1515
Annons

Liberalerna: Patentskyddet i Sverige är för svagt

Teknikbolaget Accumulate gick nyligen i konkurs efter att ha förlorat en rättstvist mot storbankernas bank-id. Det är ännu ett bevis på att patentskyddet i Sverige är för svagt, oavsett vem som hade rätt i sak, skriver två företrädare för Liberalerna på Di Digital Debatt.

Arman Teimouri, näringspolitisk talesperson för L, och Johan Pehrson, rättspolitisk talesperson för L.
Arman Teimouri, näringspolitisk talesperson för L, och Johan Pehrson, rättspolitisk talesperson för L.Foto:TT och Di.

Sverige blev nyligen åter utsett till ett ledande innovationsland. Denna innovationskraft hos svenska företag, forskare och uppfinnare har lagt grunden för vårt välstånd. I dag är detta hotat av ett i praktiken svagt svenskt patentskydd för relativt små innovatörer. Sverige har halkat efter länder som Frankrike, Nederländerna och Tyskland när det gäller att möjliggöra patenträttegångar för att praktiskt kunna skydda sina rättigheter.

När företaget Accumulate nyligen förlorade en patenttvist mot Finansiell ID-Teknik och gick i konkurs som en konsekvens av rättegångskostnaderna, vilket Di Digital rapporterade om, visar det återigen hur svårt det är för små innovativa företag att hävda sin rätt mot större aktörer. Oavsett vem som hade rätt i sak.

Nästan var tionde av Europas mindre företag har utsatts för patentintrång de senaste tre åren.

Immaterialrättsliga tillgångar utgör ofta en lejonpart av värdet i nya innovativa företag, och därför kan effekten av ett otillräckligt skydd vara att svensk innovation tvingas flytta utomlands. 

Patent är en förutsättning för innovation och har genom historien säkerställt att forskare och ingenjörer har varit beredda att investera tid och pengar i projekt, eftersom det garanterar att deras idéer inte blir stulna omgående. Alla uppfinningar och innovationer som vi tar för givet, från telefonen i fickan till spisen vi kokar vatten på, finns tack vare patenträttigheter. Medicinska framsteg för vår hälsa är också det ett skinande pärlband av kunskap, innovation och forskning. Vi måste fortsätta att anpassa patenträtten praktiskt till den globala och digitala ekonomin. Nästan var tionde av Europas mindre företag har utsatts för patentintrång de senaste tre åren.

I och med den gemensamma europeiska marknaden är det viktigt att EU skyddar europeiska företag globalt och inom unionen. Därför har EU tillskapat en rättsordning med en samlad patentdomstol där en majoritet av medlemsländerna, bland dem Sverige, deltar. Ett domslut i den gemensamma domstolen kommer att gälla i alla medverkande länder vilket ska minska rättegångskostnaderna för företag i bland annat patenttvister. Denna rättsordning har dock ännu inte trätt i kraft.

Många har inte råd att hävda sina rättigheter i praktiken, oavsett hur uppenbart intrånget är.

I en internationell konkurrensmiljö är det viktigt att de mekanismer vi har för att reglera marknaden även fungerar internationellt. Vi ser med jämna mellanrum hur utländska statskontrollerade företag inskränker på svenska företags immaterialrätt. Hotet från till exempel Kina när det gäller industrispionage och patentintrång är välkänt och måste hanteras tillsamman med andra länder som står för rättsstatens principer.  

För ofta kapitalsvaga nystartade svenska företag eller enskilda forskare är det dessutom viktigt att det finns regelverk som bättre skyddar dem vid patentintrång. Många har inte råd att hävda sina rättigheter i praktiken, oavsett hur uppenbart intrånget är. Detta är en anledning till att antalet mindre företag som bevakar sina i rättigheter i domstol är tre gånger fler i till exempel Frankrike än i Sverige. Vi behöver se över reglerna så att processkostnaden för patenttvister hålls nere, eller begränsas för mindre företag. Dessutom behöver det övervägas hur åklagare i större omfattning kan väcka åtal för patentintrång.

Det är positivt att straffen för de grövsta immaterialrättsbrotten skärps om någon månad. Men skärpta straff hjälper inte den som fått sin immaterialrätt kränkt, men inte har resurserna till att driva sin sak i domstol.

Om Sverige ska vara ett land där fler företag som Spotify, Dice och Elekta växer fram är det viktigt att entreprenörer har de villkor som i alla led stödjer forskning och innovation.

