Om vi bortser från ovan nämnda buzzwords en stund och istället frågar oss varför Hermès – ett av världens mest kända varumärken – bryr sig om att en ung konstnär gör luddiga renderingar av deras väskor och säljer digitalt?
Det enkla svaret är att väskorna bär namnet Birkin, en åtråvärd värumärkesskyddad modell från Hermès, som Mason Rothschild nu tjänat rejält med pengar på.
Amerikanen genererade 100 versioner av digitala Birkinväskor och sålde som NFT:s – non-fungible tokens – för 322 dollar styck, med en 7,5 procent kommission på all vidareförsäljning, för evigt.
Förutom de 32.200 dollar han initialt tjänade, motsvarande 290.000 kronor, så uppges hela samlingen i dag vara värd 1,2 miljoner dollar, eller 10 miljoner kronor, vilket skulle innebär att konstnären redan nu kammat hem 750 000 kronor. Och med tanke på att det bara var en månad sedan han skapade väskorna och värdet redan skjutit i höjden finns lite som pekar på att NFT-väskornas rykte och värde skulle försämras med åren.
Däri ligger också det lite mer utvecklade svaret på varför Hermès förmodligen vill driva rättsprocessen så långt det går.
Om framtida digitala verk kommer att bli lika viktiga – eller viktigare – som fysiska kollektioner av till exempel väskor, kommer varumärken som i dag äger dessa fysiska varumärkespatent förstås också vilja äga dem digitalt.
Sportmodejätten Nike har kommit betydligt längre och till exempel köpt upp den virtuella skotillverkaren RTFKT och uppges dessutom sökt specifika patent för virtuella skor.
Modejätten Gucci har å sin sida samarbetet med spelet Roblox för att sälja en digital väska, dock inte som en NFT utan det som i spelvärlden benämns som ”skins”. Skillnaden är att de inte lagras i en blockkedja.
Mason Rothschild har för avsikt att trotsa stämningen från Hermès, eftersom han menar att han har en ”grundlagsskyddad rättighet att skapa konst”. Han menar också att använda varumärkesnamnet ”Birkin” i sin samling ”Metabirkin” bara är ett sätt att vara transparent mot köpare kring vilken produkt som är förlagan till hans verk.
”Precis på samma sätt som att Andy Warhol kunde använda Campbells sopp-burkar för att göra sin konst”, skriver Mason Rothschild i ett öppet brev.
Han konstaterar i en videointervju som publicerats av Yahoo Finance att han själv nu också blivit plagierat och att hans avbilder av luddiga väskor nu finns som kopior på digitala handelsplatser.
Vad som är digital konst och vad som är en digital handelsvara – och vilka patent från den fysiska världen som ska gälla i ett metaversum – har alla förutsättningar att bli en utdragen rättsprocess.
