1515

Magiska svampar är Klarnamiljardärens recept mot depression

Klarnagrundaren Niklas Adalberth ger sig in i kampen om framtidens läkemedel mot depression – baserat på en substans från så kallade magiska svampar. Bland konkurrenterna finns ett Nasdaqbolag som dubblat sin kurs sedan noteringen i september.

Klarnagrundaren Niklas Adalberths stiftelse Norrsken donerar tio miljoner till forskning om hur den psykedeliska substansen psilocybin kan användas för att bota depression.
Klarnagrundaren Niklas Adalberths stiftelse Norrsken donerar tio miljoner till forskning om hur den psykedeliska substansen psilocybin kan användas för att bota depression.Foto:Jack Mikrut

Magiska svampar var det återkommande temat i rubrikerna när brittiska Compass Pathways noterades på Nasdaqbörsen förra månaden. Bolaget har tagit fram en syntetisk variant av den psykedeliska substansen psilocybin, som finns i narkotikaklassade så kallade magiska svampar, och hoppas kunna utveckla helt nya läkemedel mot depression.

Nu tar Klarnagrundaren Niklas Adalberth upp konkurrensen genom att skänka 10 miljoner kronor till kliniska prövningar av samma substans. Det handlar om en fas II-studie (se faktaruta) på vägen mot ett färdigt läkemedel och leds av forskare från Karolinska institutet.

Donationen kommer från Niklas Adalberths stiftelse Norrsken, som stöttar sociala entreprenörer som försöker lösa globala samhällsproblem.

”Norrsken ska göra investeringar som ger maximala samhällsinsatser och då passar det här väldigt bra, eftersom omkring 260 miljoner människor lider av depression men inte ens hälften blir hjälpta idag”, säger Niklas Adalberth.

Han beskriver problemet som att de etablerade läkemedelsbolagen tjänar för mycket pengar på dagens behandlingar och därför inte är intresserade av att ta fram andra preparat som skulle kunna vara mer effektiva.

Möjligheterna att få tillbaka investeringar i forskning och utveckling är dessutom små när det gäller psykedeliska substanser, eftersom de dels är kända sedan länge och därför svåra att patentera, dels att det ofta räcker med så lite som en eller två doser för att nå önskad effekt.

”Det verkar helt enkelt inte som att marknaden löser det här själv”, säger Niklas Adalberth som motivering till gåvan, som inte förväntas ge någon ekonomisk avkastning för Norrsken. Den skiljer sig därmed från de investeringar som Norrsken gör via sin riskkapitalfond Norrsken VC och hanteras därför inom stiftelsen.

Läs mer: Han skapar miljardfond – ska rädda världen 

Vinsten är istället samhällsnyttan, om försöken leder till ett preparat som inte kostar skjortan för sjukvårdssystemen när utvecklingen finansierats genom donationer fram till ett godkänt läkemedel som kan börja produceras.

Utvecklingsarbetet sker inom den nybildade stiftelsen Osmond Foundation och dess helägda bolag Osmond Labs, som leds av läkemedelsforskaren Ulf Bremberg med bakgrund på både storbolag som Pharmacia och mindre läkemedelsbolag. Genom konstruktionen ska vinsterna från framtida läkemedelsförsäljning återinvesteras i vidare forskning istället för aktieutdelningar.

”Psykedelika har visat otrolig potential vid psykiska sjukdomar som depression och det har tagit rejäl fart internationellt, men i Sverige har det inte hänt så mycket ännu. Vi kom i kontakt med Norrsken och hade en rätt likartad syn på att detta är något jätteviktigt att få igång eftersom det handlar om ett stort samhällsproblem med alla som inte får hjälp av dagens behandlingar”, säger Ulf Bremberg.

Substansen studeras sedan tidigare även av andra forskare vid internationella universitet som Johns Hopkins och UC Berkeley för möjliga behandlingar av bland annat depression, anorexia, rökavvänjning och ångest hos cancerpatienter.

Så här långt har substansen testats på ett tusental personer. Trots att den ursprungligen kommer från en narkotikaklassad ”magisk svamp” har den hittills inte visat sig vara beroendeframkallande eller giftiga, enligt Ulf Bremberg.

Om de svenska försöken som Osmond driver blir lyckosamma kommer ett framtida preparat enbart att ges på klinik och i kombination med terapi, för att kunna hantera övergående rädsla och ångest som en del patienter upplever under behandlingen. Enligt Ulf Bremberg är reaktionerna inte en biverkan, utan del i behandlingen och ska med terapeuternas hjälp omvandlas till ett långvarigt positiv resultat.

Både han och Niklas Adalberth är dock medvetna om att området är kontroversiellt på grund av associationerna till narkotika.

”Men det här är något helt annat. Det handlar om seriös forskning för att ta fram ett läkemedel. Sen har det varit en del diskussioner internt, men Norrsken existerar inte för att vinna någon popularitetstävling i hur folk ser på oss. Däremot hoppas jag att människor tar sig tid att se att detta är livsviktig forskning som behöver finansiering, så att det kan komma ut ett läkemedel eftersom behovet är så stort ute i världen. Då måste vi filantroper kliva fram, när marknadskrafterna vill försvara sina revir”, säger Niklas Adalberth.

En annan risk är att projektet dras in i en patentstrid med Compass Pathways, särskilt som en filantropiskt finansierad utvecklingsmodell som leder till billigare preparat skulle hota det brittiska bolagets möjligheter att göra vinst med sitt preparat.

”Compass Pathways är de som kommit längst, men det är svårt att skapa patent på en välkänd molekyl. Så om deras patent står sig återstår att se – och även om det håller så har deras affärsmodell utmaningar. Vi gör det här som non-profit och ser det som den mest framkomliga vägen”, säger Ulf Bremberg.

De tio miljoner kronorna från Norrsken ska finansiera fas II-studien, som beräknas vara klar under andra halvåret nästa år.

I nästa steg behövs ytterligare finansiering i större skala. Förutom att uppvakta fler filantroper kan det då även bli aktuellt att söka offentligt stöd, eftersom kostnaderna för en fas III-studie är betydligt högre.

Tidigast 2024 kan ett läkemedel vara registrerat och finnas på marknaden, om allt går vägen.

Läs även: Piller i stället för prat – över 1 miljon svenskar äter antidepressiva 

 


Innehåll från PageroAnnons

Deras lösning tar företagskommunikation till 20-talet – nu går Göteborgsbolaget Pagero till börsen

Bengt Nilsson, vd på Pagero.
Bengt Nilsson, vd på Pagero.

Att köpa och sälja som företag innebär alltför för ofta fortfarande pappersarbete där prislistor, ordrar, betalningsinstruktioner och inte minst fakturor hanteras manuellt och väldigt lite av dokumentens data kommer till praktisk användning. Det vill Göteborgsbolaget Pagero ändra på med sin plattform för affärskommunikation.

– Det handlar om att göra kommunikation mellan företag lika enkel som den är mellan personer, säger Bengt Nilsson, vd på Pagero.

Som en av grundarna och vd i 20 år för affärssystembolaget IFS har Bengt Nilsson på nära håll sett hur digitaliseringen krupit allt längre in i företagen. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Sedan tio år är han vd för Pagero som har som mål att bli en ledare på en stor och växande global marknad för digitalisering av affärskommunikation. I stora delar av världen kommunicerar företag år 2021 fortfarande med vanlig post och fax, enligt Nilsson. 

– Kanske använder man e-post som digitalt alternativ, men det krävs fortfarande manuellt arbete för att lägga in informationen i bolagets olika system. Detta vill vi ändra på. Det ska vara lika enkelt som att ringa någon med mobilen, säger han. 

Svensk erfarenhet ger försprång

Pagero har idag kunder i över 140 länder och att vara ett svenskt bolag har sina fördelar, menar Nilsson. Den digitala mognaden i Sverige är bland den högsta i världen. Så när myndigheter nu i ett stort antal länder världen över inför lagkrav på digital hantering av olika sorters dokument ger erfarenheten som Pagero har samlat på sig på hemmamarknaden ett försprång. 

– Det gör att vi kommer kunna bli en av de marknadsledande aktörerna, säger Bengt Nilsson. 

Kopplar samman över 12 miljoner företag

Pageros nätverk är skapat för att låta köpares och säljares affärssystem utbyta meddelanden så att köp- och säljprocesserna kan digitaliseras och effektiviseras. Genom att koppla sitt affärssystem till plattformen når man idag över 12 miljoner företag världen över. 

Utöver nätverket erbjuder Pagero även en rad applikationer och tjänster för att automatisera processer och utnyttja värdet av korrekta och tillförlitliga data. Och behoven kan skilja sig något mellan branscher. 

– Inom sjukvården behövs system för automatisering i syfte att effektivisera och öka patientsäkerheten medan exempelvis tillverkningsindustrin kan behöva verktyg för att säkerställa spårbarhet i leverantörskedjan, transparens och compliance, säger Bengt Nilsson.

För statlig verksamhet finns andra incitament, exempelvis att minska momsgapet som på många håll är högt delvis på grund av låg digital mognad och därav låg kontroll – ett problem många länder försöker lösa genom just digitalisering av affärsdokument.

Drivkrafter är många, men oavsett bransch pekar de i samma riktning.

– På lång sikt ser vi det som en självklarhet att kommunikation mellan företag kommer vara 100 procent digital och automatisk – i realtid, säger Nilsson.

Listning på Nasdaq First North Growth Market

För att ta nästa steg på tillväxtresan och i den internationella expansionen förbereder nu Pagero en nyemission och listning på Nasdaq First North Growth Market. För mer information, se pagero.se 

 

Mer från Pagero

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Pagero och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?