Kunskapsnationen Sverige måste erbjuda de bästa villkoren och rättsskyddet för nytänkande, innovationer och utveckling av ny teknik och framtidens medicin. Goda villkor för forskning och utveckling måste hänga ihop med ett starkt praktisk skydd för immateriella rättigheter. Detta stärker möjligheternas Sverige för företagsamheten och säkrar vårt framtida välstånd. 

Johan Pehrson, rättspolitisk talesperson för Liberalerna och gruppledare i riksdagen

Arman Teimouri, näringspolitisk talesperson för Liberalerna

Debatt: Näringslivet frontar den nya kapplöpningen i rymden

Många associerar rymden med spännande rymdfärder, utmanande uppdrag och fängslande forskning om universum. Detta dominerade i rymdålderns början och är fortfarande en viktig del, men det mesta som händer nu handlar om att nyttja rymden för ett bättre liv på jorden. Satsningarna blir mer och mer kommersiella, baserade på en starkt växande global marknad, skriver bland andra astronauten Christer Fuglesang, Anna Kinberg Batra och Eva Hamilton i ett debattinlägg.

Astronauten Christer Fuglesang och Anna Kinberg Batra, styrelseledamot i Svenska rymdaktiebolaget anser att Sverige har förutsättningar att vara med och leda utvecklingen i rymden. I mitten en bild av Andromeda-galaxen tagen från Hubble-teleskopet.
Astronauten Christer Fuglesang och Anna Kinberg Batra, styrelseledamot i Svenska rymdaktiebolaget anser att Sverige har förutsättningar att vara med och leda utvecklingen i rymden. I mitten en bild av Andromeda-galaxen tagen från Hubble-teleskopet.Foto:Gustaf Månsson, University of Utah, Jack Mikrut.

Morgan Stanley uppskattar att global rymdverksamhet trefaldigas till 2040 och når över 1.000 miljarder dollar per år med en offentlig del på mindre än 20 procent. Bank of America anger en ännu större ökning, ända upp till 1.400 miljarder dollar. Vinnarna i denna nya rymdkapplöpning blir de mest innovativa som kan verka i en miljö där bäst förutsättningar finns, med stöd både från privata och statliga aktörer.

Sverige har en stolt tekniktradition, ligger i världstopp i innovationsklimat och är även hemland för några av Europas mest framgångsrika digitala företag. Konkurrensen ökar dock och vi måste utnyttja de utmärkta möjligheter vi har, som bland annat den unika rymdbasen Esrange. När världsekonomin börjar växa igen efter coronapandemin blir ai och rymdteknik avgörande.

I en värld där allt mer digitaliseras och all världens information finns i din telefon när som helst, är det enorma datamängder och satelliter som gör det möjligt. Data hämtas varje dag från satelliter som observerar vår värld, dess hav och atmosfär, hjälper oss att hitta rätt och ger oss möjligheter att vara ständigt uppkopplade. Utan att använda rymden klarar vi inte att nå vare sig Parisavtalet eller FN:s hållbarhetsmål. En ökande insikt om detta bidrar till den starka utvecklingen av rymdsegmentet världen över.

Tusentals nya satelliter kommer att skickas upp de närmaste åren. Dessa behöver sändas upp, men även ha kontakt med jorden. Att ha stationer för det nära polerna ger stora fördelar. Det ger svenska rymdbasen Esrange ett världsunikt läge, i glesbygd i Norrbotten. Esrange har en unik fördel som uppskjutningsbas genom att Sveriges rymduniversitet, Luleå tekniska universitet, finns på plats i Kiruna. Här utbildas rymdingenjörer. Närheten till universitetet medger gemensam forskning och utveckling i världsklass. Tillsammans med SSC har Luleå tekniska universitet startat Centrum för Rymdteknik, till gagn för utveckling och innovativ tillväxt. 

Sverige har den industriella kunskap och erfarenhet som behövs för att kunna ta en ledande roll för både affärer och klimatinsatser som utgår från satelliter. Såväl stora teknikföretag och operatörer inom telekom som mer nystartade företag har stor nytta av rymdteknik, inte minst nu när 5g lanseras och 6g planeras. Digitaliseringen ger också nya möjligheter att utnyttja data från satelliter i människans tjänst. Vi kan på helt nya sätt övervaka världens klimat och i realtid följa klimatförändringarnas konsekvenser. Ett svenskt FN-center för ändamålet skulle kunna vara möjligt. 

Den nya rymdkapplöpningen pågår nu och Sverige behöver hänga med för att vår högteknologiska kapacitet ska kunna fortsätta att skapa arbetstillfällen och ekonomiskt välstånd. Genom att exploatera de möjligheter som rymden i kombination med den digitala utvecklingen ger kan vi få investeringar från andra länder att landa i Sverige, med jobb och tillväxt som följd. Och vi måste kunna samarbeta när stora aktörer satsar. Amazons planer för rymden har redan tagit fart. Microsofts satsning på ai och rymddata inleddes 2020 och får global effekt direkt. 

Detta skapar en accelererande marknad för utveckling av nya affärsområden, tillämpningar och tjänster viktiga för en mer hållbar utveckling på jorden. Det är där den stora tillväxten kommer. Nya företag kan starta och befintliga växa med nya produkter och tjänster som kan bära svensk högteknologisk konkurrenskraft i kommande decennier. Dessutom krävs ny och mer kostnadseffektiv infrastruktur i rymden, med tillhörande tjänster på marken. Tåget går nu och Sverige behöver vara med. Det kräver satsningar.

Mycket stora summor satsas världen över, av såväl etablerade som nya rymdländer, inte minst som en del i en grönare återstart av ekonomin efter covid-19. 

• Norge satsar, initialt ytterligare 360 miljoner kronor på att utveckla sin rymdbas, och antog i somras en ny rymdstrategi med stark och lönsam industri som ett av huvudmålen. 

• I Storbritannien har staten gått in med ungefär 5 miljarder kronor i det stora satellitkommunikationsföretaget One Web, som hotades av konkurs i spåren av covid-19. 

• Kanada satsar sedan förra året två miljarder dollar i medlångsiktiga ambitioner uttalade av premiärminister Trudeau. 

• När Indiens premiärminister Modi besökte Stockholm nämnde han själv rymd som ett strategiskt område för samarbete med oss. Sådant finns redan i dag, men kan bli betydligt mer omfattande. 

• Australien, tillsammans med många andra länder, har rymd som ett av de högst prioriterade områdena för att få fart på utveckling och tillväxt, generellt men också efter corona-krisen.   

Listan kan göras lång. Sverige satsar nu 90 miljoner kronor på utbyggnad av Esrange, vilket är ett viktigt steg i rätt riktning. Rymdminister Matilda Ernkrans på Utbildningsdepartementet har ett starkt och värdefullt personligt engagemang, men rymdfrågorna sträcker sig långt utanför hennes departementsansvarsområden.

Sverige har bättre förutsättningar än de flesta att ta en ledande roll och därmed skapa den tillväxt som rymdrelaterad verksamhet kan ge. Det vore en förlust för Sverige om vi inte tar den unika chans vi har, nu och med en smart och samlad uppslutning från samhällets alla aktörer. Innovationsklimatet är avgörande för långsiktig konkurrenskraft. Den svenska rymdstrategin från 2018 tar fasta på det, men är kraftigt underfinansierad och åtgärderna som krävs för att realisera den går för långsamt. Tåget går nu, och ska Sverige hänga med krävs: 

1. Mer aktivt deltagande i rymdrelaterat EU-samarbete. Stora summor satsas vilka behöver komma svensk industri till delför konkurrenskraft och hållbar återstart.

2. Ökade nationella satsningar för innovation, utveckling ochtillväxt i befintliga och nya företag genom till exempel en modell motsvarande Storbritanniens katapulter.

3. Ökade satsningar och investeringar från svenska företag mot den starka utvecklingen på den snabbt växande new-space arenan. 

4. Att Sverige snabbt får en ny rymdlag som förenklar för svensk industri och bidrar till att locka internationella företag till Sverige.

5. Nya satsningar i den europeiska rymdmyndigheten ESA:s utvecklingsprogram, där Sverige halkar allt längre efter när andra länder satsar. 

Än är det inte för sent, men klockan klämtar

Monica Lingegård, styrelseordförande i SSC (Svenska rymdaktiebolaget)

Eva Hamilton, ​​styrelseordförande, senior rådgivare på Luleå Tekniska Universitet

Christer Fuglesang, ​astronaut, professor och föreståndare KTH rymdcenteroch senior rådgivare Saab

Anna Kinberg Batra,​ styrelseledamot i SSC

Stefan Gardefjord,​ vd för SSC

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera