbaserad datalagring har förståeligt nog ökat i popularitet. Jämför man med traditionell datalagring som oftast skett on-premise medför molnlagring möjlighet för de anställda att komma åt och samverka runt filer och information oavsett var de är, så länge de kan koppla upp sig till nätet. Detta har bidragit till att bana väg för mer agila arbetsmetoder, något som varit helt essentiellt under de gångna två åren. 

Leverantörer av offentliga molnlösningar erbjuder värdefull flexibilitet som tillåter företag att skala upp eller ner efter behov, vilket i sin tur betyder att man inte blir tagen på sängen om man plötsligt behöver extra lagringskapacitet. Eftersom hårdvaran hanteras av en tredjepartsleverantör behöver man dessutom inte tänka på att ha ett IT-team redo att rycka ut för att ta itu med eventuella fel. Som grädde på moset kan säkerhetskopiering av dina data ofta ingå som en del av tjänsten.

Det offentliga molnet är dock inte den enda lagringslösning som tillåter access på distans – och den är heller inte alltid den bästa. Network Attached Storage (NAS) är en on-premise-lösning som både tillåter fjärraccess och erbjuder många fördelar, till stor nytta för verksamheten. 

NAS är en lösning som både är praktisk och enkel att implementera, och som dessutom är relativt billig. Medan offentliga moln är väldigt flexibla kan de också utgöra ett dyrt alternativ när man behöver öka sin kapacitet. Med NAS återfår IT-avdelningen kontrollen över datan. Planerar man i förväg är det lika enkelt att öka kapaciteten på NAS som det är att sätta in ytterligare hårddiskar eller SSD-diskar. Eftersom det kommer till en fast kostnad kan det därtill vara ett billigare val. Synology erbjuder en rad NAS-modeller - inklusive Plus-serien, XS+-serien och SA-serien - samt ytterligare stöd och tjänster för att skapa säkerhetskopior och låta kunderna skapa sina eget privata moln på lokala lagringslösningar.

NAS är särskilt användbart för organisationer som hanterar stora mängder data. Ett exempel på detta är Synologys kund The Media Bunker, ett videoproduktionsföretag som regelbundet hanterar 2-3 inspelningar på 500GB-1TB data vardera, i veckan. Med hjälp av NAS kunde de skapa ett lagringssystem som möjliggjorde överföring av stora filer, att flera anställda kunde arbeta på samma videoprojekt på olika platser och att kunderna enkelt kunde få tillgång till data vid behov. Samtidigt kunde de vara trygga i vetskapen om att allt var ordentligt säkerhetskopierat.

Nu när restriktionerna har börjat avskaffas är det också viktigt att komma ihåg att en lokal NAS-lösning är särskilt användbar för on-premise, dataintensiva uppgifter såsom videoredigering – här skulle molnet sakta ner saker och ting avsevärt.

I slutändan är det så att en lösning inte passar alla vad gäller datalagring. Både offentliga moln och NAS har fördelar, vilket innebär att en hybridmolnstrategi – där den bästa lösningen tillämpas i varje situation – många gånger kan vara det bästa valet. Med hjälp av NAS-enheter tillgängliga både on premise och på distans, och samarbetstjänster i molnet, kan man skapa den perfekta kombinationen så att de anställda har den åtkomst de behöver, var de än befinner sig.

Ta kontakt med Synology för att få veta mer

 

Mer från Synology Inc

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Synology Inc och ej en artikel av Dagens industri

”Airbnb för husbilar” går samman med svensk konkurrent

Det schweiziska bolaget Mycamper ville slå sig in på campingmarknaden i fjol, med sin tjänst som låter kunder hyra ut husbilar och husvagnar till varandra. Nu investerar de i stället i sin svenska branschkollega Housecar – för att växa i Norden.

Grundarna bakom Housecar. Översta raden från vänster: Nicolas Cohen och Rickard Magnusson. Nedersta raden från vänster: Anders Lisspers och Farshad Tajik.
Grundarna bakom Housecar. Översta raden från vänster: Nicolas Cohen och Rickard Magnusson. Nedersta raden från vänster: Anders Lisspers och Farshad Tajik.Foto:Press.

Under 2020 lanserade det schweiziska bolaget Mycamper sin tjänst i Sverige. Deras plattform är ett sorts ”Airbnb för husbilar och husvagnar”, där privatpersoner kan hyra ut campingfordon till varandra. Affärsmodellen består av att bolagen tar runt 20 procent av uthyrningskostnaden i avgift. 

Men det har funnits flera lokala aktörer på marknaden, som fick ett uppsving i fjol när många svenskar valde att fira sin semester på hemmaplan i spåren av coronapandemin. 

Nu investerar Mycamper i sin svenskgrundade branschkollega Housecar.

”Vi är imponerade över deras snabba tillväxt. Strategiskt är det en stor fördel för oss att investera i ett grundarteam som kan den nordiska marknaden. Tillsammans är vi övertygade om att vi på ett effektivt sätt kommer att kunna skala”, säger Michele Matt vd för Mycamper, i en kommentar.

Läs mer: ”Airbnb för husvagnar” rullar ut – vill lifta med svemester-trenden

Affären är värd runt 5 miljoner kronor, vilket innebär att Mycamper blir delägare i Housecar tillsammans med grundarna.

Målsättningen är nu att tillsammans bygga den största delningstjänsten för fritidsfordon i Norden. Det kommer ske under svenska Housecars varumärke, dit det schweiziska bolaget flyttar alla sina tillgångar.

Redan före coronapandemin var Sverige dock det land i Europa med flest campingfordon per capita. Det finns i dag 100 000 husbilar och 290 000 husvagnar i landet.

”2021 har börjat fantastiskt. Vi är nära att nå förra årets bokningar redan nu”, säger Rickard Magnusson, vd och medgrundare på Housecar.

De tre andra grundarna bakom bolaget är Nicolas Cohen, Farshad Tajik och Anders Lisspers. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera