Annons

Meds skjuter på noteringen

Det blir ingen direktnotering för nätapoteket Meds på First North på torsdag. Mindre än en vecka efter man aviserade sina planer skjuter man upp noteringen en månad. 

Meds vd Björn Thorngren.
Meds vd Björn Thorngren.

I tisdags meddelade Meds att bolaget skulle noteras på First North nu på torsdag, den 1 september, utan vare sig prospekt eller nyemission. 

Redan i en artikel från den 23 juni rapporterade Di Digital att Meds vd Björn Thorngren, enligt en källa, ville direktnotera bolaget utan hjälp från dyra rådgivare. Di Digital har sökt vd Björn Thorngren sedan i onsdags för en intervju inför noteringen, utan framgång. 

Nu under måndagsmorgonen meddelar bolaget istället att man skjuter upp noteringen, ”mot bakgrund av det betydande intresset”. Meds föreslår för Nasdaq Stockholm att första handelsdag för bolagets aktier ska ske under första veckan av oktober 2022, heter det. I övrigt är alla förutsättningar för noteringen oförändrade, skriver bolaget.

Det är alltså minst en månad senare än det ursprungliga datumet. 

”​​Syftet är att skapa mer tid för att informera marknadens aktörer och därmed erbjuda en god kunskapsnivå om bolagets affärsmodell och den marknad man verkar på. Meds planerar en rad aktiviteter under september för både privata och institutionella investerare”, skriver bolaget i ett pressmeddelande på måndagen. 

När Meds tog in 80 Mkr i nytt kapital i mitten av mars uppgick värderingen till 1,26 miljarder kronor, med de nya pengarna inräknade. Exakt vilka som investerade framgick då inte av de offentliga handlingarna.

Men av den 97 sidor långa ”bolagsbeskrivning” som Meds gick ut med i förra veckan framgår att bolagets största ägare är fastighetsprofilen Rutger Arnhult, följt av vd:n och medgrundaren Björn Thorngren och fastighetsprofilen Ilija Batljan.

Något prospekt har Meds inte gått ut med. Detta eftersom inga nya aktier ges ut, enligt den ursprungliga planen. Nivån i handeln ska istället avgöras av hur mycket existerande ägare är villiga att sälja, och till vilket pris.

I sin bolagsbeskrivning skriver Meds att spridningen av bolagets aktier ”kommer att vara låg” och ”beroende av att nuvarande aktieägare väljer att sälja sina aktier”. Vidare kommer det inte att finnas någon teckningskurs som kan agera vägledande för den inledande handeln och prissättningen av bolagets aktier, skriver man.

Huruvida något av detta ändras inför det nya noteringsdatumet återstår att se.

Nätapoteket Meds lanserades 2018 och har vuxit snabbt till att bli Sveriges näst största nätapotek, efter den lönsamma jätten Apotea. Men resan har kostat på och förlusterna har varit ansenliga.

Inför sin direktnotering på First North har bolaget aviserat att omsättningen växte med närmare 180 procent till drygt 329 miljoner kronor under första halvåret i år. Förlusten växte samtidigt med 35 procent till knappt 60 Mkr.

Det ska jämföras med en kassa som innehäll knappt 82 Mkr vid halvårsskiftet. Med nuvarande förbränningstakt bör bolaget behöva fylla på kassan senast i början av nästa år.

Meds Apoteks styrelse har antagit följande finansiella mål:

• Totala intäkter ska uppgå till 2,5 miljarder kronor år 2026.

• Lönsamhet, eller break-even på EBITDA-nivå, ska uppnås inom två till tre år.

• Långsiktig EBITDA-marginal ska landa på sju procent.

• Framtida kassaflöden från verksamheten ska återinvesteras i verksamheten för att driva tillväxt.

Läs mer: Meds vd: ”Inga problem med röda siffror några år till”

Innehåll från WintAnnons

Egen konsultfirma – hur mycket måste du ta betalt?

Många som driver tjänste- och konsultbolag vet inte ifall deras timpriser kan täcka bolagets löpande utgifter, vilket kan få förödande konsekvenser för deras ekonomi. Anders Nilsson från den automatiserade bokföringstjänsten Wint berättar hur du kan försäkra dig om att du tar rätt timpris för dina tjänster.

Det är vanligare än man kan tro att den som startar upp ett tjänsteföretag väljer att erbjuda ett timpris helt baserat på magkänsla – eller genom att lägga sig på samma nivå som sina konkurrenter. 

– Det man då glömmer bort är att timpriset inte bara är en siffra i en offert, utan någonting som ska se till att du har råd att betala ut din lön och täcka bolagets kostnader varje månad, säger Anders Nilsson, skatte- och redovisningsexpert på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. 

Hur mycket behöver du fakturera varje månad?

Det bästa sättet för att bestämma ditt timpris är enligt Anders att börja bakifrån och ställa dig följande frågor:

1. Hur hög lön vill jag och mina eventuella kollegor kunna ta ut varje månad, före skatt?

2. Vilka fasta kostnader, utöver lönekostnader och arbetsgivaravgifter, har jag i firman? (hyra av kontor, telefonräkning, bokföringskostnader, programvaror, etc.)

– När du har dessa summor klara för dig finns flera kalkylverktyg på nätet som du kan använda för att räkna ut hur mycket du behöver fakturera varje månad för att täcka såväl de fasta kostnaderna som din lön och arbetsgivaravgifterna, säger han.

– Ponera att du är ensam i bolaget och vill plocka ut en lön på 40 000 kr före skatt. Dessutom har du fasta kostnader på 15 000 kr i månaden. Då skulle du behöva fakturera för ungefär 76 100 kr/månad för att gå plus minus noll. Men helst vill du såklart gå ytterligare lite plus varje månad för att få ett bra resultat och möjlighet till en utdelning i slutet av året, så vi höjer den siffran till minst 80 000 kr.

Läs också: Företagare – så bör du tänka kring din lön 2023 

Vad blir ditt timpris?

Nu när du vet detta blir nästa steg att avgöra hur många timmar i månaden du kommer kunna ta betalt för. En genomsnittlig arbetsmånad består av 167 timmar, varav ganska många kommer behöva vara odebiterade, då du arbetar med administration, försäljning, reser, går på kundmöten eller på annat sätt lägger ner tid som du inte kan ta betalt för. 

När du räknar ut ditt timpris måste du med andra ord ta höjd för vilken debiteringsgrad du kommer kunna upprätthålla. 

– Man skulle kunna hävda att en sjuttioprocentig debiteringsgrad är ett riktmärke att sträva mot. Det skulle i så fall innebära att du ska försöka ta betalt för ca 117 av dina 167 timmar varje månad, vilket ger dig ett lägsta timpris på ca 685 kr/h (80 000 / 117 ≈ 683,8). För att klara break-even varje månad alltså, påpekar Anders.

Tänk på marginalerna

Nu när du vet allt detta kan du börja kolla vad du har för marginaler att höja ditt timpris ytterligare. 685 kr/h är ditt minimum, men du vill ju kunna gå plus när du har en bra månad så att du har en extra buffert att spela på ifall någon månad skulle gå sämre. Helst vill du alltså höja priset lite till. 

– Det är nu du kan börja snegla på konkurrenterna. Tar de 800, 900 eller till och med 1100 kr/h? Då finns såklart utrymme för dig att höja ditt pris också. Ju högre du har utrymme att gå, desto bättre för dina marginaler, säger Anders. 

Han påpekar också att det finns fler parametrar att ta hänsyn till när det gäller just marginalerna, till exempel att försöka öka debiteringsgraden. Eftersom tid bokstavligt talat är pengar för den som säljer tjänster finns mycket att vinna på att minimera den arbetstid som du inte kan ta betalt för. 

– Ju fler administrationstimmar du kan kapa bort, desto mer tid kan du lägga på att hjälpa dina kunder – vilket innebär extra klirr i kassan för dig. Genom att automatisera din bokföring och ekonomihantering slipper du mycket pappersarbete som du istället kan lägga på det du gör bäst.

Läs mer: så automatiserar Wint din bokföring 

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera